Riskfaktorer och genetisk sammansättning analyseras
För att bättre förstå introduktionen av covid-19 i Sverige analyserar Folkhälsomyndigheten arvsmassan från viruset SARS-CoV-2. Genom att undersöka den genetiska mångfalden i prover från våren 2020 kan vi se i hur stor omfattning viruset SARS-CoV-2 introducerades i Sverige. Jämförelser med introduktionen av virus i våra grannländer kan bidra till att förstå utvecklingen i Sverige. Analyserna av arvsmassan kan också ge information om vilka introduktioner som bidrog till långsiktig etablering av viruset och därmed öka förståelsen för hur olika åtgärder kan bidra till att minska smittspridningen.
Genom att identifiera geografiska kluster (analys för att identifiera grupper och områden med högre smittotal än övrigt i samhället) med covid-19-fall under pandemins tidiga period kan vi undersöka var den tidiga smittspridningen av covid-19 var koncentrerad och var den senare samhällsspridningen utgick ifrån. För att ytterligare bidra till förståelsen för vilka åtgärder som är effektiva för att minska smittspridning är det också viktigt att analysera vilka faktorer som var associerade med risken att tidigt bli smittad med covid-19. För att göra den analysen används klusteranalys och information om demografi och socioekonomi bland de tidiga fallen.
Resedata kan ge kunskap om smittspridningen
Data om resor och reseströmmar, och information om bekräftade fall i länder som resenärer till Sverige hade besökt, kan komplettera bilden av möjliga smittvägar under våren 2020. De kan också komplettera kunskapen om ursprunget till smittspridningen i Sverige.
Data från smittspårningen ger information om den tidiga smittspridningen
Folkhälsomyndigheten går igenom data från smittspårningen som genomfördes våren 2020. Det kan öka förståelsen för hur smittspridningen skedde under den första tiden. Det är också viktigt att få information om tidiga smittkedjor som kan finnas dokumenterade hos regionerna.
Provtagningen var begränsad under våren 2020 och fokuserade på prioriterade grupper där den bedömdes göra störst nytta. Även när provtagningen varit omfattande finns ett mörkertal av fall. Det innebär att bilden av vilka som smittats, och när de smittats, inte blir heltäckande och det kan finns vissa begränsningar med att helt kartlägga den tidiga smittspridningen i Sverige samt hur stor omfattning och varifrån viruset introducerades till landet.
Resultat hittills
Folkhälsomyndigheten arbetar både med att sammanställa resultat från olika områden och att ta del av annan rapporterad information för att beskriva den tidiga smittspridningen. Myndighetens utredning visar så här långt på en komplex situation vid pandemins start, med en omfattande introduktion och en stor smittspridning tidigt i vissa regioner i Sverige.
Kartläggningar av virusets arvsmassa visar att de virus som cirkulerade i Sverige under våren 2020 i stort liknar de virus som hittats i andra europeiska länder och USA, men att smitta direkt från Asien inte fått något fäste i Sverige. Data från regionernas tidiga arbete med smittspårningar belyser att den tidiga smittspridningen hade sitt ursprung i flera länder, och resedata från Transportstyrelsen visar på att resandet till andra länder med pågående smittspridning av covid-19 under sportlovsveckorna 2020 var omfattande.
Tidigare undersökningar visar att utrikesfödda har haft högre incidens av covid-19 och IVA-vård samt högre dödlighet jämfört med svenskfödda. I det fortsatta arbetet kommer analysen med dessa olika datakällor fördjupas ytterligare samt sättas samman i en syntes för att få en så god helhetsförståelse som möjligt för den tidiga smittan. Denna förståelse blir viktig i beredskapen för framtida utbrott av smittsamma sjukdomar.
