Det florerar ett antal olika uppgifter i media kring hur många smittade som dött i den nya influensan och Smittskyddsinstitutet anges som källa för de flesta. Oklarheterna beror troligen på att man slarvat med ange vad som menas med ”smittade” och inget land har exakta siffror på antalet smittade. För att undgå den komplikationen är det betydligt enklare att beskriva hur många som dött i befolkningen. Ungefär 1/200 000 invånare har dött i den första influensavågen i Australien och Nya Zeeland. Det blir ungefär totalt 50 om man räknar på Sveriges befolkning.

Smittade är egentligen de som utsatts för virussmittan och som bildat antikroppar mot viruset, både de som blivit sjuka och de som inte utvecklat sjukdom. Endast Nya Zeeland har presenterat beräkningar på hur många som smittats under det första utbrottet där, som nu i stort sett är över. Det rör sig om 11 procent av befolkningen, ungefär 450 000 människor. Av dessa har 17 dött av den nya influensan och ytterligare ett par dödsfall kan vara influensaorsakade. Det blir ungefär 1/20 000 smittade, och det är sannolikt den säkraste siffra som finns från ett land som är jämförbart med Sverige. Eftersom vi inte alls vet hur många smittade vi har i Sverige blir siffran tyvärr ändå meningslös.

Mycket högre dödssiffror, 1/1 000 eller 1/2 000 per smittad har dessutom cirkulerat och en rad beräkningar har gjorts baserat på dessa. Det som avses är antagligen antalet döda per laboratoriekonfirmerade influensafall som rapporterats till myndigheterna. För hela Europa rör det sig om 2,3/1 000. I Sverige har vi hittills haft ungefär 1 000 laboratorieverifierade fall och 2 dödsfall. Vi ligger alltså exakt på Europamedeltalet. Eftersom vi sedan mitten av juli bara provtar svårt sjuka personer kommer antalet döda per diagnos att öka. Man kan då tro att sjukdomen har blivit allvarligare, vilket är helt fel. Dödssiffrorna bör alltså inte heller baseras på rapporterade laboratoriediagnoser.

Slutligen förefaller det som om det värsta scenariot i modelleringar som gjorts vid Socialstyrelsen har angivits som tillförlitliga dödstal. Vid modellering görs en rad antaganden som används i matematiska modeller, och beroende på hur man varierar antagandena får man olika resultat. Det kan vara mycket värdefullt innan man vet något, men nu vet vi att antalet döda inte kommer att bli så högt som i det värsta scenario som modellerats, baserat på andra länders erfarenhet. Att presentera det som en sanning ger en helt felaktig bild av hur allvarliga infektionen är.

Vi räknar alltså med att ungefär 50 personer, ca 1/200 000 kan komma att dö under den första pandemitoppen om vi inte vaccinerar. Hur många som insjuknar och dör under de troliga, kommande utbrotten har vi ingen aning om. Sannolikt blir det totalt fler än i första toppen om vi inte vaccinerar, men att spekulera i siffror som vi inte har något underlag för är inte meningsfullt. För att inte skapa förvirring och oro bör vi hädanefter bara använda väl definierade siffror baserade på erfarenhet och med väl definierade nämnare, som befolkningsunderlaget.

Annika Linde
Statsepidemiolog
Smittskyddsinstitutet