Sedan 2016 samverkar Folkhälsomyndigheten med Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) i ett projekt med målet att stärka förmågan till tidig upptäckt och övervakning av antibiotikaresistens och zoonoser. Projektet pågår fram till 2018 och finansieras med medel från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). I uppdraget ingår att skapa bättre förutsättningar för samverkan och samordning mellan sektorer och aktörer gällande övervakning, kommunikation och kunskapsförmedling. Folkhälsomyndighetens del av detta samverkansprojekt har fått namnet ÖSA-projektet. Läs mer om SVA:s delprojekt SKRUV nedan.

En bra övervakning är viktigt för att kunna följa förekomst och utveckling samt effekter av strategier och åtgärder. Det ger bättre förutsättningar för vårdpersonal att arbeta förebyggande mot vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens och bättre underlag för empirisk behandling och behandlingsrekommendationer. Detta är stora vinster för patientsäkerheten och kan genera stora besparingar för samhället, pengar som då kan användas till annan vård.

Inledande kartläggning av dagens övervakning och samordning

Under 2016 genomförde Folkhälsomyndigheten en inventering och kartläggning av nationella och regionala övervakningssystem för antibiotikaresistens och zoonoser. Dessutom togs en beskrivning fram av hur samverkan, samordning och kommunikation fungerar mellan berörda aktörer och relevanta nätverk.

Kartläggningen visade att "arenan" främst avseende antibiotikaresistens, men till del även zoonoser, är omfattande och delvis svår att överblicka samt att det finns utvecklingspotential i flera övervakningssystem. Det gäller både inrapportering av data som tekniska förutsättningar för hantering och sammanställning av data. Det finns mängder med aktörer på olika nivåer och med olika uppdrag. Antalet mötesplatser, nätverk och kommunikationskanaler är många – en del av dem tillfälliga, andra permanenta. Sammanfattningsvis visar kartläggningen att det finns en del brister och otydligheter i samordning, ansvarsfördelning och mandat samt att kommunikation, informationsdelning, samverkan och återkoppling kan fungera bättre och mer effektivt. Det finns ett behov av att ta del av information på ett mer samlat sätt, att få information av bättre kvalitet, att kunna dela information och att kunna ta emot och använda den information som delges.

Med denna kartläggning som grund har myndigheten beslutat att fokusera på två delprojekt inom ÖSA där det finns stora möjligheter att genom konkreta insatser bidra till projektets uttalade mål: Få samtliga landsting att ansluta sig till Svebar genom ”Svebarlyftet” och att utveckla och förbättra Infektionsverktyget.

Svebarlyftet

Svebar (Svensk bevakning av antibiotikaresistens) är ett IT-system för övervakning av antibiotikaresistens hos bakterier och svamp samt ett system för tidig varning för särskilt oönskad resistens. Systemet drivs av Folkhälsomyndigheten i samarbete med de kliniskt mikrobiologiska laboratorierna och bygger på att samtliga odlingsresultat från laboratorierna automatiskt förs över till databasen en gång per dygn. Anslutning till Svebar är frivillig. Inom ramen för ÖSA satsar Folkhälsomyndigheten på att få samtliga landsting att ansluta sig till Svebar. Det skulle förbättra den nationella övervakningen av antibiotikaresistens och skapa bättre förutsättningar för en samordnad rapportering internationellt. Idag (juni 2018) är 19 av 26 laboratorier uppkopplade vilket täcker cirka 88 % av Sveriges befolkning. I delprojektet ingår också en kvalitativ översyn av data och förbättring av återrapporteringen till landstingen.

I Svebarlyftet ingår även att Folkhälsomyndigheten inom ÖSA-projektet ska besöka samtliga laboratorier under de närmaste åren. De som ännu inte är uppkopplade till Svebar kommer att prioriteras. Syftet är att skapa en dialog för att bättre förstå vad det är som förhindrar en anslutning och vad vi gemensamt kan göra för att få med alla. Men även säkerställa att de som är med fortsätter att rapportera till Svebar.

Läs mer om Svebar

Rapporter från Svebar

Utveckling av Infektionsverktyget

Infektionsverktyget är ett nationellt IT-stöd för att dokumentera, lagra och återkoppla information om vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning. Syftet med Infektionsverktyget är att förebygga vårdrelaterade infektioner, förbättra följsamhet till behandlingsrekommendationer samt att minska bruket av bredspektrum antibiotika. Infektionsverktyget ägs av Inera AB och är infört i slutenvården i stora delar av landet samt i vissa landsting även inom primärvård.

Verktyget utvecklades initialt för lokalt förbättringsarbete. Det innebär att det inte varit möjligt att göra nationella sammanställningar av vårdrelaterade infektioner och förskrivningen av antibiotika kopplat till ordinationsorsak i Infektionsverktyget. Denna nationella överblick har inte heller kunnat fås i något annat övervakningssystem. Med vissa utvecklingsinsatser kan Infektionsverktyget fungera som en kunskapskälla också på nationell nivå. Folkhälsomyndigheten har därför inom ramen för ÖSA bekostat en utbyggnad av funktionaliteten i Infektionsverktyget för att kunna analysera och sammanställa data på nationell nivå. Arbetet med det sker i nära samverkan med vårdgivare, Sveriges kommuner och landsting (SKL) samt Inera AB.

Under 2017 och 2018 har Folkhälsomyndigheten tillsammans med SKL och Inera förankrat och implementerat satsningen på nationella analyser för att bredda och öka samverkan om Infektionsverktyget mellan den nationella och regionala nivån. Målet är att även de lokala och regionala nivåerna ska kunna tjäna på denna utveckling, t ex genom nationell återkoppling och större möjligheter att jämföra data och sin egen utveckling.

Rapporterna ska arbetas fram av en nytillsatt analysgrupp bestående av representanter från olika relevanta yrkesgrupper och från olika delar av landet. Gruppen har haft två inledande möten och kommer att träffas regelbundet. Det är även viktigt med en direkt dialog med vårdgivare och med personer som finns i verksamheterna. Därför har Folkhälsomyndigheten under våren besökt ett stort antal landsting och regioner för att bättre förstå vad som fungerar bra – och mindre bra – med Infektionsverktyget. Vi har ett gemensamt intresse av att verktyget används på ett bra sätt, att det fungerar som en lokal kvalitetsförbättrare i vårdarbetet inom slutenvården, att täckningsgraden är hög och att data som rapporteras in är av god kvalitet. I slutet av maj genomfördes en endagskonferens och workshop där över 100 medarbetare från hela landat samlades för att tillsammans diskutera utmaningar och lösningar kopplat till arbetet med Infektionsverktyget.

SKRUV – ett nytt nätverk för veterinärmedicinska laboratorier

SVA:s delprojekt handlar främst om samverkan genom bildandet av ett laboratorienätverk för veterinärmedicinska laboratorier. Det gäller de laboratorier som odlar och resistensbestämmer bakterier från sport- och sällskapsdjur. Aktiviteter inom nätverket ger en jämnare analyskvalitet och genom rapportering av analysdata till SVA erhålls en säkrare övervakning av zoonotiska smittämnen och antibiotikaresistens från dessa djurslag. Läs mer på SVA:s webbplats.