Frågor och svar om regler för restauranger, krogar m.m.

Den som driver ett serveringsställe ska vidta lämpliga åtgärder för att trängsel undviks på de inom- och utomhusytor som besökare har tillträde till. Av Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2020-37) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen, framgår att besökare bör kunna hålla minst en meters avstånd till andra sällskap. Även om detta framgår av de allmänna råden innebär det att tillsynsmyndigheten kan ställa krav på längre avstånd mellan sällskap. En meter är inte heller en absolut minimigräns. Folkhälsomyndigheten har angett detta mått för att förtydliga den tidigare formuleringen om lite mer än en armlängds avstånd.

Regleringen tar sikte på avstånd mellan besökare i olika sällskap. Lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder och tillhörande föreskrifter reglerar inte avståndet mellan personer inom ett sällskap. Inom ett sällskap gäller att var och en tar ansvar för att hindra smittspridningen.

Det finns ingen exakt definition av begreppet trängsel. Besökare i ett sällskap bör kunna hålla minst en meters avstånd till besökare i andra sällskap. Detta gäller i första hand när besökare sitter ned vid ett bord eller en bardisk. Även när besökare rör sig i lokalen bör de kunna hålla detta avstånd till varandra, men då bedöms smittrisken vara något mindre i jämförelse med om besökarna sitter ner intill varandra under en längre tid.

Placeringen av möbler och annan inredning kan påverka möjligheten för besökarna att hålla en meters avstånd till varandra. Detta framgår av förarbeten till lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder (prop. 2019/20:172, sid 20). Det innebär att möbler och annan inredning bör placeras på ett sätt som underlättar för besökarna att hålla avstånd till varandra och så att framkomligheten på serveringsstället inte begränsas, med risk för trängsel som följd. För att besökare på ett serveringsställe ska kunna hålla ett från smittskyddssynpunkt säkert avstånd från varandra måste bord och stolar placeras på lämpliga avstånd från varandra och kan behöva minskas i antal. Även annan inredning kan behöva tas bort. Åtgärderna i förarbeten till lagen är exempel och är inte uttömmande.

Vid tillsyn behöver det göras en helhetsbedömning. I första hand handlar det om att bedöma avståndet mellan besökarna och sällskapen. Placering av möbler kan vara en förutsättning för att besökarna ska kunna hålla avstånd från varandra. Lokaler och utrymmen där besökare vistas ska vara utformade så att trängsel undviks och att det finns förutsättningar att besökare kan hålla minst en meters avstånd till andra sällskap. Detta kan innebära att möbler och annan inredning ska placeras så att framkomligheten på serveringsstället är god. Bord och stolar ska vara placerade på lämpliga avstånd från varandra och kan behöva och kan behöva minskas i antal. Även annan inredning kan behöva tas bort.

Plexiglas eller avskiljare kan skydda mot rena stänk och på det sättet hindra viss smittspridning. Användning av avskiljare kan därför vara en av flera komponenter att beakta vid bedömningen av om besökare kan hålla ett ur smittskyddssynpunkt säkert avstånd från varandra. Ju högre och bredare avskiljaren är desto mer kan detta beaktas.

Den viktigaste åtgärden för att minska risken för smittspridning är dock att hålla avstånd mellan sällskapen.

Det främsta syftet med det nya regelverket är att undvika trängsel (3 § i lagen och 1 § i föreskrifterna). Om avskiljare används för att ha lika många gäster på serveringsstället som annars, finns det risk för att avstånd inte kan hållas mellan besökare i direkt anslutning till borden eller på andra håll i lokalerna. Därför finns angivelsen om en meter som en utgångspunkt i det allmänna rådet till lagens 3 §. I samma råd anges att vad som utgör ett ur smittskyddssynpunkt säkert avstånd bedöms utifrån lokalens utformning, antalet besökare och omständigheterna i övrigt på serveringsstället.

Inom ett sällskap är det den enskildes ansvar att hålla det avstånd som behövs. Föreskrifterna reglerar endast trängsel mellan olika sällskap. Barn som sitter i knäet ingår i sällskapet och inom sällskapet gäller Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2020:12) om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19 m.m.

Det kan vara en lämplig åtgärd att endast tillåta mindre sällskap för att minska trängsel. Vid tillsyn behöver dock en helhetsbedömning göras och behovet av att bara tillåta mindre sällskap kan variera beroende på till exempel framkomligheten och hur möbleringen ser ut etc.

Dansgolven omfattas av tillsyn enligt lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. De nämns inte uttryckligen i förarbetena till nya lagen men däremot anges att med ordet serveringsställe avses samma typ av verksamhet som i lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter. Enligt förarbetena till den lagen (prop. 2003/04:65 s. 28) framgår att även biutrymmen hör till serveringsstället, såsom vestibuler, foajéer, separata rum med dansgolv, korridorer, trappor, hissar, toaletter och liknande. Har serveringsstället ett dansgolv som är knutet till verksamheten på det sätt att det ingår i lokalen eller tillhörande områden omfattas det därmed av kommunens tillsyn.

Notera dock att dans på klubbar, diskotek och liknande är en offentlig tillställning och kräver tillstånd av polisen samt att det endast är tillåtet med sådana med max 50 personer. Fråga om serveringsstället har korrekt tillstånd från polisen och har danstillställningar med max 50 personer omfattas dock inte av kommunens tillsyn enligt lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen utan regleras enligt ordningslagen (1993:1617) och förordning (2020:114) om förbud mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Får kommunen indikationer om att serveringsstället inte följt gränsen om 50 max personer gällande danstillställningar, bör de informera polisen om detta.

Kommunen har ansvar för tillsyn utifrån lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen, oavsett om serveringsstället följt bestämmelserna om max 50 personer på en danstillställning. Får kommunen indikationer om att serveringsstället inte följt gränsen om 50 max personer gällande danstillställningar, bör de dock informera polisen om detta. För de serveringsställen som har danstillställningar behöver den som driver serveringsstället göra en bedömning om det är möjligt att upprätthålla minst en meters avstånd mellan sällskap. Om den som driver serveringsstället bedömer att det inte är möjligt att sällskap kan hålla det avståndet mellan varandra, bör den överväga att överhuvudtaget tillåta dans. Utifrån danstillställningens natur och andra faktorer kan det vara förenat med svårigheter att ha överblick vad gäller uppdelning av sällskap. Notera att tillsynsmyndigheten också kan ställa krav på längre avstånd än en meter.

Syftet med tillsynen är att kontrollera att den som driver ett serveringsställe vidtar de åtgärder som behövs för att undvika trängsel. På vissa serveringsställen kan det innebära att besökarna ändå använder sig av de tomma borden samt att framkomligheten blir sämre. Av det skälet kan det vara lämpligt att ta bort borden. Samtidigt kan liknande situationer på andra serveringsställen istället fungera som naturliga hinder som främjar avstånd. Vid tillsyn behöver det göras en helhetsbedömning av serveringsstället vilket ibland kan innebära att en åtgärd kan vara lämplig för ett serveringsställe men den motsatta för ett annat.

Ja, men endast om köandet sker på ett område som den som driver serveringsstället äger eller disponerar över (se 3 § andra stycket lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen). En hyresgäst eller annan nyttjanderättshavare kan till exempel vara en person som disponerar över ett område (se prop. 2020/19:172 sid 20).

Information om hur risken för smittspridning kan förhindras bör lämnas vid entréer, toaletter och andra platser där besökare uppehåller sig. Det framgår av de allmänna råden. Informationen bör vara väl synlig och innehålla information om vikten av att hålla avstånd och att sköta sin handhygien, att mat och dryck ska intas sittandes vid ett bord och att man bör stanna hemma om man har symtom på covid-19.

Utifrån formuleringen i de allmänna råden bör det vara lämpligast att använda skyltar, anslag eller liknande för att kommunicera informationen. I vissa fall, och i den mån det är möjligt, kan informationen även behöva ges muntligen, om besökare inte förstår eller av andra skäl inte följer rekommendationerna.

Se närmare om Folkhälsomyndighetens rekommendationer som även finns på andra språk

Om serveringsstället har besökare som talar andra språk än svenska kan det vara svårt att följa kraven om åtgärder för att minska trängsel och smittspridning. Av det skälet kan den som driver serveringsstället behöva ge information på olika språk och ha skyltar med bildspråk istället för text.

Se närmare om Folkhälsomyndighetens rekommendationer som även finns på andra språk

Det finns dock inget uttryckligt krav på att informationen ska vara på olika språk.

Av de allmänna råden framgår att sådan information kan vara information om smittvägar och hygienrutiner samt hur smittspridning kan förhindras på serveringsstället.

Se närmare om Folkhälsomyndighetens rekommendationer som även finns på andra språk

Serveringsställen som abonneras eller som på annat sätt används eller hyrs ut till slutna sällskap omfattas av kommunens tillsyn. Skulle cateringverksamhet ingå i en festvåning där det erbjuds möjlighet till förtäring på stället omfattas verksamheten av begreppet serveringsställe, och därmed av kommunens tillsynsansvar (se prop. 2019/20:172 s 17). Enligt förarbeten till lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen avses med ordet serveringsställe samma typ av verksamhet som i lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter. Enligt förarbetena till den lagen är serveringsställen inrättningar som i näringsverksamhet serverar mat eller dryck till allmänheten och där möjlighet ges till förtäring på stället. Det saknar betydelse om serveringsstället är fast eller provisoriskt.

Mataffären i sin helhet är inte ett serveringsställe men om det däremot finns en del av affären där det bedrivs servering ingår den verksamheten i lagens tillämpningsområde.

På grund av smittorisken bör ett serveringsställe undvika att använda fristående fläktar, portabel luftkonditionering och andra kylsystem med fläkt i rum där flera personer har samlats. Det är särskilt viktigt att undvika att rikta fläktar mot grupper av människor.
Normalt färdas virus endast en kort bit i luften innan de faller mot marken. Har man en fläkt som står på i rummet finns däremot en teoretisk möjlighet att fläkten blåser vätskedroppar med virus längre bort.

Folkhälsomyndigheten råd är därför att om man ska ha en större samling personer på samma ställe ska man inte ha en fristående fläkt eller liknande riktad mot dem. Däremot kan man använda fristående fläktar och liknande i rum där enbart en person vistas.