I slutet av juni i år drabbades tre anställda på en gård i Stockholmstrakten av magtarmbesvär. En av dem sökte vård efter långvariga diarrébesvär och visade sig vara infekterad med Campylobacter och Cryptosporidium. Träckprov togs från höns, slaktkycklingar, grisar, nötkreatur, getter och får. Den mikroskopiska undersökningen visade rikligt med Cryptosporidium-oocystor hos slaktkycklingar samt liten förekomst hos hönor, getter/får och grisar. Med molekylärbiologisk typning konstaterades Cryptosporidium meleagridis hos humanfallet och slaktkycklingarna samt hos två av hönorna.

Detta är det första kända fallet av inhemsk C. meleagridis-smitta och så vitt vi vet det första fallet av infektion hos människa där själva smittkällan kunnat identifieras. Resultaten visar hur viktigt det är att inkludera Cryptosporidium-frågeställning vid inhemska diarréfall samt värdet av att molekylärbiologisk typning utförs vid misstänkt smitta mellan djur och människa.

Cryptosporidium meleagridis beskrevs först hos kalkoner

Cryptosporidium meleagridis har fått sitt namn av att den först beskrevs hos kalkoner (Meleagris gallopavo). Det är den enda Cryptosporidium-art som infekterar både fåglar och däggdjur, inklusive människor. Även om de flesta humana Cryptosporidium-infektioner orsakas av C. parvum eller C. hominis, så är infektion med C. meleagridis lika vanlig som C. parvum i vissa delar av världen. Diagnosen cryptosporidios ställs genom mikroskopisk påvisning av Cryptosporidium-oocystor, men för artbestämning krävs PCR-baserade metoder. I en svensk studie där molekylär typning utfördes på 195 patienter med cryptosporidios hade 11 stycken C. meleagridis. Samtliga var smittade utomlands, de flesta i Asien, och alla hade symtomatisk infektion.

Bild: Oocystor av Cryptosporidium sp färgade med modifierad Ziehl-Neelsen färgning.

/Marianne Lebbad, Smittskyddsinstitutet
Mona Insulander, Smittskydd Stockholm
Charlotte Silverlås, Enhet för Djurhälsa och Antibiotikafrågor, SVA