Folkhälsomyndigheten ansvarar för att samordna insatser mot smittsamma sjukdomar och arbetar systematiskt med att förebygga smittspridning i samhället. Vi utför mikrobiologiska analyser, gör bedömningar av risker och av hur utbrottet utvecklas. Detta gäller även under pandemin med covid-19. Arbetet vilar på en väl etablerad beredskap inför en pandemi.

Samarbetar för effektiva åtgärder och kommunikation

Folkhälsomyndigheten vidtar och föreslår åtgärder som kan bromsa smittspridningen och minska antalet som är sjuka samtidigt, i dialog med många andra aktörer i samhället som regeringen, Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Bedömningar och åtgärder uppdateras allteftersom kunskapen om covid-19 utvecklas. Myndigheterna samarbetar för att:

  • samla in och dela information för att få en gemensam lägesbild
  • diskutera riskbedömningar och åtgärder
  • koordinera åtgärder
  • samordna och kommunicera budskap.

Myndigheterna berättar om utvecklingen och hanteringen vid återkommande gemensamma pressträffar.

Samordnar det nationella smittskyddet

Under pandemin med covid-19 har Folkhälsomyndigheten regelbundna möten med landets samtliga smittskyddsläkare som finns i varje region. Smittskyddsläkarna är egna myndigheter som har ett samlat ansvar för smittskyddsarbetet inom sin region. De planerar, organiserar, leder och verkar för ett effektivt, samordnat och likformigt smittskydd.

Sjukdomen covid-19 som orsakas av viruset SARS-CoV-2 är enligt smittskyddslagen allmänfarlig och samhällsfarlig. Det betyder att Folkhälsomyndigheten, smittskyddsläkaren eller andra myndigheter kan vidta åtgärder utifrån behov. Beslut grundar sig på kunskap om liknande virus och hur de uppträder, samt om utvecklingen i Sverige och världen.

Följer och analyserar utvecklingen

Folkhälsomyndigheten använder sig av ett antal olika övervakningssystem för att följa spridningen av covid-19 i Sverige och världen. Data som samlas in ger underlag för beslut om åtgärder som minimerar dödlighet, sjuklighet och negativa effekter på samhället. Data inkommer löpande från laboratorier och behandlande läkare och analyseras dagligen. Läs mer om analys och prognoser här.

Andra sätt att samla information om antal sjuka är bl a analyser av virusprover, ta stickprover på personer med influensasymtom men också att samla information från 1177 Sjukvårdsrådgivningens webbplats och samtal till 1177. Varje vecka sammanställer Folkhälsomyndigheten en veckorapport för covid-19.

Genom att noggrant följa effekterna av åtgärderna, blir det möjligt att följa och till viss del förutsäga pandemins utveckling. Det är avgörande för att vidta rätt åtgärder vid rätt tidpunkt och vägleder hanteringen som omprövas i takt med att lägesbilden ändras.

Folkhälsomyndigheten följer tänkbara konsekvenser av pandemin ur ett brett folkhälsoperspektiv. Förutom sjuklighet och risken för dödlighet påverkar åtgärderna för att minska smittspridningen flera av samhällets funktioner.
Vi har sammanställt en rapport över tänkbara konsekvenser för folkhälsan som pandemin kan innebära.
Covid-19 pandemins tänkbara konsekvenser för folkhälsa.

Mäter förekomsten av covid-19 i samhället

Folkhälsomyndigheten genomför återkommande olika undersökningar för att mäta förekomsten av covid-19 i Sverige. Sedan v. 17 samlas utöver detta veckovis in blodprover för att mäta förekomsten av antikroppar mot covid-19.

Det förekommer också en rad olika lokala och regionala undersökningar som genomförs av andra huvudmän än Folkhälsomyndigheten.