Infektion med EHEC (Enterohemorragisk E.coli) är anmälningspliktig och övervakas av Smittskyddsinstitutet (SMI) och smittskyddsenheterna i landet. Sjukdomen är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Idisslare, framförallt nötkreatur, är reservoar för de toxinbildande bakterierna. Djuren förblir symtomfria, men människor kan smittas och insjukna av bakterierna via djurkontakt, förorenade livsmedel, vatten eller föroreningar i miljön. Mängden bakterier som krävs för att en person ska smittas är låg. Symtomen är diarré som efter ett par dagar kan bli blodig, buksmärtor, illamående och mer sällan feber. Barn utgör majoriteten av de fall som anmäls.

Verkliga antalet HUS-fall inte känt

EHEC-bakterierna producerar ett toxin som kan orsaka komplikationen Hemolytiskt Uremiskt Syndrom (HUS), en allvarlig följdsjukdom som kan leda till njursvikt och dialysbehandling. HUS är inte en anmälningspliktig komplikation och rapporteras därför inte till SMI. Vanligtvis får SMI ändå kännedom om en del HUS-fall, men det finns också ett mörkertal av fall som SMI inte känner till.

I en studie som genomfördes under 2010 kartlade SMI alla HUS-fall i Sverige mellan 2005-2009 med hjälp av landets smittskyddsenheter. Syftet med studien var att göra en epidemiologisk beskrivning av fallen samt att kartlägga mörkertalet.

Totalt 66 HUS-fall identifierades under perioden

Genom kartläggningen identifierades 66 fall under perioden 2005-2009, vilket var 65 procent fler än vad SMI tidigare kände till. Dessa utgjorde 4,6 procent av alla EHEC-fall i Sverige, både inhemskt och utlandssmittade, under dessa år.

HUS drabbar främst små barn och äldre personer och hälften av fallen var barn nio år eller yngre. Fem dödsfall inträffade till följd av HUS vilket gav en mortalitet på 7,6 procent. Tre av dödsfallen tillhörde den yngsta åldersgruppen (under nio år) och två den äldsta (äldre än 70 år). Mer än två tredjedelar av fallen var kvinnor/flickor, vilket är en högre andel än för EHEC-infektion generellt under dessa år där cirka hälften av fallen var kvinnor/flickor.

Säsongsfördelningen av HUS-fallen stämde överens med säsongsfördelningen för EHEC-infektioner generellt, det vill säga flest fall förekom under sommarmånaderna. Endast fyra HUS-fall hade smittats utomlands.

Majoriteten av de typade EHEC-isolaten var O157:H7. Detta är den vanligaste serotypen vid EHEC-infektion och typen är sedan tidigare känd för att ge svårare sjukdomsförlopp än andra typer.

Skapa förutsättningar för övervakning av HUS

Studien visar att HUS är en allvarlig följdsjukdom till EHEC-infektion och är vanligare än vad SMI tidigare känt till. Genom kartläggningen upptäcktes 26 fall som tidigare var okända för SMI. Kunskap om följdsjukdomar efter anmälningspliktiga sjukdomar är viktigt för att på ett korrekt sätt kunna beskriva hur allvarlig sjukdomen är. Eftersom HUS är en allvarlig komplikation är det viktigt att följa det epidemiologiska läget vad gäller HUS.

Mörkertalet av HUS skulle kunna minskas om komplikationen gjordes anmälningspliktig eller om det på annat sätt skapas förutsättningar i anmälningssystemet SmiNet för att komplettera en anmälan om EHEC-infektion med information om följdsjukdomen HUS.

Här kan du läsa mer om EHEC-infektion

/Sofie Ivarsson, Epidemiolog, Smittskyddsinstitutet