Körtelfeber (mononukleos) är en virusorsakad sjukdom vilken är vanligt förekommande över hela världen.

Vad orsakar körtelfeber och hur sprids den?

Körtelfeber orsakas av Epstein-Barr virus, oftare kallat EB-virus eller enbart EBV, som ingår i familjen herpesvirus. Alla herpesvirus tycks kunna leva kvar vilande i kroppen efter primärinfektionen, och senare, kanske efter decennier, reaktiveras och ge upphov till ny sjukdom. Samma tendens till reaktivering med följdsjukdom gäller också EBV, vilket framför allt har iakttagits hos patienter med nedsatt immunförsvar.

Den vanligaste smittvägen är via saliv, och det är välkänt att kyssar spelar roll. Sjukdomen kallas på engelska ibland "kissing disease". Barn får nästan aldrig symtom, och körtelfeber som kliniskt begrepp drabbar mest ungdomar. Dessa ungdomar är sedan de insjuknat smittsamma under några veckors tid.

Inkubationstiden anges till fyra till sex veckor.

Symtom och komplikationer

Det dominerande symtomet vid sjukdom under tonårsåldern är en halsfluss (tonsillit), där båda tonsillerna kan bli mycket kraftigt svullna och ofta få gråvita beläggningar. Patienten har oftast hög feber, och lymfknutor på halsen, i armhålorna och i ljumskarna är mestadels förstorade (Därav det svenska namnet på sjukdomen). Mjälten och levern brukar också bli inflammerade och svullna. Hos en del patienter, särskilt efter tonåren, saknas svalgsymtomen helt och sjukdomsbilden domineras då av feber och lymfknuteförstoring. Vid körtelfeber med uttalade halsbesvär får patienterna ofta svårt för att dricka, och det är inte ovanligt att han/hon läggs in på sjukhus för att få vätskedropp.

Blödningar kan någon gång uppträda i svalget, och det finns också en liten men viss risk för att mjälten kan spricka med blödning som följd. Även om komplikationer kan ses, är sjukdomen ändå godartad och läker nästan alltid utan men, även om förloppet kan vara ganska långdraget (upp till en månad). Trötthet kan kvarstå i upp till ett år. Det är sällsynt att någon dör av körtelfeber.

Diagnostik och behandling

Diagnosen bekräftas genom att man påvisar virusantikroppar i patientens blod eller molekylärbiologiska metoder.

Sjukdomen behandlas endast "symtomatiskt", det vill säga behandlingen riktar sig mot patientens aktuella symtom.

Förebyggande åtgärder

Något vaccin finns inte. I praktiken är det omöjligt att skydda sig mot smittan.

Åtgärder vid inträffade fall och/eller utbrott

Sjukdomen är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen, och några särskilda smittskyddsåtgärder är inte motiverade vid inträffade fall.

Kommentarer

Det finns ett visst samband mellan EB-virus och några elakartade tumörer. Dessa är så kallade Burkitt-lymfom (Afrika) samt en speciell typ av svalgcancer, som finns i Kina. Några tumörer vid aids kan bära på EB-virus.