Världstuberkulosdagen uppmärksammar minnet av den dag då Robert Koch år 1882 offentligt beskrev tuberkelbakterien som orsak till tuberkulos.

Årets tema är ”TB anywhere is TB everywhere”. Det illustrerar behovet av att se kampen mot tuberkulos i ett globalt perspektiv, men också att vem som helst kan drabbas.

Syftet med världstuberkulosdagen är att uppmärksamma såväl allmänhet som hälsovårdsmyndigheter och politiska beslutsfattare om tuberkulos som ett allvarligt folkhälsoproblem samt att mobilisera resurser för en förbättrad tuberkuloskontroll.

Enligt WHO inträffade under 2005  8,8 miljoner nya sjukdomsfall och 1,6 miljoner dödsfall orsakade av tuberkulos. En tredjedel av jordens befolkning beräknas vara smittad och antalet tuberkulosfall globalt beräknas öka med en procent per år.

Multiresistent tuberkulos (MDR-TB), det vill säga resistens mot båda de två viktigaste tuberkulosläkemedlen, isoniazid och rifampicin, beräknas drabba 450 000 individer varje år. Under det senaste året har även ökad förekomst av extremt resistent tuberkulos (XDR-TB) rapporterats. XDR-TB definieras som resistens mot både isoniazid och rifampicin samt ytterligare mot de två viktigaste preparaten vid behandling av MDR-TB. Närmare information om detta finns på WHO:s webbplats .

Sverige hör till de länder i världen som har låg förekomst av tuberkulos. Tuberkulos är här främst ett problem bland utrikes födda personer från länder med hög tuberkulosförekomst samt i den äldre svenskfödda befolkningen. År 2006 rapporterades 498 nya fall vilket motsvarar 5,5 per 100 000 invånare. Över 70 procent av dessa kom från ett utomnordiskt land. Drygt 10 procent var smittade med resistenta tuberkelbakterier, vilket kräver en mer komplicerad och långvarig behandling.

Multiresistent tuberkulos har konstaterats hos i genomsnitt fem personer per år, det vill säga hos cirka 1 procent av alla nya tuberkulosfall. Extremt resistent tuberkulos (XDR-TB) har under den senaste femtonårsperioden hittills kunnat identifierats hos två patienter i Sverige. En tredjedel av alla nya sjukdomsfall under 2006  inträffade i Stockholms läns landsting, där man genom molekylärgenetisk typning har kunnat påvisa en spridning av resistent tuberkulos.

Även om tuberkulos är en ovanlig sjukdom i Sverige, är det viktigt att ha diagnosen i åtanke, särskilt vid längre tids hosta. Tidig diagnos och adekvat genomförd behandling är avgörande för individen, för att förhindra återinsjuknande och utveckling av resistenta bakterier samt för att förhindra smittspridning. Under de senaste två åren har vid några tillfällen konstaterats smittspridning i daghems- och skolmiljö. Dessa utbrott har varit resultat av sent ställd tuberkulosdiagnos hos personer som har haft långvariga sjukdomssymtom.

Fakta och fördjupning

För fakta och fördjupning om tuberkulos, till exempel uppdaterad tuberkulosstatistik , se länkar i högerspalten.

Information på andra webbplatser

För närmare information om tuberkulos och Världstuberkulosdagen, se länkar i högerspalten.

Kontaktpersoner

Sven Hoffner, Chefsmikrobiolog, avdelningen för bakteriologi, 08 - 457 24 31

Victoria Romanus, Överläkare, avdelningen för epidemiologi, 08 - 457 23 81

Annika Linde, Professor, Statsepidemiolog,