En viktig del av resistensövervakningen i Sverige bygger på ResNet, ett internetbaserat program för lokal registrering av kvantitativa mätresultat och med en geografisk presentation. Varje landsting har dessutom tillgång till egen data i överskådlig tabellform.

Övervakningen via ResNet sker i form av punktprevalensstudier en gång per år och administreras och kvalitetsgranskas av Smittskyddsinstitutet (SMI). Hela Sverige omfattas, trots att deltagandet från de kliniskt mikrobiologiska laboratorierna är frivilligt. Underlaget består oftast av mer än 3000 mätdata per bakterieart och antibiotikum per år och är därmed större än i de flesta internationella studier. Det är det hittills mest omfattande systemet vi har för övervakning av kliniskt viktig resistens hos utvalda bakteriearter.

Några utvalda bakterier i fokus

För att få jämförbara data under en längre tid är det viktigt att mäta resistens hos samma bakterier mot samma antibiotika under flera år. Den bakterieart som ingått i ResNet allra längst är Streptococcus pneumoniae (pneumokocker), där finns data sedan 1994.

En annan vanlig bakterie vid luftvägsinfektioner, Haemophilus influenzae, har också ingått sedan 1994, men med avbrott vissa år. I mer än tio år har mätningar även gjorts på E. coli och S. aureus, och i mer än fem år också på Klebsiella pneumoniae och Pseudomonas aeruginosa.

Dessa sex bakteriearter ingår i 2011 års studie, och tillsammans med nytillskotten Enterococcus faecalis och E. faecium. Med detta studieupplägg når man dels kontinuitet i arbetet och möjlighet att studera trender, dels får man ett bra jämförelsematerial till det europeiska resistensövervakningssystemet EARS-Net som omfattar invasiva infektioner där Sverige också deltar.

Ökning av E. coli med ESBL och av MRSA

Det viktigaste fyndet 2011 är ökningen av resistens hos tarmbakterien E. coli främst mot gruppen betalaktamantibiotika (penicilliner och cefalosporiner). Resistensen återspeglar den ökande förekomsten av bakterier med resistensmekanismen ESBL i Sverige. Att mäta resistens hos E. coli från urin är sannolikt den känsligaste indikatorn för att följa trender i resistensutvecklingen, även om det också går att se motsvarande resistensökning bland E. coli funna i blod (EARS-Net).

Hos Staphylococcus aureus är resistensnivåerna generellt låga, ofta under fem procent. S. aureus är en bakterie som är vanligt förekommande vid sårinfektioner, men den kan också orsaka allvarligare infektioner t.ex. i blodet.
Att andelen MRSA hos S. aureus från sårinfektioner i årets studie för första gången översteg en procent är en varningsklocka.

Positivt i årets studie är att förekomsten av både pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP) och betalaktamas-producerande H. influenzae är oförändrad sedan föregående år. Resistensläget hos K. pneumoniae och P. aeruginosa är också stabilt.

Fortsatt övervakning är ändå nödvändig av alla dessa bakterier för att det inte ska ske oväntade eller plötsliga ökningar.

Svebar - framtidens övervakningssystem

Svebar är ett nytt automatiskt system för övervakning av antibiotikaresistens, där landets mikrobiologiska laboratorier dagligen kan rapportera samtliga resultat av odling och resistensbestämning på elektronisk väg.

Svebar kommer därför att underlätta snabb upptäckt av särskilt oönskade resistensformer och även att underlätta resistensövervakningen såväl lokalt som nationellt. Systemet är fortfarande under utveckling, men redan i dag är fem laboratorier anslutna till en testversion och ytterligare fem är på väg att anslutas. När Svebar är fullt utvecklat och, förhoppningsvis samtliga laboratorier är anslutna bör det kunna ersätta det nuvarande ResNet och förenkla överföring av data till det europeiska EARS-Net.

/Barbro Olsson Liljequist, Smittskyddsinstitutet