I studien – Do general practitioners’ consultation rates influence their prescribing patterns of antibiotics for acute respiratory tract infections? – har forskarna gått igenom förskrivningsdata från norska allmänläkare.

Studien visade att akut luftvägsinfektion ofta antibiotikabehandlas och många gånger med medel som har bredare spektrum än penicillin, som är det rekommenderade förstahandsmedlet i Norge. Ju större antal patienter per år en läkare tog emot, desto större andel av patienterna fick antibiotika. Ju fler som fick antibiotika, desto större andel fick också bredare antibiotika. Författarna menar att det kan finnas flera möjliga förklaringar till resultaten. Allmänläkare kan till exempel uppleva det som tidskrävande att diskutera alternativa behandlingar med patienter som ibland är otåliga och tror att antibiotika ger ett snabbt tillfrisknande. För allmänläkarna kan antibiotikaförskrivning på så vis vara en strategi för att spara tid.

Fokus på skillnader i handläggning av luftvägsinfektioner

Bakgrunden till studien är att antibiotikakonsumtionen bland människor i Norge ökat med över 50 procent från 1974 till 2007. Ungefär 90 procent av all antibiotikaförskrivning sker i primärvården, och mer än hälften är för luftvägsinfektioner.

Syftet med studien var att se om förskrivningen för luftvägsinfektioner skedde enligt gällande nationella behandlingsrekommendationer. Man ville också identifiera möjliga orsaker till att det finns så stora skillnader i förskrivningsmönster mellan olika läkare.

Studien var en observationsstudie baserad på förskrivningsdata från 440 norska allmänläkare, från december 2004 till och med november 2005. Man utvärderade hur olika variabler hos patient och läkare kunde kopplas till frekvens och typ av antibiotikaförskrivning för olika akuta luftvägsinfektioner.

Läkare med många patientmöten valde oftare antibiotika

De 440 allmänläkarna behandlade under studieperioden totalt 142 900 episoder av akut luftvägsinfektion. Vid 33,5 procent av episoderna förskrevs ett antibiotikum, varav det rekommenderade förstahandspreparatet, penicillin V (pcV), utgjorde 41,2 procent.

Allmänläkare med ett stort antal årliga patientmöten hade högre antibiotikaförskrivning per patient för akut luftvägsinfektion än kollegorna med lägre antal patienter per år, och läkare med hög antibiotikaförskrivning använde mer icke-pcV-antibiotika jämfört med läkare med låg antibiotikaförskrivning. Av alla läkare i studien såg man att de som befann sig i den femtedelen som hade högst antal patientmöten/år också hade 1,6 gånger högre sannolikhet att förskriva antibiotika till patient med luftvägsinfektion jämfört med läkare i den lägsta femtedelen. På motsvarande sätt var sannolikheten att välja ett icke-pcV-antibiotikum 2,8 gånger högre hos den femtedel av allmänläkare som förskrev mest antibiotika jämfört med allmänläkare i den femtedel som förskrev minst antibiotika.

/Lars Blad, Smittskyddsinstitutet