Dengueviruset sprids via myggor och orsakar denguefeber. Denna sjukdom har ökat stadigt i världen de senaste 50 åren och förekommer nu i mer än 100 länder med totalt 50-100 miljoner fall varje år. Europa har varit relativt förskonat, men efter mindre utbrott av dengue i Frankrike och Kroatien 2010 har frågan ställts om dengue kan etablera sig på den europeiska kontinenten. Gör ett varmare klimat, en ökad handel och resande över gränserna att en sådan utveckling går snabbare än vi tror?

Den europeiska smittskyddsmyndigheten, ECDC, har därför låtit göra en teknisk rapport ”The climatic suitability for dengue transmission in continental Europe” som systematiskt undersökt ett antal faktorer (inklusive klimat, miljöfaktorer, geografi, befolkningsdensitet) och använt dessa tillsammans med tidigare epidemiologisk kunskap om dengue för olika typer av sannolikhetskartor för var i Europa sjukdomen har relativt störst förutsättningar att etableras.

Sprids via Aedes aegypti

Dengueviruset sprids huvudsakligen via myggor av arten Aedes aegypti. Aedes aegypti finns inte i Europa (förutom öster om Svarta havet), även om de uträknade kartorna säger att den har vissa förutsättningar att klara sig i några av de sydligare delarna av kontinenten. Dessa förutsättningar innebär dock inte att myggan per automatik kommer att etablera sig och även om själva myggan är etablerad så innebär det inte att virusinfekterade myggor kan etableras lika lätt. Exempelvis finns Aedes aegypti allmänt i södra USA utan att det förekommer mer än enstaka utbrott av dengue.

En osäkerhetsfaktor är att dengueviruset också kan använda Aedes albopictus (asiatiska tigermyggan) som vektor. Aedes albopictus tål ett betydligt kallare klimat än Aedes aegypti och har sedan den introducerades i Albanien 1979 (troligtvis via ett lastfartyg från Kina) ständigt ökat. Den är nu fast etablerad i medelhavsområdet och har också hittats naturligt så långt upp som i södra Tjeckien. Enligt kartmodellerna kan den klara sig utmärkt i större delen av Europa och det finns till och med förutsättningar att den kan klara sig i södra och västra Sverige.

Även om Aedes albopictus har orsakat stora dengueutbrott (exempelvis på ön Reunion i Indiska oceanen 2004), är den en mindre effektiv vektor än Aedes aegypti. En etablering av Aedes albopictus kan också ha en viss positiv effekt då den är effektiv att konkurrera ut den farligare Aedes aegypti.

Det är också en stor skillnad mellan enstaka utbrott som kan inträffa på en lämplig plats under den varma perioden på året med en importerad mygga (exempelvis genom lastfartyg och flygplan) och att den infekterade myggan verkligen övervintrar och på allvar etablerar sig i ett område.

Övervakning kan stoppa spridning

Med alla faktorer sammanvägda så är slutsatsen i ECDC-rapporten är att det är en minimal men inte obefintlig risk för att dengue kan etableras i Europa. Man förordar också en fortsatt övervakning av myggvektorerna genom VBORNET ( www.vbornet.eu ) och betonar att det alltid finns en effektiv möjlighet att förhindra en eventuell etablering när man ser tecken på utbrott som exempelvis de i Kroatien och Frankrike. Många länder med betydligt större klimatiska förutsättningar än Europa, exempelvis Australien, har lyckats undvika spridning av dengue med hjälp av övervakning och ett åtgärdsprogram.

Samma myggor av släktet Aedes kan dock även överföra bland annat chikungunyaviruset och west nile-viruset (nilfeberviruset). ECDC förbereder nu en liknande rapport om risken för att chikungunya ska sprida sig i Europa.

/Öjar Melefors, Smittskyddsinstitutet