Tuberkulos (TB) orsakas av bakterier som hör till Mycobacterium tuberculosis-komplexet. Det finns världen över olika genotyper som har spritt sig med varierande framgång.

TB är en av de mest spridda infektionssjukdomarna i världen och drabbar framförallt låginkomstländer. Den högsta incidensen ses i Afrika söder om Sahara. Sverige är i dag ett lågincidensland, men för ungefär 100 år sedan var situationen helt annorlunda. Sveriges beräknade TB-situation motsvarade då dagens situation i Afrika. I Sverige är nu 85 procent av alla TB-patienter utlandsfödda och incidensen i den svenskfödda befolkningen sjunkande.

Tuberkulosstammar från Sverige och Guinea-Bissau som underlag

Fredagen den 2 december försvarar Ramona Groenheit sin doktorsavhandling med titeln ”Molecular epidemiology of tuberculosis”. Avhandlingen baseras på molekylärepidemiologiska studier av TB-isolat som samlats in i Sverige och i det västafrikanska landet Guinea-Bissau. Avsikten är att öka förståelsen för vilka stammar som finns och hur de sprids.

Genom molekylära typningsmetoder, som kompletterar klassisk smittspåring, har Ramona i avhandlingsarbetet karaktäriserat ett stort utbrott av isoniazid-resistent TB. Merparten av de i dag totalt 118 patienter som tillhör klustret SMI-049, har sitt ursprung i Afrikas horn, men det är i Sverige, och framförallt i Stockholmsområdet, som smittspridningen har skett.

Helgenomsekvensering, som bestämmer den fullständiga DNA-sekvensen i en organisms arvsmassa, har visat att denna utbrottsstam är ovanligt stabil genetiskt och i hög grad oförändrad trots att den under lång tid spritts genom flera patienter.

Olika genotyper sprider sig olika bra

TB av genotypen ”Beijing” har spritt sig mycket framgångsrikt över världen och många gånger orsakat utbrott. Genotypen är vanlig i Ryssland och de baltiska länderna. Trots Sveriges närhet till dessa länder verkar den ännu inte fått något fäste här.

Andra genotyper så som ”T” och ”Haarlem” tros en gång i tiden varit mer framgångsrika i Sverige och orsakade troligen TB-epidemin här under första halvan av 1900-talet. Det blev också uppenbart under avhandlingsarbetet att TB i Guinea-Bissau i första hand orsakas av M. africanum men antalet stammar tillhörande ”Guinea-Bissau familjen” visade sig minska över tid. I framtiden kan de eventuellt bli utkonkurrerade av andra, mera framgångsrika stammar.

Sveriges situation är tvådelad

I många högincidensländer drivs TB-epidemierna av nysmitta. I Sverige har vi två olika smittgrupper; reaktiverad, latent TB i den äldre svenskfödda befolkningen och ett inflöde av TB via invandring från högriskområden, i bland med spridning inom Sverige.

Avhandlingen beskriver olika molekylepidemiologiska verktyg för att karakterisera TB-stammar, och visar att det är viktigt att komma ihåg att en markör som fungerar bra i ett lågincidensland inte nödvändigtvis gör det i ett land där TB är vanligt. I Sverige har molekylär typning av TB ökat vår kunskap kring TB-epidemiologin och mjöliggjort upptäckten av ett av de största rapporterade utbrotten någonsin i ett lågincidensland.

/Fredric Ripe, Smittskyddsinstitutet