Mötesprotokoll 31 januari 2023

Närvarande

Malin Borelius (Folkhälsomyndigheten), Andreas Winroth (SFVH), Anna Moberg (SFAM), Anna-lena Fasten (Stramanätverket), Katarina Hedin (SFAM), Linda Hallberg (SFVH), Margareta Hultin (Tandvårdsstrama), Maria Tempe (SMLF), Ulrika Snygg-Martin (SILF), Anders Ternhag (Folkhälsomyndigheten), Andreas Sandgren (Folkhälsomyndigheten), Jonas Fuks (Folkhälsomyndigheten), Hanna Billström (Folkhälsomyndigheten), Stephan Stenmark (Folkhälsomyndigheten), Gunilla Skoog Ståhlgren (Folkhälsomyndigheten), Åsa Olsson (NAG Strama), Charlotta Malmer Hagstam (NAG Strama),Karin Carlin(Folkhälsomyndigheten), Axana Haggar (Socialstyrelsen), Srebrenka Dobric (Folkhälsomyndigheten), Joachim Luthander (NAG Strama), Jennifer Jagdmann (Folkhälsomyndigheten), Ola Nordqvist (ny, Stramanätverket), Daniel Bremell (RAF), Karin Westmo (Folkhälsomyndigheten), Barbro Mäkitalo (Folkhälsomyndigheten)

Frånvarande

Thomas Tängden (NAG Strama)

Välkommen säger vi till vår nya ledamot, Ola Nordqvist som representerar Stramanätverket!

Punkter att följa upp från föregående möte (221006)

Uppdatering av Regnbågshäftet

En mindre uppdatering har skett gällande erytema migrans, behandling av infektioner efter bett och behandling vid okomplicerad genital klamydiainfektion. Den största utmaningen var tillgänglighetsanpassningen. Ett tillägg med diagnoskoder kommer i nästa version men kan ses i appen inom kort. Mer enhetligt val av diagnoskoder ger bättre data i Primärvårdskvalitet (PVQ). Nästa uppdatering kommer om ca ett år. Länk till tryckfilen på Owncloud: https://cloud.folkhalsomyndigheten.se/s/0HHMpHvl5sjLxj3

Återkoppling från Jönköpings planerade uppföljning av patient- och odlingsdata vid KOL

En ansökan om en studie är inskickat till etikprovningsnämnden. Det är ett registerprojekt där man tittar på förekomsten av Heamophilus influenzae (HI) och resistent HI hos patienter som har KOL. Hypotesen är att de data som ses för HI inte återspeglar genomsnittspatienten i primärvården. Data kommer från Region Jönköping och analyseras från två håll. Med utgångspunkt från de som diagnossätts som i primärvården och från de odlingsdata som finns med fynd av HI. En ST-läkare kommer att arbeta med data från primärvården, och man söker just nu ytterligare läkare.

GAS samt iGAS epi/klindamycinresistens-läge

Under senare delen av 2022, sågs en kraftig, tidig ökning av scharlakansfeber i Storbritannien. Även infektioner med iGAS ökade, med flera fall bland barn med allvarliga infektioner/dödsfall. Andra länder rapporterade också ökningar av GAS/iGAS bland barn. De vanligaste emm-typerna verkar vara emm1, emm12 och emm89 (barn framförallt emm1 och emm12).

I Sverige sågs en högre andel fall av iGAS bland barn under okt/nov och början av dec jämfört med tidigare säsonger men i och med ökningen av fall i alla åldersgrupper under senare tid har andelen minskat. Nuvarande säsong följer kurvan för säsongen 2018 till 2019 som var en toppsäsong med nära 800 fall.

När pandemin började sjönk antalet odlingar med fynd av S. pyogenes, samtidigt ökade klindamycinresistensen i olika odlingar från ca 4-5 % 2019 till 10-12 % 2022. Ökning av klindamycinresistens hos GAS under 2021 har även rapporterats från Storbritannien, Danmark och Norge.

Under senhösten har det varit mycket luftvägsinfektioner i omlopp som RSV, influensa och covid-19 vilket kan ha medfört ökad provtagning av barn och därav fler positiva odlingar. Ökningen av iGAS bland barn kan ha samband med minskad exponering för GAS-infektioner bland barn under pandemin.

Folkhälsomyndigheten planerar två retrospektiva insamlingar av iGAS-isolat, alla iGAS-isolat från barn <10 år samt närliggande isolat i närtid från äldre (220701-221231) samt alla klindamycinresistenta iGAS-isolat 2019-2022.

Runda med informationsutbyte

Stramanätverket

Det finns en oro för resurser till Stramas regionala grupper. Det finns flera regioner där man minskar på budget och resurser för Stramagrupperna – behöver ni jobba med detta, det går ju så bra? Vi måste säkerställa att Stramagrupperna kan finnas kvar och fungera i alla regioner.

Det finns behov av att kunna följa upp digitala besök och behandlingar. Svårt att få data på det behövs en digital signal kopplad till de anteckningar som dokumenterar handläggning av patienter digitalt som går att särskilja från de som handläggs med besök. Dialog om bästa sätt att driva frågan nationellt. Av intresse både för huvudmännen själva och för myndigheter, t.ex. Socialstyrelsen kopplat till patientsäkerhet och Folkhälsomyndigheten kopplat till antibiotikaanvändning

I övrigt planeras stramautbildning tillsammans med Folkhälsomyndigheten den 15-16 mars och även Stramadagen den 4 maj.

Kommentarer

Det behövs starka argument för att driva frågan om resurser. Även Socialdepartementet behöver få höra om neddragningar, inte bara SKR. kan återkoppla på patientsäkerhetssatsningen 2011-14 – då var det krav på Stramagrupper. Vårdgivaren behöver kunna kvalitetssäkra sin vård och följa upp data kopplat till både digitala och fysiska besök.

Smittskyddsläkarföreningen

Det pågår en uppdatering av smittskyddsbladen för MRSA. Smittskyddsläkarföreningen har tidigare framfört önskan till Folkhälsomyndigheten om uppdaterade kunskapsunderlag för MRSA. Även planer för uppdatering av smittskyddsbladen för PNSP.

Vi behöver fortsätta att arbeta mellan olika organisationer, myndigheter och kunskapsstyrningen om ansvarsfördelningen för olika behandlingsrekommendationer. En samordning behövs då det finns risk för dubbelarbete och ibland budskap som skiljer sig åt mellan olika dokument. Det kan t.ex. gälla innehåll i NKK, regnbågshäftet och smittskyddsbladen. När det gäller resursfördelning är det är tydligt att det behövs stramagrupper i varje region. Stöd och miniminivåer för stramagruppernas resurser behövs.

Allmänmedicin, SFAM

Det har kommit ett önskemål om en gemensam mall för handläggning och råd vid UVI som ska ligga på 1177, för patienterna att fylla i. Diskussion om hur handläggning av UVI helst bör ske och behovet att ha med sköterskor som en del av processen för att kunna ge råd och vägledning om fortsatt behov av eventuell diagnostik och behandling

Kommentar

Region Jönköping och Region Skåne redogjorde för sina arbetet med handläggningsmallar för sjuksköterskor i primärvården. Hur långt kan man komma med ett AI-system? Flera tror att det tror att handläggningen än så länge blir bättre med stöd av sjuksköterska och läkare i utvalda fall. Om det ska tas fram en nationell handläggningsmall så borde det ske via Kunskapsstyrningen.

Tandvårdsstrama

Kommande möte den 8/2. De går igenom aktuella innehållet i Stramaappen för att se att de är uppdaterade enligt gällande rekommendationer. Amoxicillin har varit restnoterat vilket är ett bekymmer vid profylax inom tandvården. Planer på att komma ut med en alternativ rekommendation när det gäller brist. En del av Tandvårdsstrama är engagerade i NAGen som är arbetar med att uppdatera antibiotikarekommendationer. De har börjat med antibiotikaprofylaxen och har identifierat nio projektområden, där nio olika grupper deltar. Mycket jobb och många möten, får metodstöd bl.a. av SBU.

RAF

Återkoppling från pågående arbete med svarskommentarer för koncentrationsbestämningar av vancomycin. RAF samarbetar med ePed för barnrekommendationerna. Kommer ett dokument med bakgrundsinformation och ett förslag på svarstexter som de enskilda lab kan välja att använda eller ej. RAF har även uppdaterat listan med antibiotikadoser relaterat till SIR-brytpunkterna.

SFVH

Påminner om Vägledning för vårdhygieniskt arbete, ett dokument som har arbetats fram av NAG Vårdhygien inom kunskapsstyrningen. Vägledningen beskriver förutsättningar och aktiviteter inom de åtta områden som WHO har identifierat som nödvändiga för ett framgångsrikt och långsiktigt vårdhygieniskt arbete anpassat till svenska erfarenheter och lagstiftning. Eftersom vägledningen kommer genom kunskapsstyrningen – så är programmet egentligen redan taget som styrande dokument i regionerna – men det är inte säkert att alla regioner och kommuner känner till det än. Vägledning för vårdhygieniskt arbete gifter sig väldigt bra med konceptet Antibiotikasmart – Särskilt antibiotikasmart sjukhus som flera i samverkansgruppen sannolikt kommer att engagera sig i. Antibiotikasmart sjukhus innehåller till stor det vårdhygieniska åtgärder för att förebygga antibiotikaresistens. Regioner som påbörjar arbetet med Antibiotikasmart sjukhus kan samtidigt arbete med vägledningen.

Hygiendagar 25 - 27 april på Elmia Mässan i Jönköping. Axplock ur programmet: Neonatalvård, Antibiotikasmart äldre- och funktionshinderomsorg, Smittrisker kopplade till lokaler, renovering och ombyggnation.

SILF

Fyller 75 år i år! Pågående uppdatering av vårdprogram, skelett- och ledinfektionerna och borde publiceras inom kort. Även vårdprogrammet för pneumoni uppdateras.

Kommentarer

Dialog om infektionsläkares del vid pågående arbetet med pilottester av kriterierna för antibiotikasmarta sjukhus och kopplingen till övrigt arbete med strama på sjukhus. Antibiotikasmart kan ses som en katalysator till stramaarbetet. Stramas arbetsmetoder paketeras tillsammans med andra bra arbetssätt och implementeras enligt beprövade metoder. NAG Strama är en del av Antibiotikasmart Sverige och ingår i kärnteamet tillsammans med Fohm, ReAct och RISE.

NAG Strama

Samverkar kring möten och utbildningar med Stramanätverket och Folkhälsomyndigheten. Lyfter fram de skandinaviska webinarierna om behandlingsrekommendationer. Det har varit ett om urinvägsinfektioner och ett om pneumoni. Nästa har fokus antimicrobial stewardship. Det diskuteras att ändra placeringen av NAG strama i kunskapsstyrningen så att det inte ligger under NPO Infektion utan horisontellt i matrisen som NAG Vårdhygien. De har fått utökad budget och uppdrag för att samordnande rekommendationer vid längre bristsituationer för antibiotika. Bristerna har ökat med 40 % under 2022 när det gäller all läkemedel. NAG Strama ingår i arbetsgrupper för Antibiotikasmarta Sjukhus och har tagit fram indikatorer för slutenvården. Det sker en ökning av behandlingar med intravenös antibiotika i hemmet, inte minst i Skåne. Det minskande antalet vårdplatser på sjukhus bidrar möjligen till utvecklingen. Ser ett behov av nationella riktlinjer för denna typ av behandling. Det finns många aspekter att beakta. Diagnostik och urval av för vilka patienter detta passar bäst, antibiotikaval, uppföljning och patientsäkerhet. Inom kunskapsstyrningen så ligger NAG Strama rätt för att driva frågan..

Svensk barninfektionsförening: Arbetar med att göra en flik med rekommendationer för barn i stramaappen. Ser över vad som redan finns och vad som behöver tas fram. Skelettinfektioner finns redan och nu har man tagit fram ett sepsis-pm och vilket är en start. Pneumoni blir nästa område. Tar fram barn-fall till till webbutbildningen Antibiotikasmart. På Karolinska har man påbörjat arbete med antibiotikasmarta sjukhus med stöd av data från använda infektionsverktyget. Verktyget kan ge bra och spännande information även för barn. Resultaten från det kan ge förslag påförbättringsområden. Ambition att arbetet ska kunna spridas till bankliniker på andra sjukhus. Har påbörjat ett utbildningsprogram med inriktning på barninfektioner. Detta för att säkerställa infektionskompetens hos läkare både på universitets och regionsjukhus. I vardagen är många frågor för barnläkare kopplat till restnoteringar.

Information från Folkhälsomyndigheten

Återkoppling av enkät för utvärdering av samverkansfunktionen för Stramaarbete

Svaret är på olika sätt ja att samverkansgruppen fyller sitt syfte utifrån den egna organisations förväntningar. Det är viktigt att alla föreningar är med i mötet för att uppnå god samverkan. Deltagare uppskattar att agenda kommer i god tid för mötet och att minnesanteckningar och presentationer inte dröjer allt för länge.

Några kommentarer gäller att man är positiva till att ha återkommande gemensamt möte med samverkansgruppen för vårdhygien. Man lyfter fram behovet av att jobba vidare på ansvarsfördelningen för t.ex. kunskapsunderlag mellan myndigheter, kunskapsstyrningen och specialitetsföreningar. Det har även framkommit önskemål om digitala möten. Deltagarna i mötet var överens om att mötena ska vara rent digitala eller rent fysiska – inte hybrid.

Framåt till kommande möten önskar vi att deltagarna vid bordet runt skicka egna korta noteringar till minnesanteckningarna för att snabba på hanteringen kring mötesanteckningarna.

Skydda Antibiotikan

Ny websida och innehållet uppdaterat. Fakta har uppdaterats och även FAQ. Tätt samarbete med samverkansfunktioner, 26 myndigheter.

Webbsidan vänder sig till patienter. Det mesta är sig likt, men med flera ingångar. Inte rikta sig till vård-/omsorgspersonal. En plattform att rikta sig till allmänheten. Det snurrar runt Stramamaterial för BVC Halland. Fr o m torsdag finns fint material till gymnasiet som riktar sig till lärare och även förskolan. Ambitionen är att samla info när det gäller OneHealth-perspektiv. Hör av er till Karin Carlin om ni vill lägga till material eller länka till. Sidan kommer att översättas till engelska, men möjligen då andra målgrupper.

ECDC PPM på sjukhus

Det är 18 anmälda regioner och 39 anmälda sjukhus. Det kommer att hållas fyra informationsmöten med anmälda regioner, första 30/1. Det kommer att vara tre utbildningstillfällen för teamen, troligen även inspelad utbildning. Under mätningens genomförande kommer Folkhälsomyndigheten ha en Stödlinje (telefon) öppen. Webbsida: https://www.folkhalsomyndigheten.se/ecdcppm-sjukhus, mejlkontakt: sjukhusinfektioner@Folkhälsomyndigheten.se

Anmälningslänk: https://www.Folkhälsomyndigheten.se/konferens-och-utbildning/22-23-ecdc-euro-pps/

Gemensamt samverkansmöte med vårdhygien 3 maj 2023

Folkhälsomyndigheten planerar agendan just nu för det gemensamma mötet och har identifiera konkreta samarbetsområden. Det kan t ex vara fortsatt arbete med Infektionsverktyget och samarbete med vård- och omsorg i kommunerna, WHOs globala strategin för IPC som beslutas av WHA maj 2023, att få med en nationell strategi för vårdhygien och VRI-prevention när Sveriges strategi för arbete mot antibiotikaresistens uppdateras 2024 och flera andra ämnen. Gemensam middag på kvällen 3 maj inför Stramadagen 4 maj

Antibiotikasmart Sverige Pilot av kriterierna för Antibiotikasmart sjukhus

Antibiotikasmart Sverige är en innovationsmiljö som stöttas av Vinnova under fem år (från nov 2019) och arbetar för visionen om ett samhälle där alla bidrar till att antibiotika fungerar och fortsätter rädda liv. Innovationsmiljön består av Fohm, RISE, NAG Strama ReAct, fyra regioner och tre kommuner. I arbetet ingår att nå nya aktörer, att förstärka och sprida bra arbetssätt och att testa nya angreppsätt. En väg dit är att engagera kommuner och regioner och några av deras verksamheter att bli antibiotikasmarta genom att uppfylla kriterier. Kriterierna har tagits fram i dialogmöten med profession, akademi, myndigheter och andra aktörer. Just nu påbörjas pilotstudier av kriterier för antibiotikasmarta sjukhus. Pilotfasen planeras pågå till slutet av september 2023. Kriterierna kommer sen att utvärderas med hjälp av enkäter och intervjuer av deltagare från pilotsjukhusen. Kriterierna för antibiotikasmarta sjukhus gäller; 1) organisation och samverkan, 2) arbetssätt 3) mätning, uppföljning och återkoppling samt 4) kompetensutveckling. Bland bra arbetssätt ingår t.ex. Stramas 10-punktsprogram och Stramas slutenvårdsindikatorer.

Socialstyrelsen rapport om bemanning - Socialstyrelsen, Axana Haggar

Rapport om ”Kompetensförsörjning och arbetssätt inom vårdhygien och antibiotikaresistensområdet”, resultat av enkät gjord under 2021, ännu inte publicerad. Vårdhygien har följt upp detta sedan 2013. För områdena infektionsmedicin, klinisk mikrobiologi, smittskydd (delrapport publicerad i november) och Strama har vi inte gjort det tidigare. Att arbetet kom igång är kopplat till samverkansfunktionens handlingsplan och mål 5 i strategin. Regeringen vill att de som arbetar inom vården ska ha kunskap om antibiotikaanvändningen. Sett områden i Vårdhygien (följer upp redan), Uppmärksammat högsta ledningen att dessa områden är viktiga. Rapporten är utökad denna gång. Det finns frågor om formella beslut, bemanning, kompetens, kvalitetsindikatorer, uppföljningsarbete som görs och förbättringsarbete. Det var 20 regioner som svarade, men alla har inte svarat på alla delar, en region har inte svarat alls. Det finns en del vakanser i regionerna och brist på hygienläkare och hygiensjuksköterskor. När det gäller Strama så svarade sex regioner att de hade rätt bemanning. Man svarade att åtta regioner hade vakanser. Kompetens som efterlyses apotekare, allmänläkare mm. Tre regioner hade en samlad plan för kompetensförsörjning. En stor del av arbetet inom regionala Stramaenheterna görs inte på formellt överenskommen arbetstid och utan specifika resurser eller budget för Strama.

Stramadagen

Presentation av programutkast där det i nuläget finns presentation av regeringsuppdraget med en ny e-utbildning och hemsida om stramaarbete på engelska, Key note om rest- och bristsituation, aktuell utveckling av resistens i Sverige, lokala projekt, tema vårdhygien, aktuellt i stramaappen och kommunikation till allmänheten

Har ni förslag/önskemål om programpunkter till Stramadagen 4 maj, mejla Stephan Stenmark med kopia till Malin Borelius.

Antibiotika eller inte vid ÖLI och UVI?

Anders Ternhag höll en presentation om resultaten från ett forskningsprojekt om infektiösa komplikationer efter ÖLIer och nedre UVI. Studiepopulationen är alla i Region Stockholm som sökt sjukvård och fått en ICD-10 diagnos som innefattar olika ÖLIer samt cystit. För varje patient finns uppgift om de hämtat ut antibiotika på apotek dag 0 (läkarbesöket), 1 eller 2. Varje patient följs upp till 30 dagar efter besöket för att fånga eventuella komplikationer. Resultaten visade att antibiotika inte hade någon skyddande effekt på komplikationer efter ÖLIer, som är ovanliga. Däremot hade obehandlade patienter med cystit högre risk för febril UVI och bakteremi jämfört med antibiotikabehandlade (justerad odds kvot 1.4, 95 % KI 1.3-1.5).

Liknande resultat framkom i en brittisk observationsstudie där personer > 65 år med UVI hade en ökad mortalitetsrisk obehandlade jämfört med de som fick antibiotika. I tre olika randomiserade studier på NSAID jämfört med antibiotika vid nedre UVI har antibiotika visat på skyddande effekt mot pyelonefrit.

I den efterföljande diskussionen framkom att flera tyckte att man nog ska skärpa diagnostiken vid misstänkt UVI hos äldre patienter och vara frikostig med fysiska besök. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1201971222005379

Förbrukningssiffror, statistik – Helårsdata 2022

En genomgång av statistik för antibiotikaförsäljning. Hur ser vi på den aktuella förskrivningen? Något som sticker ut? Fortsatt kommunikation?

Vi börjar närma oss prepandemiska siffror igen efter nedgången i försäljning under 2020-2021. Rikssnittet i recept/1000 invånare ligger år 2022 på 251, strax över målet på 250 recept/1000 invånare. Årsförsäljningen 2022 låg under försäljningen 2019 men försäljningen under december 2022 har passerat den för samma månad 2019, främst när det gäller luftvägsantibiotika. När det gäller slutenvården har vi ännu inte nått tillbaka till försäljningsnivån 2019 men andelen smalspektrumantibiotika har minskat och bredspektrumantibiotika ökat sedan innan pandemin.

Vi behöver fortsätta att följa utvecklingen noga och återkoppla data till verksamheterna via våra utbildningar och nätverk. Målet är att ständigt förbättra antibiotikaanvändningen vid behandling av infektioner med en hög följsamhet till behandlingsrekommendationerna

https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/statistik-uppfoljning/antibiotikastatistik/kvartalsrapporter/2022-antibiotikastatistik---visa-kvartalsrapporter/kvartalsstatistik-antibiotikaforsaljning-4-2022.pdf

Svebars utveckling

Vi planerar för att utveckla Svebar vidare. Svebar är ett system som bygger på gammalt teknik och har ett svårjobbat användargränssnitt. Det nya systemet kommer ha förbättrad säkerhet samt innehålla personnummer och labbnummer. Det kommer finnas ett förbättrat stöd till arbetsflödet för tidiga varningar, förbättrad rapport och sökfunktion samt automatiserad dataövervakning.

Aktuella AMR-frågor och aktiviteter under Sveriges EU-ordförandeskap

Ett högnivåmöte om antibiotikaresistens under Sveriges ordförandeskap i EU 2023 kommer att hållas 6-7 mars vid Scandinavian XPO, vid Arlanda stad. Högnivåmötet kommer att fokusera på två teman: Tillgång till befintliga antibiotika och hållbar utveckling av nya; samt, EU:s bidrag i de globala arbetet med att bromsa spridningen av antibiotikaresistens. Mötet kommer att samla EU ländernas ministrar, statssekreterare och generaldirektörer samt bland annat chefer för europeiska hälsomyndigheter och högnivådeltagare från internationella organisationer.

EU-kommissionen väntas presentera förslag till rådsrekommendation om AMR. Sverige kommer leda förhandlingar i rådet för att kunna anta rådsrekommendationerna. Förslaget till rådsrekommendationer bygger på de 287 förslag som togs fram inom AMR One Health Network och dess undergrupp under förra året.

Folkhälsomyndigheten har och kommer att bistå med stöd och engagemang på flera sätt i arbetet både med högnivåmötet och rådsrekommendationerna.

Övriga frågor

Rester och brister på antibiotika

En mindre gruppering med Thomas Tängdén och Annika Hahlin för NAG Strama och Anna-Lena Fastén för Stramanätverket har en regelbunden dialog med företrädare på Läkemedelsverket om restnoteringar och brister. NAG strama har fått extra resurser till sin budget via överenskommelse mellan SKR och Socialdepartementet för att formera en grupp som ska kunna hantera alternativa rekommendationer vid långvariga brist- och restsituationer.

Eurobarometern

Återkommande undersökning om bl a antibiotika/antibiotika-användning. Totalt ca 26500 intervjuer (drygt 1000 i Sverige) under perioden feb-mars 2022. Kort dialog om resultaten

Ett Digitalt möte per år

Förslag på att ett av årets tre möten blir rent digitalt. Diskussion om det är de första mötet på året eller mötet på hösten som passar bäst för det. Inget beslut togs, Fohm återkommer med förslag.

Nästa möte

3 maj på Scandic Klara med möjlighet till efterföljande middag och möjlighet att delta på Stramadagen 4 maj.