Årets nobelpristagare belönas för upptäckter av två virus som orsakar allvarliga sjukdomar hos människa.

Bevisade att livmoderhalscancer orsakas av HPV

Harald zur Hausen gick emot en förhärskande uppfattning och postulerade att livmoderhalscancer orsakas av okända typer av humant papillomvirus (HPV). Under ett antal år förfinade han sin metodik och kunde 1983 påvisa cancerframkallande typer av HPV. I enlighet med hans förutsägelse producerade cancercellerna inga viruspartiklar. Istället var en del av HPV-genomet integrerat i mänskligt DNA i livmoderhalscancer. Upptäckten har konfirmerats, utvidgats och lett till nya metoder att bekämpa denna cancer, som är den näst vanligaste hos kvinnor.

– Jag tycker det är fantastiskt. När Harald zur Hausen gjorde upptäckten var det ingen som trodde att det var HPV som orsakade livmoderhalscancer, säger Tina Dalianis som är professor och forskar om HPV på Smittskyddsinstitutet.

Dagens HPV-vaccin skyddar endast mot vissa typer av HPV. Därför studerar Smittskyddsinstitutet vilka HPV-typer friska ungdomar bär på. Om det visar sig att många bär på andra typer av HPV kan man behöva ändra vaccinet för att öka skyddseffekten.

Minskad dödlighet i HIV

Françoise Barré-Sinoussi och Luc Montagnier lyckades 1983 finna och karakterisera ett nytt retrovirus från patienter med svullna lymfkörtlar. De visade att detta tillhörde undergruppen lentivirus. Det kallas numera humant immunbristvirus, HIV. Upptäckten har konfirmerats, utvidgats och sambandet har klarlagts med den dessförinnan nyidentifierade sjukdomen förvärvad immunbrist, AIDS. Identifieringen av viruset har varit en förutsättning för framtagande av preventiva åtgärder och terapi som på ett dramatiskt sätt minskat dödligheten i denna nya pandemi.

Viktigt med fokus på HIV

– Jag tycker det är viktigt att deras insatser uppmärksammas. Att de så snabbt identifierade och isolerade viruset har gjort att man tidigt kom igång med att testa blod.
– Genom blodscreening och bromsmediciner har oerhört många människoliv kunnat räddas, säger Jan Albert, professor i smittskydd, särskilt klinisk virologi vid Smittskyddsinstitutet.

Smittskyddsinstitutet har en mycket hög forsknings- och utvecklingsaktivitet på hiv-området och förvaltar mycket stora forskningsanslag från svenska och internationella anslagsgivare. Forskningen fokuserar på utveckling av hiv-vaccin, men omfattar även forskning kring immunsvar, virusevolution, resistensproblem vid hivinfektion samt smitta från mor till barn i länder med begränsade ekonomiska resurser.