Förslag på studier ska stimulera forskning för bästa möjliga användning av antibiotika

Syftet är att utifrån hälso- och sjukvårdens behov identifiera angelägna kunskapsluckor, specifika frågeställningar och förslag på studier gällande bästa möjliga användning av befintliga antibiotika. Förslagen ska stimulera forskning som leder till ökad kunskap som i sin tur resulterar i praktisk klinisk nytta. Folkhälsomyndigheten har tagit fram den slutliga listan över kunskapsluckor och behov av vetenskapliga studier enligt en strukturerad och transparent process.

Webbaserad enkät

Omkring 650 läkare och andra experter i Sverige samt i Norge och Danmark erbjöds att svara på en öppen webbaserad enkät. Drygt 170 förslag kom in. Tillsammans med en extern referensgrupp sammanställde vi förslagen och prioriterade dem enligt specifika kriterier. Referensgruppen bestod av 15 experter utsedda av specialistföreningar och andra relevanta organisationer.

Det som vägdes tyngst vid prioriteringen av förslagen var klinisk nytta, betydelse för folkhälsan och potential att kunna bromsa framtida resistensutveckling. Vi klassade 16 förslag som ”mycket angelägna studier” och 15 förslag som ”angelägna studier”. Förslagen finns listade i bilagan. Nedan följer en kort beskrivning av respektive område där vi har identifierat kunskapsluckor.

Optimerad dosering

Vissa patientgrupper, till exempel kritiskt sjuka, brännskadepatienter, patienter med nedsatt lever- eller njurfunktion, äldre och överviktiga har avvikande omsättning av läkemedel i kroppen. Därför behöver de ofta individuell dosering. Kunskap om hur antibiotika bör doseras till patienter inom dessa grupper för att undvika terapisvikt, biverkningar och onödig risk för resistensutveckling är idag svag.

Urinvägsinfektioner

Allt fler urinvägsinfektioner orsakas av bakterier som är resistenta mot flera olika antibiotika (multiresistenta). Patienter behöver därför i allt större utsträckning intravenös behandling på sjukhus. Det saknas idag kunskap om alternativa behandlingar som kan tas hemma och som även fungerar mot multiresistenta bakterier. Om vi hade den kunskapen, skulle detta innebära stora besparingar för samhället och underlätta betydligt för patienten. Även behandling av urinvägsinfektioner i primärvård behöver studeras vad gäller val av preparat och behandlingstidens längd för att minska risken för onödig resistensutveckling.

Övre luftvägsinfektioner

Övre luftvägsinfektioner som halsfluss och öroninflammation är de vanligaste orsakerna till förskrivning av antibiotika i primärvård. För en stor patientgrupp med halssymtom och negativt test för grupp A streptokocker har vi ingen kunskap om nyttan av behandling med penicillin. Dessa patienter får idag ofta antibiotikabehandling ”för säkerhets skull”. För patienter med okomplicerad eller osäker öroninflammation som inte fått antibiotikabehandling direkt behöver risken för komplikationer följas upp.

Slutenvård

Onödig eller felaktig användning av antibiotika leder till större risk för resistensutveckling. Därmed minskar också möjligheten att behandla infektioner. Bättre metoder och arbetssätt behöver utvecklas och införas på svenska sjukhus för att läkare ska kunna välja lämpligare antibiotikum, dosering och längd på behandlingstiden. Nya metoder och arbetssätt bör också utvärderas så att de som effektivast ökar rationell antibiotikaanvändning införs. Även mer kunskap om risken för allvarliga biverkningar av vanliga sjukhusantibiotika behövs för att minska antalet patienter som drabbas.

Mikrobiota

Den rika bakteriefloran (mikrobiotan) i tarmen kan fungera som reservoar av resistenta bakterier både under antibiotikabehandling och lång tid efter att den avslutats. Detta bidrar till spridning av resistens och kan orsaka svårbehandlade infektioner. Kunskap om hur vanliga antibiotika bidrar till detta och metoder för hur en rubbad mikrobiota kan återställas behöver tas fram. Förhoppningen är att detta leder till både färre biverkningar och minskad resistensutveckling.

Diagnostik

Snabba och patientnära diagnostiska metoder är viktigt för att ta reda på orsaken till infektioner och för att snabbt få besked om antibiotikaresistensmönster. Detta ökar möjligheten till att bästa möjliga behandling kan sättas in snabbt och att antibiotika bara ges till dem som behöver, vilket skulle öka patientsäkerheten och bromsa resistensutvecklingen.

Profylax

Antibiotikaprofylax är att ge antibiotika i förebyggande syfte. Bättre kunskap om antibiotikaprofylax inför kirurgiska ingrepp inom tandvården skulle kunna bidra till att antibiotikaförbrukningen i en stor patientgrupp minskar. Resistensproblematiken är idag mycket besvärlig i samband med provtagning (biopsi) från prostata vilket orsakar stort lidande för patienter och ökade kostnader för sjukvården. Behovet av alternativa antibiotika inför prostatabiopsier är stort.

Tandvård

Det finns kunskapsluckor kring behandling av infektioner i munhålan, till exempel när antibiotika gör nytta eller om det går att korta behandlingstiden. Risken för att patienter får antibiotika i onödan skulle sannolikt minska betydligt om det fanns möjligheter att bättre kunna följa upp tandläkares antibiotikaförskrivning, vilket varit en framgångsfaktor inom sjukvården.

Övriga

Övriga förslag som inte faller under något av ovan beskrivna områden handlar om att utvärdera behandlingsrekommendationer och arbetssätt för ökad patientsäkerhet. Även att optimera behandlingar för bästa möjliga effekt och att minska exponeringen av antibiotika. Ökad kunskap inom dessa områden har klinisk nytta för sjukvården och för enskilda patienter och har potential att bromsa framtida resistensutveckling.