Under juli och augusti 2006 har några fall av sårinfektioner orsakade av kolerabakterier (ej toxinbildande, ej agglutinerande) konstaterats i Östersjön.

Denna variant av bakterien kan normalt förekomma i främst bräckt vatten men ibland även i sötvatten. Vid långvariga perioder av varmt väder kan mängden av bakterien i vattnet öka och infektera öppna sår i samband med bad. Den tillhör arten Vibrio cholerae men skiljer sig från klassisk kolera där kolerabakterierna utsöndrar ett toxin som ger svår diarré. Flera andra arter av Vibrio kan också förekomma i vatten och ge infektion hos människor.

I Danmark har man under den senaste veckan konstaterat fall av Vibrio vulnificus vilket är en annan art som mycket sparsamt förekommer i denna del av Europa.

Smittskyddsinstitutet följer fortlöpande läget gällande dessa infektioner men planerar för närvarande inte att göra någon större kartläggning av bakteriens förekomst i svenska vatten. Vad gäller badvatten är Naturvårdsverket ansvarig tillsynsmyndighet.

Det finns ca 200 serotyper av Vibrio cholerae, varav O1 och O139 producerar toxin som förorsakar de typiska kolerasymptomen (klassisk kolera) med rikliga vattentunna diarréer (kan uppgå till mer än 20 liter per dygn). Varianter av bakterien som ej agglutinerar och inte bildar det klassiska koleratoxinet kan ge sårinfektioner, öroninflammationer och ibland diarréer (men inte klassisk kolerasymtom) efter bad i varmt bräckt vatten. Smitta mellan människor förekommer inte. Sårinfektioner orsakade av kolerabakterien kan antibiotikabehandlas. Det koleravaccin som finns (DucoralÒ) skyddar inte mot de i Sverige aktuella kolerabakterierna.

Vibrio cholerae (ej agglutinerande, ej toxinbildande) förekommer naturligt speciellt i bräckt vatten men kan även finnas i sötvatten. Optimal salthalt för kolerabakterien på 0,4-1,7 procent i vattnet kan innebära ökad risk och bakterien kan tillväxa under gynnsamma förhållanden i relativt varma vatten över +20 grader C.

Personer som har bensår eller andra öppna, vätskande sår ska undvika utomhusbad. Detta gäller särskilt personer med nedsatt immunförsvar och hög ålder som har ökad risk att utveckla blodförgiftning. Flera andra mikroorganismer kan ge infektioner via sår vid bad utomhus.

Alla koleratyper är anmälningspliktiga sedan 1 juli 2004. Klassisk kolera har varit anmälningspliktig sedan 1919. Det senaste fallet av klassisk kolera i Sverige var ett importfall år 2004.

Vidare information

Ragnar Norrby
Generaldirektör

Yvonne Andersson
Epidemiolog, chef för sektionen zoonoser och miljöskydd

Thor Axel Stenström
Chefsmikrobiolog, chef för sektionen vatten- och miljömikrobiologi

Nyheten publicerad 2006-08-10