I studien Antibiotic prescribing for acute respiratory tract infections in primary care har medicinska och beteendevetenskapliga forskare gemensamt identifierat fem faktorer som starkt bidrar till att påverka allmänläkares förskrivningsbeslut.

Åtgärder som vidtas bör:

  • Tillåta allmänläkaren att reflektera över sin egen förskrivning
  • Minska osäkerheten om handläggning av luftvägsinfektioner
  • Utbilda om adekvat förskrivning
  • Underlätta patientfokuserad vård
  • Vara till gagn för allmänläkaren när den implementeras praktiskt

En utgångspunkt för studien var att om man ska påverka förskrivningsbeslut, krävs åtgärder som riktas mot beslutens bakomliggande orsaker. Man måste också ta hänsyn till läkarnas syn på sina förskrivningar: för att en åtgärd ska kunna ändra ett beteende, måste den dels vara acceptabel för sin målgrupp, dels praktiskt genomförbar.

Det krävs en bredare förståelse

De flesta studier som har försökt kartlägga effekten av olika insatser mot onödig antibiotikaförbrukning är kvantitativa (t.ex. analyser av antibiotikaförbrukning före och efter en intervention). När man ska utvärdera en kampanjsatsning – som ofta innehåller flera olika komponenter – är det dock svårt att veta vilken/vilka åtgärder som har haft effekt. Att vissa åtgärder har haft effekt besvarar dessutom inte heller frågan varför de haft effekt.

Det finns till exempel redan ett flertal kvalitativa studier som har undersökt allmänläkares attityder till antibiotikaförskrivning och till åtgärder som syftar till att påverka förskrivningen. Men dessa studier fokuserar ofta på en enda åtgärd i ett isolerat sammanhang, och man kan därför inte dra några generella slutsatser från dem.

Hur ser läkarna själva på det?

Den nya studien, en metaanalys, (dvs. en studie av ett flertal vetenskapliga studier), har undersökt ”allmänläkarens synpunkter på antibiotikaförskrivning/allmänläkarens synpunkter på interventioner för en adekvat antibiotikaanvändning” mot akuta luftvägsinfektioner.
I studierna identifierade man 13 teman, varav sju på vad läkarna själva ansåg styrde deras förskrivningsbeslut. Här ingick läkarnas uppfattning om handläggning av luftvägsinfektioner (LVI), tidigare erfarenheter av handläggning av LVI, osäkerheter kring LVI-handläggning och upplevelser av yttre tryck för att minska förskrivning samt synen på potentiella konflikter med patienter, hur man levererar ”patientfokuserad vård” och uppfattningar om arbetsbelastning. Fem teman rörde allmänläkarnas upplevelse av åtgärder som varit en hjälp för att nå en rationell antibiotikaförskrivning. Det sista, trettonde, temat rörde i vilken grad allmänläkarna var nöjda med sina förskrivningsbeslut.

FAKTA: I metaanalysen Antibiotic prescribing for acute respiratory tract infections in primary care har forskarna använt sig av etablerade kriterier för kvalitativa studier enligt CASP (Critical Appraisal Skills Programme: Collaboration for Qualitative Methodologies). Dessa sattes upp 2006 inom brittisk folkhälsovetenskap. Genom att gå igenom de metoder som använts för ett stort antal studier fann man tolv studier som kvalificerade sig för metaanalys. Därefter användes en så kallad metaetnografisk metod för att på ett strukturerat sätt dra slutsatser av studierna. Dessa har sedan jämförts och grupperats systematiskt.
I metaanalysen ingick studier från tio länder. Fem av de tolv utvalda studierna har utförts i Storbritannien.

För att läsa hela artikeln klicka på länken i högermenyn.

/Lars Blad, Smittskyddsinstitutet