Detta är en oftast relativt godartad sjukdom som karakteriseras av feber och lymfkörtelsvullnad. Bakterien är ovanlig bland svenska katter.

Orsakande mikroorganism, smittvägar och smittspridning

Sjukdomens orsak har länge varit okänd men numera är det visat att den långsamväxande bakterien Bartonella henselae ger upphov till den. Undersökningar av svenska katter har visat en mycket låg förekomst av positiva katter.

Förekomst av kattklösarsjuka i Sverige är inte kartlagd, men hos människa har positiv serologi mot bakterien påvisats i några enstaka fall. Kattklössjuka kan uppstå efter riv- eller bitskador från katt. Sannolikt finns även andra smittvägar. Sekundär smittspridning förekommer sannolikt inte.

Inkubationstiden tycks vara ett par till flera veckor.

Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik

Sjukdomen börjar i regel med feber och lokal lymfkörtelsvullnad. Endast tio procent av patienterna får feber över 39°C, en tredjedel får ingen temperaturstegring alls. En lätt varande sårbildning kan ibland ses på platsen för rivmärket eller bettet. Ibland kan lymfkörtlarna bli ömma och bölder kan uppstå.

Atypiska former förekommer. Av och till ses ögoninflammation och lymfkörtelsvullnad runt öronen, om smittan gnidits in i ögat. Mjältförstoring är inte helt ovanlig. Småfläckigt utslag och knölros har rapporterats i samband med sjukdomen liksom hjärn- och hjärnhinneinflammation.

Sjukdomen läker oftast spontant på två till fyra månader och eftersom symtomen oftast är så lindriga förbises nog diagnosen oftast. Behandling med antibiotika har tveksam effekt. Diagnosen är serologisk, det vill säga man söker påvisa antikroppar mot smittämne i patientens blod.

Allmänt förebyggande åtgärder

Några särskilda allmänt förebyggande åtgärder finns inte. Vaccin mot sjukdomen finns ej.

Åtgärder vid inträffade fall och/eller utbrott

Sjukdomen är inte anmälningspliktig, och några särskilda smittskyddsåtgärder är inte motiverade vid inträffade fall.

Kommentarer

Bartonella har varit en tropikmedicinsk kuriositet och synonymt med infektion orsakad av B. bacilliformis, spridd via sandmyggor i Anderna i Sydamerika. Denna bakterie orsakar en svår, ofta dödande infektion, som i det akuta skedet präglas av hög feber och ett uttalat sönderfall av de röda blodkropparna (Oroya feber). Personer som varit drabbade av sjukdomen har flera år senare kunnat utveckla små kärltumörer (så kallat verruga peruana), främst i huden. Sjukdomen, som kan behandlas med antibiotika, förekommer fortfarande, främst i Peru.

Under de båda världskriget drabbades många frontsoldater av skyttegravsfeber (trench fever), som man numera vet orsakas av Bartonella quintana. Sjukdomen är tämligen godartad men ändå mycket besvärlig på grund av de återkommande feberperioderna. Sjukdomen, som går att behandla med antibiotika, sprids via löss.