Mötesprotokoll 3 maj 2023

Deltagare

Svensk Förening för Vårdhygien, Arbetsmiljöverket, NAG Vårdhygien, Riksföreningen MAS/MAR, Smittskyddsläkarföreningen Socialstyrelsen, Svenska hygienläkarföreningen, SKR, Folkhälsomyndigheten, Smittskyddsläkarföreningen, Svensk förening för allmänmedicin, NAG Strama, Stramanätverket.

Förhinder

Föreningen för klinisk mikrobiologi, Svenska infektionsläkarföreningen, Riksföreningen för MAS/MAR, Referensgruppen för antibiotikafrågor, Tandvårdsstrama.

Sammanställning bordet runt Strama

Anna-Lena Fasten, Stramanätverket

Stramanätverkets AU numera är ganska fylliga och informativa och skickas ut med rubriken ”Nytt från Stramanätverket”. Den som vill ta del av utskicken och inte redan står på mejllistan kan ta kontakt med Anna-Lena Fastén.

anna-lena.fasten@regionstockholm.se

Anna Åkerlund, FKM (Föreningen för klinisk mikrobiologi)

RAF har nyligen uppdaterat ett dokument vid namn ”Minimiurval för resistensbestämning”. Dokumentet anger vad RAF rekommenderar de mikrobiologiska labben att resistensbestämma, hos valda agens och provtyper.

Rekommendationen anger minimi-nivå för både vilka preparat som bör ingå vid resistensbestämning men även utsvar på remissen. Rekommendationrena anger också vad som är särskilt viktigt av nationellt epidemiologiska skäl.

Dokumentet har varit på remiss hos FKM och SVebar-gruppen innan publicering och återfinns här:

Minimiurval för resistensbestämning (sls.se)

RAF kommer (som ett RAF-praktikant-projekt) skicka ut en enkät till alla mikrobiologiska lab inom kort, innefattande frågor som rör de större förändringar som skett i brytpunktstabellen de senaste åren

Frågorna kommer beröra hantering av ATU, brytpunkter inom parentes och infektions-lokalsberoende brytpunkter. Därtill ställs frågor om vilka lab som kan utföra buljong-MIC samt om labben i dag kan testa för de nyaste kombinations-preparaten + cefiderocol.

Anledningen till frågorna är dels att inventera om labben behöver ytterligare vägledning för att hantera nyheterna, dels utreda om svarstider på resistensbesked av de nya preparaten är rimliga.

Maria Tempé, Smittskyddsläkarföreningen

Smittskyddsläkarföreningen har uppdaterat smittskyddsbladen för MRB. Störst förändringar finns i bladen för MRSA där uppföljningstiden kortats och antalet konsekutiva negativa prover har minskats för att kunna avskriva en person utan riskfaktorer från förhållningsregler. Personer med riskfaktorer kan avskrivas från förhållningsregler efter individuell bedömning och vanligen i samråd med smittskyddsläkaren. Även när det gäller PNSP har justeringar gjorts avseende rekommendationer för uppföljning och smittspårning, då tidigare relativt långtgående åtgärder inte längre anses vara proportionerliga.

Anna Moberg, SFAM

Lyfter den höga förekomsten av iGAS i samhället och den utmaning det är när man ska bedöma patienter med misstänkt eller bekräftad infektion med streptokocker i primärvården.

Antalet fall av iGAS är högt och för närvarande på en platå, utvecklingen följs fortlöpande. Förekomsten har tidigare år minskat under maj månad. Fortsatt viktigt att identifiera patienter med tecken på allvarlig sjukdom.

Annika Hahlin och Charlotta, Nationell arbetsgrupp Strama

NAG Strama har fått ett nationellt uppdrag att uppdatera behandlingsriktlinjer för antibiotikabehandling när det uppkommer bristsituationer. NAG Strama har nu regelbundna avstämningsmöten med Läkemedelsverket och information om alternativ vid bristsituationer kommer löpande publiceras i appen Strama Nationell.

Andreas Winroth och Linda Hallberg, SVHF

Ser ett stort problem för regionerna att hantera planer och vägledningar med gott, men mer eller mindre samma innehåll från flera olika myndigheter och organisationer (Socialstyrelsen, FoHM, NAG Vårdhygien, Strama). Samordning tycks saknas. Inga konkreta förslag på förbättring men vill lyfta problemet.

Stephan Stenmark, Folkhälsomyndigheten

HALT-data från mätningen 2022 ligger presenterade i Folkhälsostudio.

FolkhälsoStudio (extern webbplats)

Den pågående ECDC-PPM mätningen på akutsjukhus fortlöper enligt plan. Alla regioner är med och 19 har börjat mäta, flera sjukhus och regioner är klara. De deltagande sjukhusen kommer att få en rapport med de egna data före sommaren och den nationella rapporten kommer att presenteras vid ett möte 26 oktober. Målsättningen är att identifiera gemensamma nationella utvecklings- och förbättringsområden.

Fohm påbörjar i maj ett arbete med att ta fram en ny vägledning, Förebyggande åtgärder vid virala luftvägsinfektioner inom vård och omsorg. Rekommendationer kring vårdhygienisk handläggning. Planerad publicering i oktober. Inbjudan har gått ut till en bred referensgrupp med företrädare från NAG Vårdhygien och specialitetsföreningar.

Som tidigare år uppmärksammas Handhygiendagen den 5 maj. På webbplatsen Rena händer räddar liv finns ett nytt kampanjmaterial från WHO översatt.

Rena händer räddar liv (folkhalsomyndigheten.se)

Tre presentationer

• Den naturliga kopplingen mellan antibiotikaresistens och vårdhygien, Stephan Stenmark
• Övervakning av VRI och antibiotika m.m via Infektionsverktyget och PPM, Olle Aspevall
• Exempel från lokalt arbete med Infektionsverktyget, Andreas Winroth

Gruppdiskussion

Övervakning - VRI och antibiotika m.m. via infektionsverktyget och PPM. Lokal, regional och nationella nytta med övervakning via PPM respektive infektionsverktyget på kort och lång sikt.

Sammanfattningsvis

De olika systemen har olika fördelar (och nackdelar). Bägge verktygen behövs t.v, trots brister. Infektionsverktyget behövs men utveckling krävs, saknas vissa variabler som t.ex. diagnoser relevanta för alla specialiteter och VRI:er orsakade av virusinfektioner. Och få har fungerande registrering av riskfaktorer.

Vi behöver lokala, regionala och nationella data för att kunna arbeta systematiskt och för jämförelser.t ex med andra enheter, hur man förhåller sig till genomsnittet i landet.

Nationella data efterfrågas i olika sammanhang och behövs för att få genomslag, prioritet och finansiering. Resurssättning krävs för såväl ledning och förvaltning som utveckling. Även nationella sammanställningar är en resursfråga. Nationella data kan bidra till att påverka prioritet och kvalitet även lokalt och regionalt. Datakvaliteten är viktig.

Vi behöver fortfarande PPM-verktyget för t ex lokala processer. PPM engagerar och sätter fokus på frågan även om nyttan på vårdavdelningsnivå är relativt begränsad pga den statistiska osäkerheten med små tal.

Övriga inspel och förslag

• Angående IV - fundera på arbetsgrupp för förbättringsarbete för att även ta hänsyn till utbyte av datasystem (aktuellt för 18 regioner) och utbildning av personal
• Arbeta för nationell samordning av hur riskfaktorer registreras
• Det är en utmaning att lägga ytterligare mätningar på vårdpersonalen. Kan vissa mätningar samordnas? Tex trycksår med VRI?
• Utveckling på lång sikt för regional primärvård och kommunal hälso- och sjukvård utifrån reformen nära vård? Olika behov för regional hälso- och sjukvård respektive kommunal hälso- och sjukvård? Behövs olika system?
• Mer samverkan mellan vårdhygien och strama behövs.

Kommunal vård och omsorg

Inga Zetterqvist

Gruppdiskussion

Kommunal vård och omsorg - Stöd till fortsatt utveckling. Hur kan vi tillsammans stödja äldreomsorgen inom områdena utbildning, träning, övervakning och uppföljning för en fortsatt utveckling? Vilken roll och ansvar har vårdhygien, Strama och myndigheter i dessa frågor? Vilka åtgärder vill ni prioritera?

Sammanfattningsvis

I kommunal hälso- och sjukvård och omsorg ingår både eget hem och en vårdmiljö, det medför särskilda förutsättningar kring åtgärder för att förebygga smittspridning. Egen medicinsk kompetens saknas ofta och är huvudsakligen i samverkan med regional primärvård.

Den viktigaste åtgärden i omsorgen för att minska antibiotikaanvändning är att minska VRI. Arbetssätten medför i förlängningen sannolikt även minskning av VRIer som luftvägsinfektioner.

Utbildning kring vårdhygien och antibiotikaanvändning behövs och kopplas ihop med praktisk träning i samverkan med sjuksköterskor, hygienansvariga och läkare. En utbildningsorganisation behövs med train-the-trainers tex enl Göteborgsmodellen. Utforma en nationell utbildningsplan inklusive för dem som ska utbilda vidare.

Det behövs inte fler stöddokument o likn. Hur kan dessa samordnas och implementeras? Principer/koncept finns bl.a i Vägledning för vårdhygieniskt arbete. Den kan spridas i kontakt med kommunerna – för att tillämpa den behöver kommunerna sannolikt stärkt stöd från vårdhygien. Tillgången till vårdhygienisk expertis varierar mellan olika regioner – avtal respektive fri nyttighet.

Övriga inspel och förslag

• Sammanställa goda exempel på myndighetsnivå.
• Resursestimering av hur mycket vårdhygienresurser som skulle krävas för att kunna ha regionala nätverk med regelbunden fortbildning av sjuksköterskor. Dessa sjuksköterskor kan då i sin tur ansvara för utbildning och träning av övrig personal.
• Mer samverkan mellan myndigheter i syfte att underlätta för verksamheterna.
• Sambandet mellan patientsäkerhet och en god arbetsmiljö.
• Fortsatta diskussioner med kommunala nätverket inom vårdhygien.
• Samverkan med MAS.
• Fortbildning av personal är påverkbart och möjligt. Förslag på e-utb serie som kan ses som ett komplement till nätverk med utbildning av sjuksköterskor. Viktigt att utbildning och kopplas ihop med träning och upprepas.
• Socialstyrelsen har en årlig enkät till kommunerna. Enligt Socialstyrelsen innehåller den i nuläget inga frågor relaterade till vårdhygien och antibiotika. Om det går att komplettera den enkäten med relevanta frågor så skulle det kunna vara en möjlighet till uppföljning av utvecklingen.

Förslag från Fohm att nationella ABR-strategin blir en ”ABR och vårdhygien-strategi”

Stephan Stenmark

Kort utvärdering och avslutning

• Några spontant positiva till ett gemensamt årligt möte för Strama och vårdhygien.
• Fokus på ämnesområden som rör bägge grupperna.
• Kort uppföljning kommer att mailas ut.