Introduktionen av antibiotika på 1940-talet revolutionerade hälso- och sjukvården. Infektioner som tidigare var dödliga, kunde nu framgångsrikt behandlas. Nu hotas dessa landvinningar av bakteriers förmåga att utveckla resistens. Samtidigt som våra kraftfullaste vapen mot bakterieinfektioner tappar i effekt, så utvecklas mycket få nya antibiotika. Världen står därmed inför en allvarlig antibiotikabrist.

Antibiotikaresistens är ett globalt problem som kräver globala lösningar – bakterier rör sig liksom människor, djur och livsmedel över nationsgränser. I samband med världshälsodagen uppmanar WHO idag regeringar och organisationer att genomföra den politik och praxis som behövs för att förebygga och motverka uppkomsten av multiresistenta mikroorganismer.

Sverige bedriver ett aktivt arbete både nationellt och internationellt. Sverige och Kina har inlett ett fördjupat samarbete kring antibiotikaresistens där SMI koordinerar arbetet från svensk sida. En svensk-kinesisk arbetsgrupp har bildats där en arbetsuppgift är att främja en ökad medvetenhet bland allmänheten. Det handlar bland annat om att introducera antibiotikakunskap som en del av lärande för hållbar utveckling i skolor både i Sverige och Kina.

Kina och Sverige i gemensam insats för att hantera antibiotikaresistens

China and Sweden: Joint Action to Manage Antibiotic Resistance

Ju mer antibiotika vi använder desto större är risken för resistenta bakterier. Därför är det viktigt att inte använda antibiotika i onödan vid självläkande infektioner eller vid virusinfektioner som förkylningar. En klok antibiotikaanvändning är högt prioriterad av Sveriges regering. Mellan 2011 till 2014 har det gjorts en särskild satsning på att landstingen ska arbeta för att öka följsamheten till behandlingsrekommendationer.