Cryptosporidium oocystor. Foto: Marianne Lebbad, FolkhälsomyndighetenCryptosporidium oocystor.
Foto: Marianne Lebbad,
Folkhälsomyndigheten
Cryptosporidium hominis har så gott som uteslutande påträffats hos människa medan infektion med C. parvum är en zoonos. Det är framför allt unga djur, som kalvar och lamm, som drabbas av sjukdom. Hos människan ger infektionen upphov till framför allt diarré.

Sjukdomen finns över hela världen. Mikroorganismen identifierades första gången hos människa år 1976, och det första kända utbrottet rapporterades 1984.

Vad orsakar sjukdom med Cryptosporidium och hur sprids den?

Cryptosporidium är ett så kallat urdjur, protozo. Cryptosporidium måste ha en värd (människa eller annat djur) att föröka sig i. Ingen förökning sker fritt i miljön. Människa, nötboskap (särskilt kalvar), lamm och andra djur kan vara reservoarer. Smittämnet utsöndras i så kallad oocystform med avföringen och smitta sker framför allt via fekalt förorenat vatten eller via födoämnen. Smitta från person till person genom direkt och/eller indirekt kontakt kan också förekomma.

Infektionsdosen, det vill säga den minsta mängd av smittämnet som behövs för att få infektionen, är liten.

Inkubationstiden är inte säkert känd men är troligen cirka sju dygn (två till tolv dygn har angetts).

Symtom och komplikationer

Sjukdomsbilden karaktäriseras av vattniga diarréer, buksmärtor, illamående, huvudvärk och feber. Kräkningar är mindre vanliga, framför allt hos vuxna. En del smittade får inga symtom alls. Komplikationer är ovanliga men om patienten har nedsatt immunitet (som vid aids) kan diarrén vara livshotande.

Behandling och diagnostik

Behandlingen är symtomatisk och består av vätskeersättning vid behov.

Diagnosen ställs genom att oocystor påvisas i avföringen i mikroskop. Många laboratorier kräver at man anger speciellt om att man vill att provet undersöks för förekomst av Cryptosporidium då oocystorna kan vara svåra at hitta i vanlig fecesmikroskopi för cystor och maskägg. Oocystorna är små, endast fyra till sex µm och kan inte artbestämmas med mikroskopiska metoder. I utbrottssituationer kan artbestämning och vidare karaktärisering av Cryptosporidium vara av stort värde för smittspårningsarbetet. Några laboratorier har också införd PCR-metod för påvisande av Cryptosporidium i avföring.

Förebyggande åtgärder

God hand-, vatten- och livsmedelshygien förebygger smitta. Cryptosporidium är, liksom flera andra protozoer, mycket motståndskraftiga mot klorering. Något vaccin finns ej.

Faktablad: Vad ska du göra när kommunen rekommenderar att dricksvattnet ska kokas? (PDF, 282 kB)

Åtgärder vid inträffade fall och/eller utbrott

Infektion med Cryptosporidium är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och till Folkhälsomyndigheten. Misstänkta inhemska vattenburna utbrott skall meddelas till miljökontoret eller motsvarande i kommunen. Infektion med Cryptosporidium är en smittspårningspliktig sjukdom. Den sjuke behöver inte isoleras, men en god personlig hygien är angelägen.

Kommentarer

Under 2010 utbröt ett stort vattenburet utbrott i Östersund med 27 000 smittade. Utbrottet ledde bland annat till att östersundsborna fick koka sitt dricksvatten under nästan tre månader. Kostnaden för kommunen beräknades uppgå till 220 miljoner kronor. Före utbrottet i Östersund 2010 hade enbart ett vattenburet utbrott i Sverige rapporterats. Vid det utbrottet hade avloppspåverkat vatten från en å tryckts in i det kommunala nätet. Utbrottet orsakades av flera olika sjukdomsagens, förutom Cryptosporidium även Giardia och Campylobacter.

I Milwaukee i USA insjuknade år 1993 cirka 400 000 personer. Av dessa lades 4 400 in på sjukhus, och 100 personer avled. Smittspridningen hade skett via det kommunala vattnet. Vissa brister kunde konstateras i vattenhanteringen, men anläggningen var ändå godkänd utifrån amerikanska normer.

Två vattenburna utbrott inträffade i Sverige den varma sommaren 2002. Det största av dem drabbade en kommunal utomhusbassäng med cirka 1 000 besökare per dag. Cirka 1 000 personer insjuknade under sommaren.

Efter en festmiddag insjuknade 21 personer varav 16 diagnostiserades med Cryptosporidium den troliga smittkällan var importerad färsk persilja. Vid ett annat utbrott misstänktes ruccollasallad som orsaken till att minst 18 personer insjuknade med cryptosporidiuminfektion.