Mötet arrangerades bland annat av Public Health Foundation of India och det svenska internationella nätverket ReAct – Action on Antibiotic Resistance- var en av sponsorerna. Professor Otto Cars, ordförande i ReAct och expert vid Smittskyddsinstitutet ledde ett av symposierna på mötet där Indiens nyantagna nationella policy mot antibiotikaresistens presenterades.
– Vid symposiet presenterades skrämmande siffror över spridningen i den indiska sjukvården av multiresistenta bakterier som innehåller den så kallade NDM-1 genen. Denna gen har tidigare hittats i dricks- och avloppsvatten. På ett sjukhus hade 30 % av alla colibakterier NDM-1. För sådana bakterier finns endast ett fåtal antibiotika kvar och dessa har osäker effekt och många biverkningar, säger Otto Cars.

Indien och Sverige har tecknat ett samarbetsavtal om bland annat antibiotikaresistens. SMI samordnar arbetet i Sverige. Generaldirektör Johan Carlson var därför en av de inbjudna talarna till mötet. Han talade om den svenska arbetsmodellen för att hantera resistens där samordning mellan olika sektorer och lokal förankring av nationella initiativ är centrala komponenter.
– Sverige var ur ett internationellt perspektiv tidigt ute med att ta fram strategier för att hantera antibiotikaresistens. De innefattar allt från en klok antibiotikaanvändning, en god övervakning av resistenta bakterier till vårdhygieniska åtgärder för att minimera smittspridning. Men, resistensproblemet är globalt. Vi kan hjälpa andra länder att hitta hållbara lösningar, säger Johan Carlson.

I mötet deltog 400 representanter från forskar- och civilsamhället samt beslutsfattare. Under mötet antogs ett upprop från flera hälsoministrar i låg- och medelinkomstländer om en ökad samsyn kring vikten av att säkerställa tillgång till effektiva antibiotika.

/Karin Wahlberg, Smittskyddsinstitutet