Sammanfattning av de nya reglerna

  • Allmänna sammankomster och offentliga tillställningar som omfattas av begränsningsförordningens tredje kapitel, undantag mässor, får använda vaccinationsbevis. Det innebär att den som anordnar en sammankomst eller tillställning kan kräva att besökarna uppvisar ett vaccinationsbevis som visar att de är vaccinerade mot sjukdomen covid-19. Anordnaren behöver då inte begränsa antalet besökare som ska delta i arrangemanget. Genom att använda vaccinationsbevis kan anordnaren undvika att behöva ta till mer ingripande deltagarbegränsningar vid sammankomsten eller tillställningen.

    Kravet på vaccinationsbevis gäller inte för personer under 18 år eller personer som på grund av medicinska skäl inte bör vaccinera sig mot sjukdomen covid-19.

    Folkhälsomyndigheten har tagit fram föreskrifter som kompletterar begränsningsförordningen. Den som anordnar en sammankomst eller tillställning inomhus med fler än 100 deltagare ska använda vaccinationsbevis eller använda andra smittskyddsåtgärder. En anordnare som inte använder vaccinationsbevis får bara ha sittande publik och varje sällskap ska ha ett avstånd om minst 1 meter i sidled samt framåt och bakåt från andra sällskap. Sällskapen får uppgå till högst 8 personer.

    Exempel på verksamheter som omfattas av bestämmelserna i begränsningsförordningen och myndighetens föreskrifter är sammankomster för religionsutövning, teater- och bioföreställning, konsert, dans och idrottsevenemang på offentlig plats.

    Länk till Folkhälsomyndighetens föreskrifter

    Mässor inomhus

    Folkhälsomyndigheten har kompletterat begränsningsförordningens bestämmelser om mässor. Det innebär t.ex. att mässanordnaren ska informera sina besökare och utställare om hur smittspridning kan undvikas och utforma gångar mellan försäljningsplatserna eller montrarna så att trängsel undviks. Till bestämmelsen finns allmänna råd om att anordnaren bör informera besökare och utställare från andra länder om Folkhälsomyndighetens rekommendationer till den som reser in till Sverige. Den som anordnar en mässa som omfattar särskilda risker ur smittskyddssynpunkt bör göra en riskbedömning och vidta särskilda åtgärder för att minska risken för smittspridning, exempelvis vid en föreläsning, när människor uppehåller sig på en plats under en längre tid.

    Polisen har på sin webbplats skrivit om begreppet mässa, se under rubriken ”Vad avses som mässa?”

    Det här gäller för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar (Polisen.se)

    Uppdaterad: 2021-12-03 09:12

    Direktlänk till frågan

Allmänna sammankomster och offentliga tillställningar

  • Det framgår av förarbetena till covid-19-lagen (prop. 2020/21:79 s. 31 och 33) att allmänna sammankomster och offentliga tillställningar samt även andra begrepp som är tydligt kopplade till ordningslagen ska ges samma innebörd i covid-19-regelverken som i ordningslagen. Detta för att skapa tydlighet och förutsägbarhet och då allmänna sammankomster och offentliga tillställningar fortfarande i många fall behöver tillstånd från polisen och i vissa fall länsstyrelserna.

    Polisen har på sin webbplats skrivit om deltagarbegreppet, se under rubriken ”Vem är en deltagare?” .

    Uppdaterad: 2021-12-01 20:12

    Direktlänk till frågan
  • För att undvika trängsel i t.ex. kollektivtrafiken till och från sammankomsten eller tillställningen samt vid in-och utpassage till sammankomsten eller tillställningen kan anordnaren exempelvis ha olika tider för in- och utsläpp.

    Anordnaren kan även t.ex. i samband med biljettköp informera deltagaren om alternativa färdsätt till arrangemanget som minimerar risken för smitta. Det kan till exempel vara att gå, cykla eller åka bil.

    Folkhälsomyndigheten har även allmänna råd om hur man kan undvika trängsel som riktar sig till anordnare av sammankomster och tillställningar utan sådana vaccinationsbevis som är reglerade i begränsningsförordningen. Anordnaren kan

    1. vidta åtgärder för att sprida ut deltagares ankomsttid
    2. informera deltagare om vilka dagar och tider det är mindre risk för trängsel när sammankomsten eller tillställningen pågår under flera dagar, exempelvis en mässa
    3. anvisa deltagare till olika och särskilt angivna in- eller utgångar
    4. ta fram alternativa lösningar till fysiska köer
    5. anvisa vilket avstånd som deltagare bör hålla till varandra i en lokal, på det avgränsade området eller utrymmet som anordnaren disponerar och vid köer, t.ex. genom markeringar på golvet eller marken
    6. anvisa i vilken riktning som deltagarna bör förflytta sig
    7. förhindra folksamlingar i t.ex. en foajé och liknande utrymmen genom att personal på plats vägleder deltagarna för att det ska vara en jämn genomströmning

    Uppdaterad: 2021-12-01 20:14

    Direktlänk till frågan
  • Spridning av covid-19 sker i första hand vid nära kontakter mellan personer genom så kallad droppsmitta. Inomhus stannar dessa droppar kvar längre och bidrar till smittspridning på ett annat sätt än i en utomhusmiljö. Det är därför rimligt att risken för smittspridning utgör utgångspunkt vid en gränsdragning om vad som är att se som inomhus respektive utomhus. En bedömning behöver göras i varje enskilt fall. Generella utgångspunkter:

    • En byggnad med väggar och tak bör ses som inomhus.
    • En byggnad som är konstruerad på ett sätt där det är möjligt att öppna upp en vägg bör också ses som en inomhusmiljö.
    • En byggnad utan tak eller med tak men utan väggar bör kunna ses som utomhus.

    Utifrån smittskyddssynpunkt är det ingen skillnad om det är en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning som ska genomföras i ett utrymme eller område som t.ex. i ett tält, i en buss eller på en båt. Faktorer som takhöjd och ventilation har betydelse vid droppsmitta men det finns inga värden att utgå från. Generellt kan man utgå från att ju mer täckt platsen för arrangemanget är ju större risk för smitta mellan deltagarna. Det bör enligt myndighetens uppfattning vara avgörande för om arrangemanget anses äga rum inomhus eller utomhus.

    Uppdaterad: 2021-12-01 20:18

    Direktlänk till frågan
  • Av begränsningsförordningen framgår att vissa allmänna sammankomster och offentliga tillställningar kan använda vaccinationsbevis istället för att begränsa antalet deltagare i lokaler och avgränsade områden eller utrymmen på ett sätt som är säkert från smittskyddssynpunkt. Folkhälsomyndigheten har möjlighet att utfärda ytterligare föreskrifter som kompletterar förordningen.

    Ett exempel på bestämmelser i förordningen som påverkas av myndighetens föreskrifter är hur lokaler eller andra utrymmen ska utformas för att undvika trängsel och att deltagarna kan hålla ett från smittskyddssynpunkt säkert avstånd från varandra. Vid ett arrangemang inomhus med fler än 100 deltagare utan vaccinationsbevis ska anordnaren se till att

    1. deltagarna har en anvisad sittplats,
    2. sällskap ska kunna hålla ett avstånd om minst 1 meter i sidled samt framåt och bakåt från andra sällskap, och
    3. antalet deltagare i ett och samma sällskap uppgår till högst 8 personer.

    Antalet deltagare får dock alltid uppgå till 100. Om ett sällskap uppgår till fler än 8 deltagare ska den som anordnar sammankomsten eller tillställningen dela upp sällskapet med högst 8 deltagare i varje.

    Uppdaterad: 2021-12-01 20:49

    Direktlänk till frågan

Allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med vaccinationsbevis, fler än 100 deltagare

Allmänna sammankomster och offentliga tillställningar utan vaccinationsbevis, fler än 100 deltagare

  • Det huvudsakliga syftet med ”anvisad sittplats” är att ge förutsättningar för avstånd mellan deltagarna och att avståndet ska kunna hållas under arrangemanget. Vid krav om anvisning av sittplatser är det den som är ansvarig för verksamheten som behöver ha rådighet över vilka sittplatser som deltagarna ska använda. Verksamheten kan säkerställa att deltagare anvisas en sittplats på olika sätt. Det kan exempelvis ske genom motsvarande numrering på plats och biljett eller att verksamhetens personal anvisar deltagaren en plats vid ankomst, exempelvis genom att följa hen till aktuell plats. Det ska vara en plats där deltagaren kan sitta, dock inte nödvändigtvis på en stol. Således kan exempelvis en ring på marken fungera som anvisad sittplats så länge personen på något sätt sitter i ringen. Kravet på anvisad sittplats innebär inget krav på bokningssystem eller liknande eller att en plats måste vara anvisad en viss tid i förväg.

    Enligt Folkhälsomyndighetens föreskrifter får sällskap om högst åtta personer sitta tillsammans och sällskapet ska kunna hålla ett avstånd om minst 1 meter i sidled samt framåt och bakåt från andra sällskap. För att minimera risker i form av att besökare sätter sig på fel plats och därmed inte håller avstånd från varandra, bör anvisningen av sittplatser vara tydlig för besökaren. Verksamheten bör därför vara uppmärksam på att systemet med anvisning av sittplatser fungerar och vid behov göra förändringar.

    Uppdaterad: 2021-12-01 20:32

    Direktlänk till frågan
  • Trängsel är den enskilt största risken för smittspridning av covid-19. Alla reglers huvudsakliga syfte är därför att trängsel ska undvikas. Arrangemang som inte har krav på vaccinationsbevis får bara ha sittande publik eftersom myndigheten bedömer att arrangörerna har större möjligheter att se till att det inte uppstår trängsel om deltagarna sitter ner. Deltagarna måste givetvis kunna ta sig till och från sina sittplatser samt ha möjlighet att exempelvis besöka toaletten eller inhandla dryck eller förtäring om det finns möjlighet till det på arrangemanget. Vid sådan rörelse åligger det arrangören att se till att risk för trängsel undviks.

    Bortsett från den typen av rörelse är myndighetens uppfattning att det faller inom syftet och definitionen av bestämmelsen att deltagarna under arrangemanget ska sitta på sina anvisade platser. Det ankommer även på arrangören att se till att deltagarna inte flyttar på sina anvisade sittplatser eller mellan olika anvisade sittplatser.

    Uppdaterad: 2021-12-01 20:32

    Direktlänk till frågan
  • Den som ansvarar för arrangemanget behöver se till att trängsel undviks när deltagarna rör sig i det aktuella området/lokalen. Det kan till exempel innebära att verksamheten behöver anpassa arrangemanget så att det inte uppstår trängsel när deltagare besöker toaletten, köper något att dricka eller äta etc. Exempel på åtgärder kan vara att ha ett maxantal deltagare vid kiosker och anvisa i vilka riktningar som deltagarna kan röra sig. Det förekommer normalt även handelsplatser och serveringsställen vid sammankomster och tillställningar. Dessa verksamheter omfattas även fortsättningsvis av regler för handelsplatser som meddelats med stöd av covid-19-lagen samt regler som meddelats med stöd av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Det innebär bland annat att kommunen är tillsynsmyndighet för serveringsställena och att länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för handelsplatserna. Folkhälsomyndigheten har beslutat om allmänna råd som gäller för handelsplatser, se Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19

    Enligt begränsningsförordningen ska den som anordnar en allmän sammankomst eller offentlig tillställning bl.a. utforma lokaler, områden och utrymmen på ett sådant sätt att trängsel undviks och att deltagare kan hålla ett från smittskyddssynpunkt säkert avstånd från varandra. Enligt Folkhälsomyndighetens bedömning innebär det att deltagare ska kunna hålla ett från smittskyddssynpunkt säkert avstånd från varandra såväl när deltagare sitter ned som vid rörelse på området/i lokalen. Avståndet mellan olika sällskap när de sitter på sin anvisade plats ska vara minst 1 meter. När personer rör sig i lokalen bör de kunna hålla detta avstånd från varandra, men då bedöms smittrisken vara något mindre i jämförelse med om besökarna sitter ner intill varandra under en längre tid.

    Huvudregeln vid arrangemang med anvisad sittplats är att deltagarna under arrangemanget ska sitta på sina anvisade platser men såklart får deltagare förflytta sig vid t.ex. toalettbesök. Läs även ovan under rubrikerna som rör anvisad sittplats.

    Av begränsningsförordningen följer att den som anordnar en allmän sammankomst eller offentlig tillställning ska utöver reglerna om deltagarbegränsningar och vaccinationsbevis

    1. utforma lokaler, områden och utrymmen som anordnaren disponerar på ett sådant sätt att trängsel undviks och att deltagare kan hålla ett från smittskyddssynpunkt säkert avstånd från varandra, och
    2. se till att in- och utpassage till lokaler, områden och utrymmen som anordnaren disponerar kan ske på ett sådant sätt att trängsel undviks.

    Av våra allmänna råd till 3 kap. 3 § begräsningsförordningen framgår också följande när det gäller allmänna sammankomster och offentliga tillställningar där vaccinationsbevis inte används:

    För att undvika att trängsel uppstår kan anordnaren

    1. vidta åtgärder för att sprida ut deltagares ankomsttid,
    2. informera deltagare om vilka dagar och tider det är mindre risk för trängsel när sammankomsten eller tillställningen pågår under flera dagar, exempelvis en mässa,
    3. anvisa deltagare till olika och särskilt angivna in- eller utgångar,
    4. ta fram alternativa lösningar till fysiska köer,
    5. anvisa vilket avstånd som deltagare bör hålla till varandra i en lokal, på det avgränsade området eller utrymmet som anordnaren disponerar och vid köer, t.ex. genom markeringar på golvet eller marken,
    6. anvisa i vilken riktning som deltagarna bör förflytta sig, och

    förhindra folksamlingar i t.ex. en foajé och liknande utrymmen genom att personal på plats vägleder deltagarna för att det ska vara en jämn genomströmning.

    Uppdaterad: 2021-12-01 20:32

    Direktlänk till frågan
  • Vid tillsyn behöver det göras en helhetsbedömning. I första hand handlar det om att bedöma avståndet mellan sällskapen och det bör göras när sällskapen sitter ned.

    Uppdaterad: 2021-12-01 20:34

    Direktlänk till frågan

De olika begreppen i covid-19-lagstiftningen

  • Folkhälsomyndighetens föreskrifter använder samma begrepp som lagen och förordningen. Lagen innehåller ingen tydlig definition men ledning kan sökas i förarbetena. Det finns en exemplifierande uppräkning av vilka typer av verksamheter som omfattas av begränsningar. Nedan följer exempel och resonemang som kan utgöra stöd för bedömning av de olika begreppen.

    Handelsplatser

    Köpcentrum, varuhus, gallerior, butiker och serviceinrättningar som är öppna för allmänheten utgör exempel på handelsplatser vilket framgår av propositionen till lagen (prop. 2020/21:79 sid. 94). Handelsplatser utomhus omfattas och därmed också andra platser av liknande karaktär, t.ex. platser för torghandel, omfattas. Exekutiva auktioner och andra myndighetsförrättningar är dock inte att anse som handelsplatser (prop. 2020/21:79 sid. 40).

    Med butik avses som utgångspunkt en lokal för försäljning av varor. Någon begränsning avseende vad som säljs uppställs inte. Att det förutom försäljning av varor även tillhandahålls tjänster utesluter inte att det är fråga om en butik. Inte heller att det också bedrivs viss annan verksamhet i lokalen, t.ex. ett kafé, restaurang (med eller utan serveringstillstånd) eller dylikt utesluter detta. Det är den huvudsakliga verksamheten som avgör om det är fråga om en butik i lagens mening.

    Med köpcentrum avses ett område med butiker och annan likartad verksamhet. Med varuhus avses en stor lokal med försäljning av många olika slags varor. Med galleria avses en inbyggd gågata med butiker.

    Med serviceinrättningar avses platser med kommersiellt betonad försäljning av tjänster, t.ex. frisörsalonger, skönhetsmottagningar och cykelverkstäder. Platser för hälso- och sjukvård eller tandvård, t.ex. vårdcentraler och tandläkarmottagningar, och platser för utbildning är inte serviceinrättningar.

    I propositionen hänvisar även regeringen till att exempel på handelsplatser bör ges samma innebörd som de har i allmänt språkbruk (prop. 2020/21:79 sid. 40).

    För att det ska vara fråga om en plats för fritids- eller kulturverksamhet i lagens mening krävs att platsen är öppen för allmänheten. Med uttrycket öppen för allmänheten avses att den verksamhet som bedrivs vänder sig till allmänheten och inte endast till en begränsad krets. En plats kan vara öppen för allmänheten även om det ställs krav på medlemskap, vilket t.ex. kan vara fallet i fråga om gymanläggningar. Verksamhet på en plats för fritids- eller kulturverksamhet kan bedrivas i såväl privat som offentlig regi. (prop. 2020/21:79 s. 93).

    Exempel på vad som ryms inom fritidsverksamhet är gym- och sportanläggningar som är öppna för allmänheten. Lokaler som tillhör exempelvis bostadsrättsföreningar och arbetsplatser och som inte är tillgängliga för utomstående omfattas alltså inte av uttrycket. Notera också att badanläggningar med bassäng utomhus ingår om omklädningsrum, duschar, bastur och liknande finns inomhus.

    Vad avses med marknad?

    En marknad är också en handelsplats som är öppen för allmänheten. Det finns vissa faktorer som kännetecknar en marknad. Polisen har på sin webbplats skrivit om begreppet marknad, se under rubriken ”Vad avses med marknad?” .

    Det här gäller för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar (polisen.se)

    Uppdaterad: 2021-12-03 09:16

    Direktlänk till frågan