De senaste åren har omkring 10 000 fall rapporterats i Sverige, med en kraftig ökning under sensommaren, juli till september. Av dessa har drygt hälften smittats i Sverige medan övriga är utlandsresenärer.

Vad orsakar campylobacterinfektion och hur sprids den?

Det finns flera olika campylobacterarter, varav några orsakar mag- och tarmsymtom hos människor. Det gäller framför allt Campylobacter jejuni och Campylobacter coli. Förutom hos människor förekommer campylobacter också hos många olika djurarter, till exempel fåglar, grisar, nötkreatur, hundar och katter. Bakterien är framför allt anpassad till miljön i tarmarna hos fågel.

Bakterien utsöndras med avföringen hos människor och djur, och sjukdomen sprids huvudsakligen via förorenade livsmedel och då framför allt fjäderfä. Bakterien tillväxer inte i de flesta födoämnen, och det krävs bara lite av smittämnet för att orsaka sjukdom.

Tiden för bärarskap är normalt omkring tre veckor. Längre bärarskap är ovanligt i Sverige. Det är ovanligt med smitta från person till person men förekommer, speciellt kring spädbarn med diarré.

Inkubationstiden är vanligen 1–3 dygn men kan vara upp till 10 dygn.

Symtom och komplikationer

De flesta insjuknar akut med diarréer som ibland är blodtillblandad, magsmärtor, illamående, kräkningar och feber. En relativt vanlig komplikation är ledbesvär (reaktiv artrit).

Diagnostik och behandling

Diagnos ställs genom att bakterierna påvisas i avföring med odling eller molekylärbiologiska metoder. Normalt behövs ingen antibiotikabehandling, men en del patienter behöver vätskeersättning.

Förebyggande åtgärder

Livsmedel som kan tänkas innehålla campylobacter är framför allt färsk kyckling och annan matfågel, som behöver tillagas så att hela köttet uppnår minst 65 °C. Bakterien kan även finnas i andra köttslag. Vid hantering av risklivsmedel är det viktigt med god livsmedelshygien då campylobacter kan föras över från livsmedlet till köksredskap, skärbrädor etc. Man bör inte dricka orenat vatten eftersom det kan vara smittförande. Flugor har föreslagits kunna sprida smittan. Därför är det klokt att täcka över mat som står framme. Opastöriserad mjölk bör också undvikas.

Det finns inget vaccin mot sjukdomen.

Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott

Campylobacterinfektion är enligt smittskyddslagen en allmänfarlig sjukdom och en smittspårningspliktig sjukdom alla inträffade fall ska anmälas till smittskyddsläkaren i landstinget och till Folkhälsomyndigheten. Misstänkta utbrott från vatten och livsmedel ska meddelas till miljökontoret eller motsvarande i kommunen.

Exempel på utbrott

Antalet personer som varje år smittas av campylobacter i Sverige har dubblerats under de senaste 10 åren. Förmodligen inträffar en del utbrott som inte kommer till Folkhälsomyndighetens kännedom. För att ett utbrott ska upptäckas krävs i dagsläget en epidemiologisk koppling i form av exempelvis ett gemensamt restaurangbesök eller konferens. Bland de utbrott som har inträffat, har smittkällan oftast varit förorenat vatten, kyckling eller opastöriserad mjölk.

Under vintern 2014 rapporterades fler inhemska ströfall av campylobacter än normalt för säsongen, och denna ovanliga ökning upprepades under vintermånaderna 2015. Under samma perioder, både 2014 och 2015, påvisades campylobacter även i en större andel av svenska fjäderfäflockar än vanligt för den tiden på året. Under 2015 gjordes därför helgenomssekvensering av bakterier från människor och fjäderfä för att utreda sambandet. Analysen visade att samma genotyper av campylobacter cirkulerade i både människor och fjäderfä samtidigt under vintertopparna 2014 och 2015. Detta stöder hypotesen att smitta från kyckling var orsaken till den stora ökningen under dessa två års vintertoppar.

Exempel på utbrott med tydlig epidemiologisk koppling under de senaste åren:

  • I slutet av april 2014 besökte en förskolegrupp på 20 barn och några av deras familjemedlemmar en bondgård där de bjöds på bullar och opastöriserad mjölk. Några dagar senare insjuknade elva personer i magsjuka. Prover togs och campylobacter hittades hos såväl människor och djur som i miljön inne i ladugården. En enkätstudie genomfördes och den pekade på mjölken som smittkälla.
  • Under sommaren 2014 insjuknade sju personer som fick sitt dricksvatten från en gemensam vattenbrunn. Campylobacter kunde påvisas både hos människorna och i vattnet. Typning bekräftade att brunnsvattnet var smittkällan.
  • Det största utbrottet under 2012 inträffade i samband med ett bröllop i Skåne i maj, där 17 personer insjuknade. Genom intervju av gästerna identifierades snittar med ungtuppslever som en misstänkt smittkälla. Misstanken förstärktes senare då campylobacterisolat från 2011 från det lokala slakteri som tupparna levererats från visades ha samma PFGE-profil som humanisolaten i utbrottet. Smittkällan ansågs därmed vara bekräftad.
  • I januari 2003 insjuknade över 3 000 personer i Gävleborgs län efter att ha druckit förorenat kommunalt vatten. Campylobacter kunde påvisas hos ett hundratal av fallen.

Information om campylobacter hos livsmedelsverket