Mars månad brukar innebära högsäsong för norovirus, som orsakar den så kallade vinterkräksjukan. Att så är fallet även denna säsong kan utläsas av de mycket höga rapporteringssiffrorna från landets viruslaboratorier.

Rapporteringen till Smittskyddsinstitutet (SMI) startade hösten 2003 och för närvarande deltar samtliga 15 laboratorier som utför analyser med avseende på norovirus. Under veckorna 8 och 9, 2011, har mer än 500 fall av norovirusinfektioner diagnostiserats per vecka. De flesta fallen kommer från vårdrelaterade utbrott och många vårdgivare har drabbats av utbrott de senaste veckorna. Ungefär vartannat år börjar nya varianter av norovirus genotyp GII.4 cirkulera i vård och samhälle, och då ökar antalet fall. Denna säsong har en ny variant från 2010 fått stor spridning, och detta förklarar delvis de höga siffrorna. En väl utbyggd diagnostik i kombination med frikostig provtagning kan dessutom ha bidragit till de höga rapporteringssiffrorna för säsongen.

Uppdaterade riktlinjer från CDC

Återkommande utbrott av vinterkräksjuka är inte bara ett svenskt fenomen. I en nyligen publicerad rapport från den amerikanska smittskyddsmyndigheten, CDC, görs en uppdaterad sammanställning av kunskapsläget kring hur utbrott av norovirus bör hanteras och hur man bäst förhindrar spridning av sjukdomen ( länk till rapport). Rapporten är sammanställd av en grupp forskare med bred erfarenhet av olika aspekter av norovirusinfektioner. Nedan följer några ämnen som ofta är aktuella i Sverige och som också tas upp i CDC:s rapport:

Rengöring av händer och ytor nyckelåtgärder

Handhygien är A och O även i CDC:s rapport. Noggrann tvätt med tvål och rinnande vatten rekommenderas som förstahandsval och det konstateras i rapporten att detta är vårt främsta vapen i kampen mot virusspridningen. Mer problematiskt blir det när man diskuterar olika produkter för handdesinfektion. Eftersom mänskligt norovirus inte kan odlas finns det inga bra tesmetoder för inaktivering av viruset. I avsaknad av säker kunskap konstateras att dessa produkter inte skall betraktas som ersättare för handtvätt med tvål och vatten, utan som ett komplement.

Ytrengöring i samband med utbrott nämns som en nyckelåtgärd för att stoppa smittspridning i samband med utbrott. Desinfektion med produkter innehållande hypoklorit eller liknande rekommenderas för icke porösa ytor som är förorenade med till exempel kräk. Vanlig grovstädning bör ske innan man desinficerar om föroreningen är omfattande eftersom det är osäkert hur effektivt medlet är om intorkat kräk runt viruset skyddar det mot desinektionsmedlet.

Smittsamhetsbedömning en annan osäkerhetsfaktor

Smittsamhet är ett annat bekymmer. Hur länge skall en tidigare sjuk person anses utgöra en smittrisk? Även om en smittad person utsöndrar mest virus under de första dagarna efter tillfrisknandet är det inte ovanligt att det går att påvisa virus i avföringen i mer än 4 veckor vid analys med dagens mycket känsliga PCR-metoder. I ett utbrott kan 30 procent vara smittade utan att uppvisa symtom. Dessa personer utsöndrar också virus även om det ofta handlar om mindre virusmängder.

Med den möjlighet vi nu har att påvisa även mycket låga koncentrationer av norovirus i avföringen uppkommer risken att personer som aldrig uppvisat symtom eller sådana som tillfrisknat sedan någon vecka också utfaller positiva vid analysen. Eftersom det inte finns någon möjlighet att avgöra om dessa personer är att betrakta som smittsamma måste fynden av små mängder virus alltid bedömas med försiktighet. Enbart ett positivt fynd i avföringen innebär inte per automatik att personen även utgör en smittrisk. Det är alltid av största vikt att den kliniska bilden tas med i denna bedömning.

CDC föreslår strikta regler för när tillfrisknade personer kan återgå till arbetet. Det rekommenderas att personer verksamma inom sjukvård och mathantering hålls borta från sitt arbete under 48-72 timmar efter det att symtomen upphört. Likaså föreslås att smittade personer inte skall bli lidande i form av utebliven lön i samband med sjukfrånvaro. Detta är i linje med lokala regler som finns i Sverige som innebär att norovirussmittade personer slipper avdrag på lönen för karensdagen.

Norovirus orsakar stor sjukdomsbörda

I rapporten slås det slutligen fast att olika typer av vårdinstitutioner drabbas av flest utbrott av norovirus, samt att norovirus är den vanligaste orsaken till livsmedelsburen smitta i USA. Man uppskattar att 21 miljoner amerikaner drabbas av vinterkräksjuka varje år. Om motsvarande andel av den svenska befolkningen drabbas betyder det att knappt en miljon svenskar insjuknar årligen. Problemets omfattning gör det sannolikt mycket kostnadseffektivt att öka ansträngningarna för att ytterligare minska smittspridningen.

Läs mer om norovirusinfektion här

/Kjell-Olof Hedlund, Smittskyddsinstitutet