Vad är tuberkulos?

Hur smittar tuberkulos?

Vad är latent tuberkulos?

Har smittspridningen av tuberkulos ökat i Sverige?

Hur påverkar flyktingsituationen risken för spridning av tuberkulos?

Finns det någon behandling mot tuberkulos?

Vilka behöver vaccinera sig mot tuberkulos?

Vad görs för att minska risken för smitta av tuberkulos i Sverige?

Hur fungerar hälsoundersökningar?

Vad är tuberkulos?

Tuberkulos är en infektionssjukdom som orsakas av bakterier. Den drabbar oftast lungorna men även andra organ kan drabbas. Globalt sett är den fortfarande en vanlig sjukdom men i flera delar av världen har den minskat, framförallt i rikare länder där tillgången till mediciner, sjukvård och socialt skydd är god. Tuberkulos finns i två former:

  • Aktiv tuberkulos är den smittsamma formen.
  • Latent (vilande) tuberkulos smittar inte, och en person med latent tuberkulos är inte sjuk.

Hur smittar tuberkulos?

Tuberkulos kan smitta när någon med aktiv tuberkulos i luftvägarna hostar upp bakterier. I regel krävs långvarig och nära kontakt med någon som har den smittsamma formen av tuberkulos för att man själv ska smittas. Det innebär i praktiken att risken är störst om man bor tillsammans med den som är sjuk. Barn upp till skolåldern är nästan aldrig smittsamma.

Vad är latent tuberkulos?

En person med latent tuberkulos har inga sjukdomssymtom och är inte smittsam, men bärare av tuberkelbakterien. Det betyder att personen har en liten risk att insjukna i aktiv tuberkulos i framtiden. Cirka 5–10 procent av dem med latent tuberkulos insjuknar någon gång under sitt liv. Risken är störst under de första två åren efter att man blivit smittad. Förebyggande behandling kan ges för att ytterligare minska risken att bli sjuk. Det rekommenderas framförallt till barn och ungdomar då de har lite större risk än vuxna att bli sjuka, även om de sällan smittar andra.

Har smittspridningen av tuberkulos ökat i Sverige?

Det finns inga tecken på ökad spridning av tuberkulos i Sverige, utanför riskgrupperna. Den största riskgruppen i Sverige är personer som kommer från områden där tuberkulos fortfarande är vanligt. Däremot har antalet fall som rapporteras i Sverige ökat från drygt 400 fall 2003 till över 800 fall 2015, men de flesta har smittats i ett annat land. Ökningen beror på att fler människor från länder med hög förekomst av tuberkulos har flyttat hit.

Så här har antalet fall av tuberkulos sett ut i Sverige från 1940-talet fram till nu.

Graf som beskriver utvecklingen av antalet fall av tuberkulos i Sverige

Hur påverkar flyktingsituationen risken för spridning av tuberkulos?

Folkhälsomyndigheten följer aktivt utvecklingen av tuberkulos i samhället och har inte hittat några tecken på att flyktingsituationen har ändrat risken för att insjukna i tuberkulos. Risken att smittas är fortsatt låg. Vi ser inte heller någon vidare smittspridning i samhället från boenden för asylsökande och inga fall av aktiv tuberkulos har rapporterats hos personal det senaste året. Bland medboende har vi sett några fall som troligen smittats på sitt boende och upptäckts vid smittspårning.

Folkhälsomyndigheten följer aktiv tuberkulos som är av en typ som kan smitta vidare och kräver omfattande insatser. Aktiv tuberkulos är viktig att följa för att hindra fortsatt smitta i samhället. Latent tuberkulos däremot smittar inte vidare och det är ofta svårt att veta var och när man har kommit i kontakt med bakterien. Om det finns behov kan den numera behandlas för att minska risken för sjukdom senare i livet.

Finns det någon behandling mot tuberkulos?

Tuberkulos behandlas med en kombination av olika antibiotika och kan så gott som alltid botas om man inte har andra mycket svåra sjukdomar samtidigt. Det är viktigt att patienten följer läkarens ordination och inte avslutar den cirka sex månader långa behandlingen för tidigt. Då kan sjukdomen komma tillbaka, och risken för att bakterierna ska utveckla resistens ökar.

Vilka behöver vaccinera sig mot tuberkulos?

Risken att smittas av tuberkulos i Sverige är mycket låg. Liksom i andra nordiska länder och i de flesta europeiska länder vaccineras därför inte alla barn, utan man ger vaccin till dem med högst risk. De som framförallt bör vaccineras mot tuberkulos är barn med familjeursprung i ett land med ökad förekomst av tuberkulos. Vaccinet som finns mot tuberkulos har bäst effekt hos små barn men är sämre på att förhindra infektion hos vuxna.

Vad görs för att minska risken för smitta av tuberkulos i Sverige?

Tuberkulos är en anmälningspliktig sjukdom enligt Smittskyddslagen och det är obligatoriskt att göra en smittspårning vid varje nytt fall av aktiv tuberkulos som upptäcks. De som haft kontakt med personen under sjukdomstiden kallas till undersökning. Uppföljande kontroller görs och förebyggande behandling ges om någon nysmittad bedöms ha ökad risk att insjukna i aktiv tuberkulos. Tidig diagnos och tidig behandling samt smittspårning är viktigast för att minska risken för fler fall.

Eftersom de flesta som insjuknar är relativt nyinflyttade till Sverige så är hälsoundersökningar av asylsökande och så kallade papperslösa personer viktiga för att tidigt upptäcka om någon är sjuk eller kan vara nysmittad och riskera att insjukna.

Folkhälsomyndigheten följer antalet fall av tuberkulos och analyserar dessa data för att se i vilka grupper som risken att insjukna är störst. Detta meddelas till smittskyddsenheterna i landsting och regioner för att dessa grupper ska kunna prioriteras för snabb tid till hälsoundersökning.

Hur fungerar hälsoundersökningar?

För att upptäcka eventuell sjukdom är det viktigt att alla asylsökande erbjuds en hälsoundersökning snart efter att de kommit till Sverige. Personer som kommer från länder med hög förekomst undersöks för både aktiv och latent tuberkulos. De som visar sig vara sjuka får behandling direkt och de med latent tuberkulos som bedöms ha ökad risk att insjukna, främst barn och ungdomar, får förebyggande behandling.

Det är landstinget som har ansvar för att asylsökande erbjuds en hälsoundersökning. Det pågår ett samarbete mellan Migrationsverket, Folkhälsomyndigheten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för att öka antalet personer som genomgår hälsoundersökning.

Mer information om bland annat hälsoundersökningar för asylsökande