Nationella sentinelövervakningen för influensa och covid-19

Lyssna

Fördjupad information om den nationella sentinelövervakningen för influensa och covid-19.

Sentinelövervakningen bidrar med värdefull information

För att kunna informera sjukvården, myndigheter och allmänhet om förekomsten och spridningen av covid-19 och influensa och därmed bidra till bättre planeringsförutsättningar och klinisk handläggning, följer Folkhälsomyndigheten covid-19 och influensaläget på flera olika sätt. Genom sentinelprovtagningen kan vi fastställa hur många av de patienter som söker inom öppenvården som faktiskt har covid-19 eller influensa, vilka influensatyper som cirkulerar, om dessa är vaccinlika och om det finns resistens mot antivirala läkemedel – kunskap som starkt påverkar prognoserna kring epidemiernas utveckling och praktisk handläggning av patienter!

Folkhälsomyndigheten deltar i det europeiska nätverket VEBIS, Vaccine Effectiveness, Burden and Impact Studies for influenza and covid-19. Nätverket analyserar årligen skyddseffekten (vaccinationseffekten) av influensavaccin och nu även vaccin mot covid-19 baserat på data från medlemsländernas sentinelövervakning. Därför innehåller remissen för sentinelprovtagningen kompletterande frågor om riskgrupp och vaccination.

Sentinelsystemet ser likadant ut i hela Europa. Folkhälsomyndigheten rapporterar varje vecka data från den svenska sentinelövervakningen till den Europeiska smittskyddsmyndigheten, ECDC, som i sin tur rapporterar vidare till Världshälsoorganisationen, WHO. På så sätt bidrar svensk data till den globala covid-19 och influensaövervakningen och möjliggör bättre prognoser och jämförelser mellan länder.

Influensaliknande sjukdom är inte alltid covid-19 eller influensa – provtagning behövs

Influensaliknande sjukdom kan orsakas av många olika virus och för att få veta hur många av patienterna som söker för influensaliknande sjukdom (ILS) eller akut respiratorisk infektion (ARI) som verkligen har covid-19 eller influensa finns sentinelprovtagningen.

Som sentinelprovtagare tar läkaren näsprover från patienter med ILS eller ARI symtom. Proverna skickas portofritt till Folkhälsomyndigheten och analyseras kostnadsfritt för covid-19 och influensa med PCR-teknik. Ersättning utgår med

50 kr/prov för maximalt fem patienter per vecka. Önskar ni ta fler prover går det bra, analysen utförs gratis, men ingen extra ersättning utgår.

Provsvar ges för alla patienter men med reservation för fördröjning jämfört med ordinarie diagnostik. Sentinelprovtagningen ska inte användas för eller ersätta diagnostiska syften. Om provsvaret behövs för handläggning av patienten ska provet istället skickas till det kliniska mikrobiologiska laboratorium som används för rutindiagnostik.

Frågor och svar om sentineövervakningen

Här vi sammanställt några frågor och svar om sentinelövervakningen.

Vilka kan delta i sentinelövervakningen?

Alla mottagningar och enskilda läkare i öppenvården som tar emot patienter med luftvägsinfektioner, inklusive barnkliniker, är välkomna att delta.

Hur anmäler man sig?

Anmälan till sentinelprovtagning för influensa och covid-19

Vi var med förra året – måste vi anmäla oss igen?

Ja, man måste anmäla sig på nytt. Detta för att hålla kontaktpersoner, telefonnummer, e-postadresser och patientunderlag uppdaterade.

Varför behöver ni veta patientunderlaget?

Ert patientunderlag används för att uppskatta hur många i Sverige som har influensaliknande sjukdom. Det är därför en mycket viktigt uppgift att ange antal listade patienter eller, om enheten inte har listning, ett uppskattat patientunderlag.

Hur får vi provtagningsmaterial?

Provtagningsmaterial, provpinnar och kartonger, skickas till nya deltagare i sentinelprovtagningen i samband med anmälan. Vid behov av ytterligare provtagningsmaterial under säsongen kan man vända sig till inflanalyser@folkhalsomyndigheten.se.

När startar sentinelövervakningen?

Sentinelsäsongen startar vecka 40 på hösten och pågår till vecka 20.

Det är särskilt viktigt att vara aktiv i början av säsongen för att vi ska kunna identifiera när spridningen av influensa börjar och vilka stammar som cirkulerar.

Regelbunden provtagning är naturligtvis bäst, men ni är välkomna att lämna in prover även om ni inte kan göra så varje vecka. De analyser som görs varje vecka tar hänsyn till patientunderlaget för rapporterande enheter och antalet prov som har analyserats, vilket gör att ett litet bortfall kan tolereras.

Hur vet jag om patienten har ILS eller ARI?

Enligt den europeiska falldefinitionen bedöms en patient ha ILS om han eller hon:

  • har blivit hastigt sjuk, och
  • har minst ett respiratoriskt symptom (hosta, ont i halsen, andnöd), och
  • har minst ett systemiskt symptom feber, allmän sjukdomskänsla, huvudvärk, myalgi).

Enligt den europeiska falldefinitionen bedöms en patient ha ARI om han eller hon:

  • blivit hastigt sjuk, och
  • har minst ett av följande luftvägssymtom (hosta, ont i halsen, andnöd, rinit).

Vid covid-19 kan patienten uppvisa sjukdomssymptom utöver ILS eller ARI:

  • Gastroenteriska symptom (till exempel diarré, kräkningar)
  • Smak- och/eller luktbortfall

Symtomen kan variera beroende på patienternas ålder, grundstatus och virustyp. Framförallt mycket små barn och äldre kan ha atypiska symtom. Grunden för rapportering är dock alltid den enskilde läkarens bedömning att patienten har ILS eller ARI.

Vilka patienter ska jag ta prover på?

Proverna bör tas slumpvis, till exempel de första fem patienterna som söker för ILS eller ARI varje vecka. I början av säsongen är det särskilt viktigt att vara generös med provtagningen så att vi hittar de första fallen. Det är också viktigt att skicka prov om patienten är vaccinerad mot influensa och/eller covid-19 under aktuell säsong.

Hur tar jag prover?

Provtagningsmaterial erhålls kostnadsfritt från Folkhälsomyndigheten. Ett sekretprov tas från patienten med hjälp av en flockad pinne som förs in i patientens båda näsborrar och snurras runt. Pinnen stoppas utan vätska i en ytterhylsa som skickas portofritt till Folkhälsomyndigheten.

Hur presenteras data?

Varje vecka under säsongen publicerar Folkhälsomyndigheten lägesrapporter om influensarapport och veckorapport om covid-19.