Frågor och svar om regler för restauranger, krogar m.m.

Under den tid som den nya förordningen (2020:956) om tillfälligt förbud för servering av alkohol gäller, det vill säga mellan 20 november 2020 och 28 februari 2021, behöver samtliga tillståndshavare med en serveringstid efter klockan 22.00 och fram till 11.00, anpassa sin serveringstid till den nya förordningen (3 §).

Detta innebär att serveringstiden, för samtliga tillståndshavare med serveringstillstånd för spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker eller alkoholdrycksliknande preparat, begränsas till klockan 22.00. Mellan klockan 22.00 och 11.00 är det med andra ord förbjudet (inte tillåtet) att servera de alkoholdrycker som omfattas av serveringstillståndet.

Den nya förordningens (2020:956) krav på att den tillståndspliktiga serveringen ska vara avslutad klockan 22.00 får även konsekvenser för när restaurangen ska vara utrymd.

Av alkohollagen (2010:1622) framgår att restaurangen ska vara utrymd senast 30 minuter efter serveringstidens utgång (8 kap. 19 § 3 st.). Då serveringstiden har begränsats till klockan 22.00 och serveringsstället ska utrymmas senast 30 minuter efter serveringstidens slut, ska restaurangen vara utrymd senast klockan 22.30.

Servering av mat, lättdryck och folköl får påbörjas igen efter att en viss tidsperiod, förflutit (passerat) sedan serveringen av övriga alkoholdrycker har avslutats klockan 22.00 och restaurangen utrymts och tömts på gäster klockan 22.30.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar i allmänna råd att serveringsstället bör hålla stängt minst en timme innan det åter öppnas för servering av mat, lättdryck och folköl. Dessa allmänna råd träder i kraft under vecka 50 och publiceras då på Folkhälsomyndighetens hemsida.

Syftet med bestämmelsen om utrymning är att motverka att gäster beställer stora mängder alkoholdrycker strax innan serveringstidens slut och sitter kvar och dricker dessa lång tid efter att sluttiden för servering har passerat.

Förordningen (2020:956) om tillfälligt förbud mot servering av alkohol gäller för samtliga typer av serveringstillstånd inklusive catering. Detta innebär att den som har ett serveringstillstånd för cateringverksamhet inte får servera de alkoholdrycker som omfattas av tillståndet mellan klockan 22.00 och 11.00.

Serveringsstället för catering, oavsett om det är en för tillfället hyrd lokal eller ett enskilt hem, ska vara utrymt senast 30 minuter efter serveringstidens slut det vill säga klockan 22.30. När det gäller catering i enskilt hem betyder kravet på utrymning att cateringföretagaren ska lämna hemmet senast klockan 22.30 och då ta med sig kvarvarande alkoholdrycker.

Undantag från förordningens förbud mot servering av alkohol

Förbudet om serveringsstopp av alkoholdrycker mellan klockan 22.00 och 11.00 gäller inte för:

1. Särskilda boenden eller
2. Rumsservering på hotell eller minibar i hotellrum.

Detta innebär att de bestämmelser som reglerar servering av alkoholdrycker på särskilda boenden och rumsservering på hotell eller minibar i hotellrum fortsatt kommer att gälla som tidigare.

Särskilda boenden

För särskilda boenden, som avses enligt de bestämmelser som anges i 8 kap. 1 b alkohollagen, gäller fortsatt samma förutsättningar sedan tidigare. Det vill säga serveringstillstånd krävs inte för servering till en boende och besökare till den boende. Detta under förutsättning att måltidsservice tillhandahålls på det särskilda boendet.

Rumsservering på hotell eller minibar på hotellrum

Bestämmelsen om att rumsservering på hotell eller minibar i hotellrum inte omfattas av alkohollagens bestämmelse om serveringstid (8 kap. 19 § 4 st.) gäller fortsatt som tidigare. Detta innebär rumsservering av alkoholdrycker får ske på hotellrummet eller via den minibar som är placerad i hotellrummet. Rumsservering innebär att drycken serveras på hotellrummet av ansvarig hotellpersonal.

Enligt Folkhälsomyndighetens föreskrifter ska den som driver ett serveringsställe se till att sällskap kan hålla minst en meters avstånd från andra sällskap. Vid behov bör den som driver ett serveringsställe utöka avståndet mellan sällskap till mer än en meter.

Det åligger serveringsstället att se till att sällskap kan hålla en meters avstånd från varandra. Samma sak gäller för besökare som hämtar mat vid exempelvis en disk eller vid en buffé. Den som driver ett serveringsställe ansvarar för att vidta de åtgärder som krävs för att besökare ska kunna hålla detta avstånd. Serveringsstället kan exempelvis behöva möblera om eller begränsa det totala antalet besökare som vistas samtidigt på stället.

Syftet med kravet är att undvika att trängsel uppstår. Om trängsel ändå uppstår bör den som driver ett serveringsställe möjliggöra för besökare och sällskap att hålla ett längre avstånd än en meter.

Regleringen tar sikte på avstånd mellan olika sällskap och mellan besökare ur olika sällskap. Sällskap som sitter ned ska kunna hålla minst en meters avstånd från andra sällskap. Besökare som hämtar mat vid exempelvis en buffé ska kunna hålla en meters avstånd från sittande besökare.

Lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder och tillhörande föreskrifter reglerar dock inte avståndet mellan personer inom ett sällskap. Inom ett sällskap gäller att var och en tar ansvar för att hindra smittspridningen. Av förarbetena till lagen framgår bl.a. att den som driver ett serveringsställe ska ge förutsättningar för att besökare ska kunna hålla avstånd men kan inte helt hållas ansvarig i de fall besökare inom ett sällskap ändå inte håller avståndet. Ansvaret för detta får anses falla på besökarna själva.

När besökare rör sig på serveringsstället bör de kunna hålla en meters avstånd till varandra. Detta regleras inte uttryckligen i Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd men den som driver ett serveringsställe bör beakta detta när den vidtar lämpliga åtgärder för att undvika trängsel. Lämpliga åtgärder i detta sammanhang kan exempelvis vara att anpassa möblering samt antalet besökare som vistas samtidigt på serveringsstället.

Det finns ingen exakt definition av begreppet trängsel. Besökare i ett sällskap ska kunna hålla minst en meters avstånd från besökare i andra sällskap. Detta gäller i första hand när besökare sitter ned vid ett bord eller en bardisk. Även när besökare rör sig i lokalen bör de kunna hålla detta avstånd från varandra, men då bedöms smittrisken vara något mindre i jämförelse med om besökarna sitter ner intill varandra under en längre tid. Samtidigt bör det beaktas att rörelse av besökare också medför nya smittspridningskedjor eftersom kontakterna mellan olika sällskap samt personal ökar.

Vid tillsyn behöver det göras en helhetsbedömning. I första hand handlar det om att bedöma avståndet mellan sällskapen och det bör göras när sällskapen sitter ned.

Den viktigaste åtgärden för att minska risken för smittspridning på serveringsställen är att skapa avstånd mellan sällskapen och förhindra att trängsel uppstår.

Enligt Folkhälsomyndighetens ändrade föreskrifter ansvarar serveringsstället för att sällskapen ska kunna hålla minst en meters avstånd från varandra. Användningen av avskiljare kan därför inte motivera ett kortare avstånd mellan sällskapen än en meter. Den som driver serveringsstället kan dock fortsättningsvis använda avskiljare som kompletterande smittskyddsåtgärd.

Inom ett sällskap är det den enskildes ansvar att hålla det avstånd som behövs. Föreskrifterna reglerar endast trängsel mellan olika sällskap. Barn som sitter i knäet ingår i sällskapet och inom sällskapet gäller Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2020:12) om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19 m.m.

För att minska risken för smittspridning ska mat och dryck endast serveras till besökare som sitter vid ett bord, en bardisk eller liknande. Om det kan ske utan trängsel, och med minst en meters avstånd från sittande besökare, kan besökare hämta mat eller dryck över exempelvis en disk eller vid en buffé.

Antalet besökare i ett och samma sällskap vid ett bord, en bardisk eller liknande får vara max åtta. Om den grupp som besöker serveringsstället uppgår till fler än åtta besökare ska den som driver serveringsstället dela upp gruppen i sällskap med högst åtta besökare i varje. Med sällskap avses gruppering av besökare som sitter ned tillsammans på serveringsstället.

Syftet med tillsynen är att kontrollera att den som driver ett serveringsställe vidtar de åtgärder som behövs för att undvika trängsel. På vissa serveringsställen kan det innebära att besökarna ändå använder sig av de tomma borden samt att framkomligheten blir sämre. Av det skälet kan det vara lämpligt att ta bort borden. Samtidigt kan liknande situationer på andra serveringsställen istället fungera som naturliga hinder som främjar avstånd. Vid tillsyn behöver det göras en helhetsbedömning av serveringsstället vilket ibland kan innebära att en åtgärd kan vara lämplig för ett serveringsställe men den motsatta för ett annat.

Om sådana evenemang anordnas på eller invid ett serveringsställe, ska den som driver serveringsstället organisera verksamheten så att besökare sitter ned. Syftet med denna reglering är att undvika trängsel i form av exempelvis grupper av stående besökare vid en scen eller liknande.

Om det anordnas en allmän sammankomst eller offentlig tillställning så är förordningen (2020:114) om förbud mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar tillämplig. Från och med den 24 november 2020 får sådana anordnas för max åtta personer.

I förordningen finns ett undantag för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med sittande publik, där sådana får anordnas för upp till 300 deltagare om de sitter ensamma eller två och två, och har minst en meter till andra sällskap.

Notera dock att samtliga länsstyrelser har tagit fram lokala föreskrifter vilka medför att undantaget om sittande publik upp till 300 deltagare för närvarande inte gäller. Det innebär alltså att maxtaket om åtta personer gäller samtliga allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.

De lokala föreskrifterna är tillfälliga och kan komma att ändras. Ta del av informationen från länsstyrelsen om vad som gäller i det län där sammankomsten eller tillställningen arrangeras.

Information om hur risken för smittspridning kan förhindras bör lämnas vid entréer, toaletter och andra platser där besökare uppehåller sig. Det framgår av de allmänna råden. Informationen bör vara väl synlig och innehålla information om vikten av att hålla avstånd och att sköta sin handhygien, att mat och dryck ska intas sittandes vid ett bord och att man bör stanna hemma om man har symtom på covid-19.

Utifrån formuleringen i de allmänna råden bör det vara lämpligast att använda skyltar, anslag eller liknande för att kommunicera informationen. I vissa fall, och i den mån det är möjligt, kan informationen även behöva ges muntligen, om besökare inte förstår eller av andra skäl inte följer rekommendationerna.

Om serveringsstället har besökare som talar andra språk än svenska kan det vara svårt att följa kraven om åtgärder för att minska trängsel och smittspridning. Av det skälet kan den som driver serveringsstället behöva ge information på olika språk och ha skyltar med bildspråk istället för text. Det finns dock inget uttryckligt krav på att informationen ska vara på olika språk.

Av de allmänna råden framgår att sådan information kan vara information om smittvägar och hygienrutiner samt hur smittspridning kan förhindras på serveringsstället.

Se närmare om Folkhälsomyndighetens rekommendationer som även finns på andra språk

Ja, men endast om köandet sker på ett område som den som driver serveringsstället äger eller disponerar över (se 3 § andra stycket lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen). En hyresgäst eller annan nyttjanderättshavare kan till exempel vara en person som disponerar över ett område (se prop. 2020/19:172 sid 20).

Serveringsställen som abonneras eller som på annat sätt används eller hyrs ut till slutna sällskap omfattas av kommunens tillsyn. Skulle cateringverksamhet ingå i en festvåning där det erbjuds möjlighet till förtäring på stället omfattas verksamheten av begreppet serveringsställe, och därmed av kommunens tillsynsansvar (se prop. 2019/20:172 s 17). Om serveringen sker genom catering i någons hem har kommunen inte möjlighet att utöva tillsyn. (se prop. 2009/10:125 s. 101 och 170).

Enligt förarbeten till lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen avses med ordet serveringsställe samma typ av verksamhet som i lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter. Enligt förarbetena till den lagen är serveringsställen inrättningar som i näringsverksamhet serverar mat eller dryck till allmänheten och där möjlighet ges till förtäring på stället. Det saknar betydelse om serveringsstället är fast eller provisoriskt.

Mataffären i sin helhet är inte ett serveringsställe men om det däremot finns en del av affären där det bedrivs servering ingår den verksamheten i lagens tillämpningsområde.

På grund av smittorisken bör ett serveringsställe undvika att använda fristående fläktar, portabel luftkonditionering och andra kylsystem med fläkt i rum där flera personer har samlats. Det är särskilt viktigt att undvika att rikta fläktar mot grupper av människor.
Normalt färdas virus endast en kort bit i luften innan de faller mot marken. Har man en fläkt som står på i rummet finns däremot en teoretisk möjlighet att fläkten blåser vätskedroppar med virus längre bort.

Folkhälsomyndigheten råd är därför att om man ska ha en större samling personer på samma ställe ska man inte ha en fristående fläkt eller liknande riktad mot dem. Däremot kan man använda fristående fläktar och liknande i rum där enbart en person vistas.