Sjukdomsinformation om mycoplasma pneumoniae-infektion

Lyssna

Infektion med Mycoplasma pneumoniae förekommer över hela världen men torde vara vanligare i områden med tempererat klimat och orsakar cirka 20 procent av alla lunginflammationer. Smittan är vanligast inom åldersgruppen 20–30 år.

Sidans information

Denna information gör inte anspråk på att vara fulltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.

Vad orsakar Mycoplasma pneumoniae-infektion och hur sprids det?

Den orsakande mikroorganismen, Mycoplasma pneumoniae, är en liten bakterie utan cellvägg. Bakterien sprids från människa till människa. Ingen djurreservoar är känd.

Smittan överförs som luftburen droppsmitta och större spridning i samhället förekommer med cirka fyraårsintervaller. Smittsamheten är stor och större utbrott kan inträffa i slutna enheter av typen militärförläggningar. Smittspridningen är också stor inom familjen. Mottagligheten för smitta är hög i alla åldrar, och genomgången sjukdom ger ingen bestående immunitet. Något kroniskt bärarskap finns inte beskrivet, men man kan utsöndra bakterien i många veckor.

Inkubationstiden är ganska lång, två till tre veckor.

Symtom och komplikationer

Även om alla är mottagliga för smittan varierar den kliniska bilden med åldern. Små barn undgår ofta sjukdom helt eller blir kanske bara lätt förkylda. Med tilltagande ålder blir sjukdomssymtomen mer uttalade, och i åldersgruppen 20–30 år är mycoplasmainfektion den vanligaste orsaken till lunginflammation.

Insjuknandet går ganska långsamt; heshet kan vara ett tidigt symtom. Hostan är i regel torr och retande. Huvudvärk är vanligt. I ovanliga fall kan en mycoplasmainfektion kompliceras av bland annat hjärtmuskelinflammation (myocardit), hjärnhinneinflammation (meningit) och sönderfall av röda blodkroppar (hemolytisk anemi).

Diagnostik och behandling

Diagnosen ställs främst genom att påvisa bakteriens arvsmassa i luftvägs- eller svalgprov. Antikroppar mot mycoplasma kan också påvisas i blodprov från den sjuke, dock tidigast efter några veckors sjukdom. Bakterieodling används inte rutinmässigt, då den är alltför arbetskrävande och långsam.

Det finns flera antibiotika som är verksamma mot mycoplasma. Behandling rekommenderas i regel endast vid lunginflammation.

Förebyggande åtgärder

Det finns inget vaccin mot Mycoplasma pneumoniae.

Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott

Sjukdomen är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen, och några specifika smittskyddsåtgärder är inte motiverade. Några särskilda restriktioner är inte heller aktuella vid mycoplasmainfektioner.