I oktober 2007 samlades ministrarna från medlemsstaterna i WHOs Europaregion till ett möte i Berlin ”All against tuberculosis”. Oron för att tuberkulos på nytt blivit ett allvarligt hot mot hälsan i Europaregionen ligger bakom den s.k. Berlindeklarationen. Ala undertecknare, inklusive Sverige, har åtagit sig att med olika medel stärka tuberkuloskontrollen i Europa.

I februari 2008 presenterade WHO en ny rapport om behandlingsresistent tuberkulos som rapporterats 2002-2006. Man konstaterar multiresistent tuberkulos hos cirka 500 000 individer. Fem procent av de totalt nio miljoner nya tuberkulosfall som inträffar i hela världen varje år orsakas alltså nu av multiresistenta bakterier som är resistenta mot mins två av de viktigaste tuberkulosmedicinerna (isoniazid och rifampicin).

Sverige hör till de länder i världen som har lägst förekomst av tuberkulos. Årligen rapporteras cirka 500 nya fall i Sverige, vilket motsvarar cirka 5 fall per 100 000 invånare. Under 2007 rapporterades totalt 497 nya sjukdomsfall, varav 78 procent gällde utrikes födda personer, de flesta från Afrika och Asien. Mycket oroande är emellertid att det skedde en tredubbling av antalet nya fall av multiresistent tuberkulos, från i genomsnitt fem nya fall per år under perioden 1991 – 2006 till 15 nya fall under 2007. Alla drabbade var utrikes födda personer, de flesta från Asien och Afrika. Minst sju av dessa hade kommit till Sverige under det senaste året.

Största faran med en sällsynt sjukdom är att diagnosen blir bortglömd. I Sverige observeras flera fall av fördröjd diagnos, där patienten i några fall har hunnit avlida och diagnosen ställts först efter döden, eller där patienter med långvariga symtom har hunnit sprida smittan vidare.
I Sverige krävs ökad uppmärksamhet mot tuberkulos som differentialdiagnos hos patienter som söker sjukvård och riktade hälsoundersökningar av personer med ursprung från länder där tuberkulos idag är en utbredd sjukdom. Breda insatser krävs för att stoppa fortsatt smittspridning i Sverige.