Bornholmssjuka är en ganska smittsam och besvärlig virussjukdom som yttrar sig med en uttalad smärta i nedre bröstkorgen och övre buken. Sjukdomen uppträder ofta i mindre, lokala utbrott och ses mest under sensommar/tidig höst. Namnet kommer av att en dansk doktor var en av de första att beskriva sjukdomen i samband med ett utbrott på Bornholm 1933.

Vad orsakar bornholmssjuka och hur sprids det?

Utlösande smittämne är i regel olika coxsackie B-virus. Människan är enda reservoar. Smittutsöndring sker via avföring och luftvägssekret, och avföringen kan vara smittsam i flera veckor. Smittspridning sker från smittade individer via dropp- eller kontaktsmitta. Inkubationstiden anges vara några dygn till en vecka, vanligtvis tre till fem dygn.

Symtom och komplikationer

Insjuknandet är ganska häftigt med feber, huvudvärk och ofta intensiva, attackvisa smärtor i nedre delen av bröstkorgen och övre delen av buken. Rörelser smärtar, att andas blir plågsamt och andningen blir snabb och ytlig. Besvären klingar i regel av efter några dygn till en vecka.

Komplikationer är sällsynta men ibland kan lunginflammation och/eller hjärtsäcksinflammation tillstöta, liksom testikelinflammation eller hjärnhinneinflammation.

Diagnostik och behandling

Diagnosen kan bekräftas genom att virus påvisas i avföringen eller att man finner en ökad mängd specifika virusantikroppar i ett blodprov. Dessutom kan diagnosen misstänkas utifrån klinisk bild och epidemiologiskt sammanhang. Någon specifik behandling finns ej.

Förebyggande åtgärder

Det finns inget vaccin mot sjukdomen, och den är svår att förebygga.

Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott

Sjukdomen är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Anmälan ska dock göras om sjukdomen har fått en anmärkningsvärd utbredning inom ett område eller uppträder i en elakartad form (paragraf 5 i smittskyddslagen). Några särskilda smittskyddsåtgärder är oftast inte motiverade.