Forskare vid Smittskyddsinstitutet och Umeå universitet befarar att antalet fall av sorkfeber kan öka kommande höst och vinter. Anledningen till detta är att man i stora delar av norra Svealand och Norrland nu upplever den största sorktillgången på 35 år. Därmed ökar också risken för sorkfeber.

Under perioden juli 2006 till juni 2007 rapporterades 1 394 fall i Sverige, vilket är mer än dubbelt så många som den tidigare toppnoteringen 1998/1999. Sorkfeber/Nephropathia epidemica, är en mild blödarfeber, som orsakas av ett virus som sprids från skogssorkar till människor. Sjukdomen är vanligast i norra Sverige men flera fall återfinns varje säsong utanför högriskområdet, exempelvis i Uppsala, Stockholms och Örebro län.

Viruset, som utsöndras av sorkarna via saliv, urin och avföring, är luftburet och människor infekteras vanligen genom inandning av viruset. Detta sker ofta inomhus eller utomhus i samband med aktiviteter där smittat damm rörs upp, exempelvis vedhantering, städning/renovering eller trädgårdsarbete. Det är framförallt under höst och vinter som sorkarna söker föda och skydd i och i anslutning till våra bostäder.

Inkubationstid är oftast 2-6 veckor och vanliga symtom är hög feber, muskelvärk och påverkat allmäntillstånd tillsammans med buk- och ryggsmärtor, huvudvärk samt trötthet. Många får även påverkad njurfunktion. Det finns inget vaccin eller botande läkemedel utan man kan endast lindra symtomen. Dödligheten anges vara under en procent.

För att förebygga smittspridning är det viktigt att tänka på att:

  • I görligaste mån bör man förhindra skogssorkars intrång i utrymmen där människor vistas till exempel i sommarstugor, vedbodar och uthus.
  • Undvika direktkontakt med gnagare.
  • Undvika inandning av damm som kan vara förorenat av sorkens utsöndringar.
  • När du städar bör du inte dammsuga eller torrsopa. Spraya i stället med disk- eller desinfektionsmedel och gör sedan rent med en blöt engångstrasa. Använd handskar och tvätta händerna noggrant efteråt med tvål eller desinfektionsmedel.
  • Munskydd av rätt kvalitet (hepafilter) kan eventuellt förhindra luftburen smittspridning.
  • Använda handskar vid hantering av avföring, döda sorkar eller föremål där sorkar ofta befinner sig, till exempel i vedtravar.
  • Klippa eller kratta fjolårsgräs strax efter att det har regnat.

För mer information:

Gert Olsson, mikrobiolog, Smittskyddsinstitutet. Tel: 070-376 16 66.

Marika Hjertqvist, epidemiolog, Smittskyddsinstitutet: Tel:08-457 23 97, 070-378 23 69.