Livsmedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt har under 2009-2011 analyserat förekomsten av ESBL-bildande E.coli i cirka 500 prover av importerat rått nöt-, gris- och kycklingkött. Även 100 prover av svenskt kycklingkött analyserades under en kortare period på tio veckor under 2010.

Undersökningen visade att ESBL-bildande E.coli är vanliga på kycklingkött från EU-länder utanför Skandinavien och från Sydamerika. Högst var förekomsten på kycklingkött från Sydamerika där 95 procent av 43 prover innehöll ESBL-bildande E.coli. Dessa bakterier återfanns även i 61 procent av 44 prover från EU-länder utanför Danmark samt i 15 procent av 46 prover från Danmark.

Även det svenska kycklingköttet innehöll ESBL-bildande E.coli, 44 procent av 100 prover. Resultaten för det svenska köttet och det importerade är dock inte jämförbara då proverna är tagna vid olika tidsintervall.

ESBL-bildande E.coli hittades också på europeiskt kött av nöt och gris, men i mycket mindre omfattning än på kycklingen. Salmonella hittades i fem av 430 prover från det importerade köttet. Däremot gjordes inga fynd av cefalosporinresistenta Salmonella i dessa prover.

Livsmedelsverket skriver att resultaten understryker vikten av att följa råden om god hygien i köket och att genomsteka kyckling och köttfärs. Alla bakterier dör nämligen vid upphettning, oavsett om de är antibiotikaresistenta eller inte.

Spridning från importerade avelsdjur

I Sverige används inte antibiotika av typen cefalosporiner inom kycklinguppfödningen, vilket dock förekommer i andra länder. Användning av cefalosporiner har sammankopplats med förekomsten av ESBL- bildande bakterier hos livsmedelsproducerande djur.

Preliminära resultat vid Statens veterinärmedicinska anstalt tyder på att fynden av ESBL-bildande E. coli på svenskt kycklingkött troligtvis beror på att kycklingar som importerats för avel burit på dessa bakterier. Bakterier har sedan förts vidare inom kycklingproduktionen och hittas därför på kycklingkött.

Jämförelse med prover från sjuka människor

Undersökningen visade att det inte verkar vara så vanligt att generna i de antibiotikaresistenta bakterierna på kött överensstämmer med motsvarande gener hos samma typ av antibiotikaresistenta bakterier från sjuka människor i Sverige. För att göra en säkrare bedömning kommer SMI nu även att analysera prover från friska människor. Det ingår som en del i ett större projekt i samverkan med Livsmedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt rörande ESBL. Projektet finansieras av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB.

Nästa steg: ESBL i bladgrönt

Statens veterinärmedicinska anstalt och Livsmedelsverket kommer att undersöka om vegetabilier, till exempel bladgrönt, samt ytråvatten innehåller ESBL-bildande tarmbakterier. Som en del i samma arbete kommer SMI att undersöka förekomsten av ESBL både bland friska och sjuka människor. Resultaten kommer sedan att jämföras för att se om det kan finnas en eventuell koppling.

/Karin Wahlberg, Smittskyddsinstitutet