Mötesprotokoll 3 oktober 2023

Närvarande

Anna Moberg (SFAM), Anna-Lena Fastén (Stramanätverket), Katarina Hedin (SFAM), Linda Hallberg (SFVH), Margareta Hultin (Tandvårdsstrama), Ulrika Snygg-Martin (SILF), Charlotta Malmer Hagstam (NAG Strama), Ola Nordqvist (Stramanätverket), Thomas Tängdén (NAG Strama), Anna Åkerlund (Föreningen för klinisk mikrobiologi), Åsa Olsson (NAG Strama), Annika Hahlin (NAG Strama).

Från Folkhälsomyndigheten: Malin Borelius, Andreas Sandgren, Hanna Billström, Stephan Stenmark, Jennifer Jagdmann, Ragda Obeid, Olov Aspevall, Vilhelm Müller, Alma Brolund, Jenny Hellman, Karin Carlin, Saga Alvring, Anna Beling.

Frånvarande

Andreas Winroth (SFVH), Daniel Bremell (RAF), Maria Tempé (SMLF).

Punkter att följa upp från föregående möte

• Utvärderingen av det gemensamma samverkansmötet mellan Strama och vårdhygien 3 maj visade att det fanns så pass mycket potential att vi planerar för ett nytt gemensamt möte dagen innan Stramadagen 2024.
• Uppdatering av epidemiologin för Grupp A streptokocker. Fortsatt vanligt med infektioner ute i samhället men en tydlig nedgång av de invasiva infektionerna jämfört med i våras. Förekomsten har återspeglat en lägre immunitet i befolkningen efter pandemin.

Runda med informationsutbyte

Anna-Lena Fastén, Ola Nordqvist (Stramanätverket)

Bristsituationer för antibiotika och resurser till lokala stramagrupper är återkommande på agendan. Rekommenderar att alla tar del av Nytt från Stramanätverket som skickas ut efter varje AU-möte. Varumärket Strama förlängs (registrerades 2013 och gäller i 10 år om man inte aktivt förlänger) samt att en ny text om KOL-exacerbation förhoppningsvis snart publiceras i regnbågshäfte och app. Lyfter problemet med rekommendationen att behandla C.difficile-infektion (CDI) med fidaxomycin. Subventioneras endast för patienter med en första episod av svår C.difficile-infektion (CDI) och för patienter med en första återkommande svår CDI. Är man inte svårt sjuk får man stå själv för behandlingen på cirka 14 000 kr.

Väcker frågan om att det vore intressant att kartlägga hur stor påverkan en restnotering (tänker på vanligt penicillin) får. Både hur det drabbar regionerna inklusive försämrat utfall på alla kvalitetsindikatorer och inte minst alla patienter som får behandling med ett sämre antibiotikum. Detta borde studeras. Lämplig aktör?

Diskussion

NAG Strama: Det finns en person i Stockholm som forskar på dessa frågor men med ett ekonomiskt fokus. Inte medicinska konsekvenser.

Linda Hallberg (SFVH)

Lyfter hur nationell samordning av övervakning av VRI ska ske nu när SKR inte längre kommer att vara samordnande för patientsäkerhet. Förutom att plattformen för information läggs ner från 1 oktober så påverkas också infrastrukturen för PPM. Vad innebär det för möjligheten för fortsatt övervakning via PPM på nationell basis? Vad innebär det för Infektionsverktyget där det finns behov av resurser för utveckling av kvalitet och nationell enighet om det ska kunna användas för nationell övervakning som funktionen ser ut idag.

Finns det andra alternativ, exempelvis en anpassning av verktyget som utvecklades av FOHM inför PPM 2023, för mindre och upprepade mätningar?

Ett konkret förslag är att vi i Samverkansgruppen är att ställer en fråga till SoS där vi önskar veta vad det nya uppdraget kommer att innebära, vilka resurser SoS kommer att ha för det, och vad SoS tänker om framtida nationell övervakning.

Rapporterade även från en aktuell ökning av kolonisation och infektioner med en resistent gramnegativ bakterie den genomförda utredningen på ett sjukhus. En tydlig påminnelse om att resistens kan påverka effekten av rekommenderad standardbehandling.

Diskussion

Frågan är mycket aktuell. Fohm har redan inlett en dialog med Socialstyrelsen om vilka alternativ som finns framåt. Båda parter ser behovet av att kunna göra PPM framöver men inget är bestämt ännu. SKR tar bort dokument kopplade till patientsäkerhet från sin sida fr.o.m. 1 oktober. Dock kommer data från BHK-mätningar och markörbaserad journalgranskning (MJG) att ligga kvar.

Infektionsverktyget, Fohm kommer att prioritera arbete med verktyget från i höst Det finns fortsatt utvecklingspotential för verktyget och ett behov av nationella sammanställningar.

Charlotta Malmer Hagstam, Annika Hahlin, Thomas Tängden, Åsa Olsson (NAG Strama)

Nya indikatorer för infektioner för renodlade digitala vårdgivare är klara och lanseras vid årsskiftet. Dessa är baserade på PVQs infektionsindikatorer samt de rekommendationer för digitala vårdgivare som NAG Strama tagit fram till stöd för uppföljning av digitala enheter.

NAG Stramas arbetar med rekommendation om minimibemanning lokala Stramagrupper. Idag är det väldigt stort variation på resurserna mellan regionerna. Dokumentet är mycket snart klart och kommer att presenteras på höstmötet. Genomgång av aktuellt förslag.

Diskussion

Om strategier för att presentera och få genomslag för dokumentet hos regioner och beslutsfattare.

Intravenösa antibiotika i hemmen (Nära vård). Fortsätter att vara en stor diskussionsfråga på lokal och regional nivå, men på nationell nivå har frågan rekommendationer kopplat till detta inte kommit framåt.

Diskussion

Vilket är bästa strategiska för att diskutera detta? Utöver NAG Strama kan det vara NSG Patientsäkerhet och Nationella primärvårdsrådet. Fohm och Socialstyrelsen kan också vara dialogpartners.

Uppdatering kring hantering av bristsituationer för antibiotika och alternativa behandlingsrekommendationer vid brist. Avstämningsmöten hålls med Läkemedelsverket varje vecka för att hålla koll på situationen. Information om hantering av brist av enskilda antibiotika finns på strama.se och i appen Strama Nationell.

En profylaxdel håller på att utvecklas i appen och först ut är profylax inom urologi som nu är publicerad i appen Strama Nationell.

Margareta Hultin, Tandvårdsstrama

I samverkan mellan tandvårdsstrama och NAG strama har man identifierat behovet att inkludera tandläkare i ev. information angående rekommendationer för alternativ om brist av Pc-V skulle uppstå. Tandvårdsstrama har tagit fram rekommendationer för en bristsituation och förberett en text för publikation i Tandläkartidningen. Samma information kommer vid behov att finnas tillgänglig i appen Strama Nationell.

Arbetet med att uppdatera de nationella rekommendationerna för antibiotikaprofylax och behandling via NAG Antibiotika i tandvården har kommit långt men är just nu satt på paus. Fortsatt dialog om detta med NPO Tandvård och andra berörda. Förhoppningsvis ska denna process inte ta för lång tid innan arbetet kan återupptas igen.

Kommentar

En representant från Tandvårdsstrama kommer att inbjudas till att delta på stramas höstmötet 27–28 november.

Anna Åkerlund, FKM/RAF

En enkät till samtliga mikrobiologiska lab i Sverige visar att många saknar uppsatt metod för att resistensbestämma mot de nya preparaten (avsedda för multiresistenta bakterier). Detta medför dels ibland långa svarstider, då isolat skickas till referenslab för resistensbestämning. Därtill medför utebliven testning att vi i Sverige saknar breda/pålitliga nationella resistensdata för dessa preparat. En återkoppling och en rekommendation från RAF kommer förmedla tillbaka angående vikten av att ha metoden uppsatt på sina respektive lab.

Enkäten visar också att labben behöver ställa gemensamma krav på LIS-leverantörerna (LIS = laboratorieinformationssystem) för att öka labdatasystemens flexibilitet och möjlighet att förändra det labben åläggs från EUCAST (Europieska brytpunktskommittén). FKMs nationella rekommendationer om mikrobiologisk sepsisdiagnostik ”Rekommenderade metoder om blododling” ska revideras, vilket påbörjas under hösten. En översyn om rekommenderad acceptabel kontaminationsnivå kommer sannolikt göras.

Ulrika Snygg-Martin, SILF

Kontinuerligt arbete med uppdatering av befintliga och framtagande av nya vårdprogram. Diskussion förs även kring behov av och möjlighet till samordning med andra nationella riktlinjer gällande de vanligare diagnoserna pneumoni och urinvägsinfektioner.

Nytt vårdprogram: Vaccination av vuxna inför och efter splenektomi (maj 2023)

Det har saknats svenska nationella rekommendationer kring vaccination och andra förebyggande åtgärder mot infektioner för splenektomerade vuxna patienter. Dessa riktlinjer har tagits fram av Svenska Infektionsläkarföreningens programgrupp för vaccination för att skapa en mer homogen handläggning av splenektomerade patienter, avseende prevention av allvarlig invasiv infektion, med målet om att uppnå en mer jämlik vård.

Uppdaterade vårdprogram: Clostridoides difficile-infektion

Vi har valt att inte primärt väga in kostnadsaspekten utan utgått från den medicinska preferensen och evidens till dags dato. En uttalad ambition har varit att publicera ett mer lättillgängligt dokument som likt de europeiska riktlinjerna fokuserar på kritiska frågor och där evidensbaserad konsensus styrt rekommendationerna.

Vårdprogram för Led och skelettinfektioner, Covid-19, Tuberkulos är alla uppdaterade under 2023. Bland opportunistiska infektioner har det kommit rekommendationer för Screening av parasitinfektion inför transplantation, Profylax mot Pneumocystis jirovecii infektion och Profylax och behandling av Toxoplasma efter allogen stamcellstransplantation och organtransplantation.

Nya profylaxriktlinjer för urologisk kirurgi framtagna av grupp från svensk Urologisk förening, NAG Strama, SILF och publicerade i Stramaappen 231003.

Katarina Hedin, Anna Moberg, SFAM

Lyfter frågan om ökat antal ordinationer av intravenös antibiotikabehandling i primärvården i hela landet. Vi behöver tar reda på vad det beror på och under vilka former som det sker.

Det planeras för ett nordiskt webinarie om behandling utanför sjukhus i december. Bra eller i dåligt – hur gör man? Hur ser det ut och kan vi lära något av varandra?

Olov Aspevall, Folkhälsomyndigheten, SH-ZA

Under hösten startar ett ökat arbete med Infektionsverktyget. Ett fortsatt behov av punktprevalensmätningar, åtminstone tills man har validerade nationella sammanställningar från Infektionsverktyget.

Svebar-dagen, planeras preliminärt till 7 december 2023. Inbjudan kommer. I år blir det fokus på pågående modernisering av Svebar. Det behövs mycket samverkan kring detta med de lokala laboratorierna.

Fördelen med ”Svebar 2.0” är att det kan ta in pseudonymiserade persondata i systemet och därmed ge bättre kvalitet på data. Större säkerhet och mer användarvänligt med ett modernare system. Sökfunktionen kommer att bli mycket bättre. Ett samtidigt arbete med att få mer valida data genom att försöka ensa olika benämningar.

Vilhelm Muller, Folkhälsomyndigheten, MI-LB

Rapporterar om myndighetens pågående arbete med helgenomsekvensering.

Information från Folkhälsomyndigheten

Nominering av nya ledamöter från 2024-01-01

Genomgång av vilka ledamöter som har mandat som sträcker sig fram till 2023-12-31. En formell förfrågan om ny nominering kommer att skickas ut till berörda föreningar under hösten. Förhoppning att vara klara innan årsskiftet. Grundregeln är att en ledamot kan delta i samverkansgruppen upp till fyra mandatperioder på två år. NAG Strama representerar med ordföranden + två ledamöter.

ECDC PPM. Nationell rapport och nationella mötet 231026

Presentation av ett urval av data för alla deltagande sjukhus och indelat på sjukhuskategori. Alla deltagande sjukhus har fått ta del av sina egna data och data på för alla deltagande sjukhus som jämförelse. Regioner och professionsföreningar och andra intressenter är inbjudna till en workshop i Stockholm 26 oktober. En nationell rapport kommer att publiceras i december.

Förskrivningsstatistik, Ragda Obeid

Aktuella data & feedback på det nya formatet för presentation av data

Arbete mot antibiotikabrist

Nya regeringsuppdrag angående tillgång till nya och gamla antibiotika, Jenny Hellman

Swedres-Svarm 2022, statistiksekretess, Ragda Obeid

Swedres-Svarm 2022

Rapporten publicerades i juni 2023 av Fohm och SVA. Antibiotikaförsäljning ökar efter nedgång under pandemin, särskilt för antibiotika som ofta används för luftvägsinfektioner och barn i åldersgruppen 0–6 år. Resistens (indikatorer) i människor har ökat under senaste 10 år men mer långsamt under senaste par år. Mest anmälningspliktig sjukdom minskade under pandemin men andel resistens opåverkat. Slutenvårdsdata kunde inte redovisas fullständigt i rapporten på grund av statistiksekretess. Observera ett fel i tryckt format i Key Findings s. 11, det ska stå ” Antibiotic sales in dentistry decreased by 0.8% in 2022”.

Statistiksekretess

Antibiotikaförsäljningsstatistik omfattas av OSL 24:8. Sekretess gäller när uppgift avser enskilds (företags) ekonomiska förhållanden (berör försäljning i mått som DDD). En ny striktare tolkning av den befintliga lagen har medfört att röjandegräns skärpt jämfört med tidigare. Den nya gränsen tar hänsyn till försäljningsförhållanden som andel av totalförsäljning. Om ett företag har en dominerade försäljning kan det finnas risk att publicering kan vara röjande. Detta påverkar även delning av data, det vill säga all data som insamling Swedres och internationell rapportering påverkas. Förlag till lagändring för tillgång till försäljningsuppgifter om humanläkemedel är under bearbetning. Förslaget innebär att undantag från statistiksekretessen införs för läkemedel som ingår i läkemedelsförmånerna, läkemedel som är kostnadsfritt enligt smittskyddslagen, eller läkemedel som sålts inom offentligt finansierad verksamhet. Med det förslaget skulle en liten andel hamna utanför undantaget. Fohm föreslog att undantaget skulle gälla all antibiotikaförsäljning.

Smitta i förskolan

Aktuellt arbete och nytt regeringsuppdrag. Presentation av pågående arbete med uppdatering av Smitta i förskolan, som nu också är ett regeringsuppdrag som ska presenteras mars 2024. Även uppdatering av pågående arbete med Friskare förskola som är en del av Antibiotikasmart Sverige

Diskussion

Lyfte olika behov och former av stödmaterial – filmer, broschyrer (till vårdnadshavare), sagobok etc. Både förskolepersonal och vårdnadshavare behöver information om hur man kan förebygga smittspridning och infektioner. Man tar gärna emot förslag och idéer på stödmaterial.

EU:s rådsrekommendationer som antogs juni 2023 - Genomgång av innehåll och mål

En genomgång av rådsrekommendationerna och de uppsatta målen som ska vara uppfyllda 2030. Följdes av en diskussion om våra möjligheter att nå målen och vad som fortsatt behöver utvecklas i Sverige. Det berör både rationell antibiotikaanvändning och tillgång till data på lokal och nationell nivå för antibiotikakonsumtion och resistensdata i regional och kommunal vård- och omsorg.

Mål som ska uppnås i Sverige till 2030 med data från 2019 som utgångspunkt:

• totala antibiotikaanvändningen hos människor reduceras med 3%
• minst 65% av den totala förbrukningen av antibiotika hos människor tillhör Access gruppen av antibiotika enligt AWaRe klassificeringen av WHO. (Redan uppnått i Sverige 76,9% 2022)
• totala incidensen av infektioner i blodet med MRSA har reducerats med 3%
• totala incidensen av infektioner i blodet med E. coli ESBL har reducerats med 10%
• totala incidensen av infektioner i blodet med K. pneumoniae ESBL-CARBA är på oförändrad nivå jämfört med 2019

Diskussion om vad vi kan göra som enskilda aktörer och i samverkan för att komma vidare.

Nästa möte

• Samverkansmöte 30 januari 2024, kl. 13.00–16.30 – videomöte
• Samverkansmöte gemensamt med vårdhygien den 14 maj
• 25e Stramadagen den 15 maj på Hasselbacken