Sedan 2007 har SMI arbetat med att ta fram en metod för att övervaka influensa med hjälp av de sökord som besökare skriver in på Vårdguidens webbplats. Utgångspunkten för arbetet är de anonyma loggar som sparas över alla ord som skickas till Vårdguidens sökmotor. Enligt Vårdguiden kommer ungefär 60 procent av besökarna från Stockholmsområdet, medan övriga kommer från alla delar av landet.

Utifrån antalet sökningar på influensa och olika influensasymptom, har SMI tagit fram två olika statistiska modeller;

  • uppskattning av antalet anmälda laboratoriefall
  • uppskattningar av andelen patienter med influensaliknande symptom (ILI) per vecka

Utvärderingar av tre tidigare influensasäsonger visar att metoden ger tillförlitliga resultat, åtminstone för den årligt återkommande influensan. I bilderna nedan visas hur modellerna kan uppskatta antalet anmälda laboratoriefall (bild 1) och andelen patienter med influensaliknande symptom (bild 2) per vecka. Den svarta linjen visar den ordinarie övervakningen.

För att bygga de statistiska modellerna bakom uppskattningarna har sökningar för tre influensasäsonger använts (05/06 - 07/08) tillsammans med data från sentinel- och laboratorierapporterna för samma tidsperiod. Att det går att bygga fungerande modeller på kända data visar den röda linjen, som ligger nära den ordinarie övervakningen. Den gröna linjen visar hur modellerna uppskattar värdena för den ordinarie övervakningen, när endast Vårdguidens sökningar finns som grund. Vid kraftigare influensasäsonger (06/07 och 08/09) tenderar labbmodellen att underskatta antalet, medan ILI-modellen överskattar något. Även den gröna linjen ligger nära den ordinarie övervakningen. Slutsatsen är att det givet ett visst antal sökningar på influensa och influensa-symptom på Vårdguiden.se går att uppskatta den ordinarie övervakningen för säsongsinfluensa.

Ny övervakningsmetod lanseras vecka 37, 2009

Då influensa A(H1N1) för det stora flertalet ger symptom som inte kräver sjukhusvård, är det viktigt att kunna mäta sjukligheten hos dem som inte uppsöker läkare. Ett läkarbesök är nämligen en förutsättning för att SMI:s ordinarie övervakningssystem ska fånga upp den som är sjuk. SMI har därför beslutat att presentera beräkningar gjorda utifrån Vårdguidens sökloggar i influensarapporterna, med start på torsdag denna vecka (v. 37, 2009). Dessa modeller har byggts upp med data fram till och med vecka 15, 2009 (veckan innan de första fallen av A(H1N1) uppmärksammades).

Det kan naturligtvis finnas många orsaker till varför en person söker information på Vårdguiden, där faktisk sjukdom bara är ett av många skäl. De statistiska modellerna är också byggda på data från icke-pandemiska tider. Situationen i och med den nya influensan är speciell och hur denna påverkar sökbeteenden är ovisst. En sak som dock torde påverka vårt sökbeteende är mediers rapportering. Under de båda bilderna nedan ligger därför en graf med det totala antalet artiklar om influensa i medier enligt Eniros nyhetssök, som en möjlig delförklaring till varför modellernas beräkningar ser ut som de gör.

Hur utvecklingen – enligt sökloggarna och de statistiska modellerna – har sett ut sedan vecka 16, 2009 fram till och med vecka 36, 2009 visas visas i bild 3 (labb) och bild 4 (ILI). I dessa grafer beräknas värdena enbart utifrån sökloggarna (grön linje).

Båda modellerna visar på en likartad utveckling: vi ligger ännu en bit under de nivåer vi kan nå under den årliga influensans topp. Under de senaste veckorna kan vi se en viss stegring. Vi är sedan några veckor på en nivå högre än den som uppskattades i april, då intresset för den nya influensan var enormt (och då det ännu inte fanns några fall i landet). Intresset under april syns tydligt i mediagrafen. För föregående vecka (v. 36, 2009) ser vi en markant ökning. Denna kan dels bero på ökad sjuklighet, men Vårdguidens pågående kampanj rörande den nya influensan har säkert också påverkat mängden sökord på influensa, vilket i sin tur ger utslag i modellerna.

De presenterade graferna ska ses som ett komplement till de två traditionella mätmetoderna (sentinel- och laboratorierapportering) och bör tolkas med viss försiktighet. Metoden finns utförligt presenterad i den vetenskapliga artikeln " Web queries as a source for syndromic surveillance ".