Sammanfattning av de nya reglerna

  • Allmänna sammankomster och offentliga tillställningar som omfattas av begränsningsförordningens 3 kap. 1 § första stycket får använda vaccinationsbevis. Observera att stadigvarande tivolinöjen, vissa tivolianordningar och marknader inte omfattas av denna bestämmelse eller av Folkhälsomyndighetens bestämmelser om vaccinationsbevis.

    Den som anordnar en sammankomst eller tillställning med fler än 50 deltagare ska kräva att besökarna uppvisar ett vaccinationsbevis som visar att de är vaccinerade mot sjukdomen covid-19.

    Kravet på vaccinationsbevis gäller inte för personer under 18 år, personer som på grund av medicinska skäl inte bör vaccinera sig mot sjukdomen covid-19 eller som åtnjuter immunitet och privilegier i Sverige enligt lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

    Folkhälsomyndigheten har tagit fram föreskrifter som kompletterar begränsningsförordningen. Den som anordnar en sammankomst eller tillställning inomhus med fler än 20 och högst 50 deltagare ska, oavsett om vaccinationsbevis används som smittskyddsåtgärd, se till att varje sällskap kan hålla ett avstånd om minst 1 meter i sidled samt framåt och bakåt från andra sällskap. Sällskapen får uppgå till högst 8 personer. Vid en gudstjänst eller annan sammankomst för religionsutövning där deltagare står under ceremonin kan anordnaren, istället för anvisad sittplats, anvisa deltagarna en ståplats. Detta undantag gäller inte om det är fler än 50 deltagare.

    Vaccinationsbevis ska alltid användas om deltagarantalet är över 50. Deltagarna ska ha en anvisad sittplats och sällskap ska ha ett avstånd om minst 1 meter i sidled samt framåt och bakåt från andra sällskap. Sällskapen får uppgå till högst 8 personer. Exempel på verksamheter som omfattas av bestämmelserna i begränsningsförordningen och myndighetens föreskrifter är sammankomster för religionsutövning, teater- och bioföreställning, konsert, dans och idrottsevenemang på offentlig plats.

    Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19

    Mässor inomhus

    Oavsett om vaccinationsbevis används eller inte ska den som ansvarar för en mässa beräkna ett maxantal för besökare och utställare som samtidigt får vistas i lokalerna. Besökare och utställare ska kunna disponera minst 10 kvadratmeter inom varje avgränsat utrymme i verksamhetslokalerna där människor uppehåller sig. Om antalet besökare och utställare är fler än 50 ska dessutom alltid vaccinationsbevis användas.

    Den som anordnar en mässa ska även vidta andra smittskyddsåtgärder t.ex. informera sina besökare och utställare om hur smittspridning kan undvikas och utforma gångar mellan försäljningsplatserna eller montrarna så att trängsel undviks. Till bestämmelsen finns allmänna råd om att anordnaren bör informera besökare och utställare från andra länder om Folkhälsomyndighetens rekommendationer till den som reser in till Sverige. Den som anordnar en mässa som omfattar särskilda risker ur smittskyddssynpunkt bör göra en riskbedömning och vidta särskilda åtgärder för att minska risken för smittspridning, exempelvis vid en föreläsning, när människor uppehåller sig på en plats under en längre tid.

    Polisen har på sin webbplats skrivit om begreppet mässa, se under rubriken "Vad avses som mässa?".

    Det här gäller för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar (Polisen.se)

    Långväga kollektivtrafik

    Den som bedriver eller organiserar kollektivtrafik med buss eller tåg med en linjesträckning som överstiger 150 kilometer ska så långt det är möjligt säkerställa att varje passagerare har tillgång till en sittplats eller motsvarande sovplats.

    Den som bedriver kollektivtrafiken ska utöver det vidta smittskyddsåtgärder:

    • informera sina passagerare om hur smittspridning kan undvikas,
    • om möjligt, erbjuda sina passagerare möjlighet att tvätta händerna med tvål och vatten eller erbjuda handdesinfektion,
    • skriftligen dokumentera de övriga smittskyddsåtgärder som verksamheten har vidtagit,
    • följa upp de vidtagna smittskyddsåtgärderna,
    • säkerställa att personalen får adekvat information om hygienåtgärder för att förhindra smitta, och
    • hålla sig informerad om särskilda rekommendationer från Folkhälsomyndigheten och den regionala smittskyddsläkaren.

    Uppdaterad: 2022-01-14 08:02

    Direktlänk till frågan

Allmänna sammankomster och offentliga tillställningar

  • Det framgår av förarbetena till covid-19-lagen (prop. 2020/21:79 s. 31 och 33) att allmänna sammankomster och offentliga tillställningar samt även andra begrepp som är tydligt kopplade till ordningslagen ska ges samma innebörd i covid-19-regelverken som i ordningslagen. Detta för att skapa tydlighet och förutsägbarhet och då allmänna sammankomster och offentliga tillställningar fortfarande i många fall behöver tillstånd från polisen och i vissa fall länsstyrelserna.

    Polisen har på sin webbplats skrivit om deltagarbegreppet, se under rubriken ”Vem är en deltagare?” .

    Uppdaterad: 2021-12-01 20:12

    Direktlänk till frågan
  • För att undvika trängsel i t.ex. kollektivtrafiken till och från sammankomsten eller tillställningen samt vid in-och utpassage till sammankomsten eller tillställningen kan anordnaren exempelvis ha olika tider för in- och utsläpp.

    Anordnaren kan även t.ex. i samband med biljettköp informera deltagaren om alternativa färdsätt till arrangemanget som minimerar risken för smitta. Det kan till exempel vara att gå, cykla eller åka bil.

    Folkhälsomyndigheten har även allmänna råd om hur man kan undvika trängsel som riktar sig till anordnare av sammankomster och tillställningar utan sådana vaccinationsbevis som är reglerade i begränsningsförordningen. Anordnaren kan

    1. vidta åtgärder för att sprida ut deltagares ankomsttid
    2. informera deltagare om vilka dagar och tider det är mindre risk för trängsel när sammankomsten eller tillställningen pågår under flera dagar, exempelvis en mässa
    3. anvisa deltagare till olika och särskilt angivna in- eller utgångar
    4. ta fram alternativa lösningar till fysiska köer
    5. anvisa vilket avstånd som deltagare bör hålla till varandra i en lokal, på det avgränsade området eller utrymmet som anordnaren disponerar och vid köer, t.ex. genom markeringar på golvet eller marken
    6. anvisa i vilken riktning som deltagarna bör förflytta sig
    7. förhindra folksamlingar i t.ex. en foajé och liknande utrymmen genom att personal på plats vägleder deltagarna för att det ska vara en jämn genomströmning

    Uppdaterad: 2021-12-01 20:14

    Direktlänk till frågan
  • Spridning av covid-19 sker i första hand vid nära kontakter mellan personer genom så kallad droppsmitta. Inomhus stannar dessa droppar kvar längre och bidrar till smittspridning på ett annat sätt än i en utomhusmiljö. Det är därför rimligt att risken för smittspridning utgör utgångspunkt vid en gränsdragning om vad som är att se som inomhus respektive utomhus. En bedömning behöver göras i varje enskilt fall. Generella utgångspunkter:

    • En byggnad med väggar och tak bör ses som inomhus.
    • En byggnad som är konstruerad på ett sätt där det är möjligt att öppna upp en vägg bör också ses som en inomhusmiljö.
    • En byggnad utan tak eller med tak men utan väggar bör kunna ses som utomhus.

    Utifrån smittskyddssynpunkt är det ingen skillnad om det är en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning som ska genomföras i ett utrymme eller område som t.ex. i ett tält, i en buss eller på en båt. Faktorer som takhöjd och ventilation har betydelse vid droppsmitta men det finns inga värden att utgå från. Generellt kan man utgå från att ju mer täckt platsen för arrangemanget är ju större risk för smitta mellan deltagarna. Det bör enligt myndighetens uppfattning vara avgörande för om arrangemanget anses äga rum inomhus eller utomhus.

    Uppdaterad: 2021-12-01 20:18

    Direktlänk till frågan
  • Av begränsningsförordningen framgår att vissa allmänna sammankomster och offentliga tillställningar kan använda vaccinationsbevis istället för att begränsa antalet deltagare i lokaler och avgränsade områden eller utrymmen på ett sätt som är säkert från smittskyddssynpunkt. Folkhälsomyndigheten har möjlighet att utfärda ytterligare föreskrifter som kompletterar förordningen.

    Exempel på bestämmelser i förordningen som påverkas av myndighetens föreskrifter är hur lokaler ska utformas för att undvika trängsel och att deltagarna kan hålla ett från smittskyddssynpunkt säkert avstånd från varandra.

    Folkhälsomyndigheten har exempelvis infört bestämmelser om att deltagare ska sitta ned vid allmänna sammankomster inomhus med fler än 20 deltagare. Upp till 500 deltagare är storleken på sällskap begränsad till åtta och det ska vara avstånd mellan sällskap när vaccinationsbevis inte används. När det är fler än 500 deltagare ska vaccinationsbevis användas och då gäller även regler om storlek på och avstånd mellan sällskap. Dessa bestämmelser syftar till att deltagarna inte ska trängas och kunna hålla ett från smittskyddssynpunkt säkert avstånd till varandra.

    Begränsningsförordningen och Folkhälsomyndighetens föreskrifter finns längst upp på denna sida.

    Uppdaterad: 2021-12-23 14:45

    Direktlänk till frågan

Allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med vaccinationsbevis, fler än 20 deltagare

Anvisad sittplats

  • Det huvudsakliga syftet med "anvisad sittplats" är att ge förutsättningar för avstånd mellan deltagarna och att avståndet ska kunna hållas under arrangemanget. Vid krav om anvisning av sittplatser är det den som är ansvarig för verksamheten som behöver ha rådighet över vilka sittplatser som deltagarna ska använda. Verksamheten kan säkerställa att deltagare anvisas en sittplats på olika sätt. Det kan exempelvis ske genom motsvarande numrering på plats och biljett eller att verksamhetens personal anvisar deltagaren en plats vid ankomst, exempelvis genom att följa hen till aktuell plats. Det ska vara en plats där deltagaren kan sitta, dock inte nödvändigtvis på en stol. Således kan exempelvis en ring på marken fungera som anvisad sittplats så länge personen på något sätt sitter i ringen. Kravet på anvisad sittplats innebär inget krav på bokningssystem eller liknande eller att en plats måste vara anvisad en viss tid i förväg.

    För att minimera risker i form av att besökare sätter sig på fel plats och därmed inte håller avstånd från varandra, bör anvisningen av sittplatser vara tydlig för besökaren. Verksamheten bör därför vara uppmärksam på att systemet med anvisning av sittplatser fungerar och vid behov göra förändringar.

    Uppdaterad: 2022-01-14 08:09

    Direktlänk till frågan
  • Trängsel är den enskilt största risken för smittspridning av covid-19. Alla reglers huvudsakliga syfte är därför att trängsel ska undvikas. Arrangemang med fler än 20 deltagare får bara ha sittande publik eftersom myndigheten bedömer att arrangörerna har större möjligheter att se till att det inte uppstår trängsel om deltagarna sitter ner. Deltagarna måste givetvis kunna ta sig till och från sina sittplatser samt ha möjlighet att exempelvis besöka toaletten eller inhandla dryck eller förtäring om det finns möjlighet till det på arrangemanget. Vid sådan rörelse åligger det arrangören att se till att risk för trängsel undviks.

    Bortsett från den typen av rörelse är myndighetens uppfattning att det faller inom syftet och definitionen av bestämmelsen att deltagarna under arrangemanget ska sitta på sina anvisade platser . Det ankommer även på arrangören att se till att deltagarna inte flyttar på sina anvisade sittplatser eller mellan olika anvisade sittplatser.

    Uppdaterad: 2021-12-23 14:59

    Direktlänk till frågan
  • Den som ansvarar för arrangemanget behöver se till att trängsel undviks när deltagarna rör sig i det aktuella området/lokalen. Det kan till exempel innebära att verksamheten behöver anpassa arrangemanget så att det inte uppstår trängsel när deltagare besöker toaletten, köper något att dricka eller äta etc. Exempel på åtgärder kan vara att ha ett maxantal deltagare vid kiosker och anvisa i vilka riktningar som deltagarna kan röra sig. Det förekommer normalt även handelsplatser och serveringsställen vid sammankomster och tillställningar. Dessa verksamheter omfattas av regler för handelsplatser som meddelats med stöd av covid-19-lagen samt regler som meddelats med stöd av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Det innebär bland annat att kommunen är tillsynsmyndighet för serveringsställena och att länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för handelsplatserna., se Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om smittskyddsåtgärder mot sjukdomen covid-19 som finns i en länk högst upp på den här sidan.

    Enligt begränsningsförordningen ska den som anordnar en allmän sammankomst eller offentlig tillställning bl.a. utforma lokaler, områden och utrymmen på ett sådant sätt att trängsel undviks och att deltagare kan hålla ett från smittskyddssynpunkt säkert avstånd från varandra. Enligt Folkhälsomyndighetens bedömning innebär det att deltagare ska kunna hålla ett från smittskyddssynpunkt säkert avstånd från varandra såväl när deltagare sitter ned som vid rörelse på området/i lokalen. Avståndet mellan olika sällskap vid arrangemang med fler än 20 deltagare ska vara minst 1 meter när de sitter på sin anvisade plats. När personer rör sig i lokalen bör de kunna hålla detta avstånd från varandra, men då bedöms smittrisken vara något mindre i jämförelse med om besökarna sitter ner intill varandra under en längre tid.

    Huvudregeln vid arrangemang med anvisad sittplats är att deltagarna under arrangemanget ska sitta på sina anvisade platser men såklart får deltagare förflytta sig vid t.ex. toalettbesök.

    Uppdaterad: 2022-01-14 08:10

    Direktlänk till frågan
  • Vid tillsyn behöver det göras en helhetsbedömning. I första hand handlar det om att bedöma avståndet mellan sällskapen och det bör göras när sällskapen sitter ned.

    Uppdaterad: 2021-12-01 20:34

    Direktlänk till frågan

Allmänna sammankomster och offentliga tillställningar i andra miljöer

  • För att veta vad som gäller om en allmän sammankomst eller offentlig tillställning anordnas helt eller delvis på ett serveringsställe som t.ex. en restaurang se under rubriken ”Vad gäller för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar på serveringsställen?” i Tillsynsvägledning gällande smittskyddsåtgärder mot sjukdomen covid-19 på serveringsställen.

    Vad gäller för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar på serveringsställen?

    Uppdaterad: 2021-12-30 15:12

    Direktlänk till frågan
  • Bestämmelserna om vaccinationsbevis gäller inte för anläggningsområdet på t.ex. en nöjespark såsom ett stadigvarande tivolinöje eller för en djurpark. För detta område är det andra bestämmelser i begränsningsförordningen samt Folkhälsomyndighetens tillhörande allmänna råd som gäller.

    Det förekommer dock att det inom t.ex. en nöjespark anordnas allmänna sammankomster, såsom en teaterföreställning eller konsert, eller en offentlig tillställning. Sådana arrangemang omfattas av bestämmelserna om allmänna sammankomster och offentliga tillställningar i begränsningsförordningen och Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd. Sådana arrangemang måste alltså om de äger rum inomhus och räknar med fler än 20 deltagare ha anvisade sittplatser samt använda de andra smittskyddsåtgärder som anges i 2 kap. 2 § Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd. Vid fler än 50 deltagare ska dessutom vaccinationsbevis användas.

    Läs mer i Regeringens promemoria Ändringar i begränsningsförordningen, Socialdepartementet S2021/01524, sid. 15.

    Uppdaterad: 2022-01-14 08:11

    Direktlänk till frågan

Platser för fritids- och kulturverksamheter

  • Folkhälsomyndigheten har kompletterat begränsningsförordningens bestämmelser. Det innebär t.ex. att verksamhetsutövaren ska informera sina besökare om hur smittspridning kan undvikas, erbjuda sina besökare möjlighet att tvätta händerna eller använda handdesinfektion, skriftligt dokumentera och följa upp smittskyddsåtgärder.

    Vidare ska verksamhetsutövaren beräkna maxantalet besökare som samtidigt får vistas i lokalerna (inomhus). För mer information om beräkningen se nedan under rubriken ”Beräkning av maxantal personer”.

    I föreskriften finns ett undantag för verksamheter som uteslutande riktar sig till ungdomar födda 2002 eller senare eller för undervisning som avses i skollagen. I dessa fall ska beräkningsregeln om minst 10 kvadratmeter per person inte användas. Det möjliggör t.ex. utövande av idrott, simundervisning eller studiebesök. Om verksamhetslokalen används för undervisning och samtidigt är öppen för allmänheten ska dock beräkningsregeln tillämpas som vanligt.

    Uppdaterad: 2021-12-23 15:11

    Direktlänk till frågan

Handelsplatser och marknader

  • Folkhälsomyndigheten har kompletterat begränsningsförordningens bestämmelser. Det innebär t.ex. att verksamhetsutövaren ska informera sina kunder och andra besökare om hur smittspridning kan undvikas, ge möjlighet till att tvätta händerna eller använda handdesinfektion, skriftligt dokumentera och följa upp smittskyddsåtgärder.
    Vidare ska verksamhetsutövaren beräkna maxantalet kunder och andra besökare som samtidigt får vistas i lokalerna (inomhus). För mer information om beräkningen se nedan under rubriken "Beräkning av maxantal personer".

    I föreskriften finns ett undantag för gallerior och köpcentrum. För de gemensamma ytorna i dessa miljöer ska inte beräkningsregeln om minst 10 kvadratmeter per person användas. Beräkningsregeln omfattar här enbart enskilda butiker.

    Uppdaterad: 2021-12-23 15:16

    Direktlänk till frågan
  • Folkhälsomyndigheten har kompletterat begränsningsförordningens bestämmelser. Det innebär t.ex. att den som ansvarar för en marknad hålls inomhus ska informera sina kunder och andra besökare om hur smittspridning kan undvikas, utforma gångar mellan försäljningsplatserna för att undvika trängsel, ge möjlighet till att tvätta händerna eller använda handdesinfektion, skriftligt dokumentera och följa upp smittskyddsåtgärder.

    Vidare ska den som ansvarar för att en marknad inomhus beräkna maxantalet kunder och andra besökare som samtidigt får vistas i lokalerna (inomhus). För mer information om beräkningen se nedan under rubriken ”Beräkning av maxantal personer”.

    Bestämmelsen innebär att det inte är möjligt att genomföra marknader inomhus där det inte finns avgränsade ytor som den som ansvarar för en marknad disponerar, t.ex. i ett parkeringshus med väggar och tak (då detta räknas som inomhusmiljö se ovan under rubriken ”Vad bör ligga till grund för bedömning av vad som utgör inom- respektive utomhus?”

    Uppdaterad: 2021-12-23 15:17

    Direktlänk till frågan

Beräkning av maxantal personer

  • Föreskriften anger att maxantalet ska beräknas på sådant sätt att varje besökare eller kund, inom varje avgränsat utrymme i verksamhetens lokaler inomhus, ska kunna disponera minst 10 kvadratmeter av den tillgängliga ytan.

    Detta är en beräkningsregel som riktas till verksamhetsutövaren. Det är inte en regel som ställer krav på att alla besökare ska hålla ett visst avstånd till andra besökare. Föreskrifterna ställer inga krav på att verksamhetsutövarna ska ingripa mot hur människor beter sig ur ett smittskyddsperspektiv inne i lokalerna.

    Beräkningen ska göras i två steg. Först fastställs den tillgängliga ytan. Därefter divideras talet med minst 10 för att få fram det maxantal kunder och besökare som får vistas i verksamhetens lokaler inomhus samtidigt. Verksamhetsutövaren ansvarar för att dokumentera hur denna beräkning har gjorts, dvs vilka ytor som ingår i den tillgängliga ytan.

    Vad som avses med tillgänglig yta kan variera mellan olika verksamheter, varför begreppet är svårt att definiera. Generellt kan sägas att kunder och besökare ska ha tillträde till och möjlighet att röra sig på ytan för att den ska betraktas som en tillgänglig yta. Eftersom maxantalet enbart tar sikte på kunder och besökare får endast ytor som dessa har tillträde till beaktas vid beräkningen. Utrymmen som enbart personal och andra uppdragstagare har tillträde till, t.ex. personalmatsalar och lager ska bortses från. Inte heller ytor som upptas av inventarier såsom hyllsystem och annan förvaring ska räknas med.

    Inte heller ytor som upptas av t.ex. utställningsföremål eller liknande på ett museum eller i en konsthall får räknas in.

    Ytor som upptas av simbassänger, löpband, träningsmaskiner m.m. kan som utgångspunkt räknas in i den tillgängliga ytan eftersom den som t.ex. simmar eller springer på ett löpband har möjlighet att använda sig av ytan. Ytan är därför tillgänglig för kunden eller besökaren.

    Uppdaterad: 2021-12-23 15:20

    Direktlänk till frågan
  • Om en lokal inrymmer både ett serveringsställe och t.ex. en butik eller ett gym, omfattas bara butiken eller gymmet av Covid-19-lagen och de tillhörande föreskrifterna. Serveringsstället omfattas dock av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Det är kommunen som utövar tillsyn enligt den lagstiftningen.

    I vissa fall är en verksamhet blandad och det är svårt att avgöra om det till exempel enbart är en butik, eller enbart ett serveringsställe. Enligt förarbeten till Covid-19-lagen är det den huvudsakliga verksamheten som bör vara utgångspunkt om det är fråga om en butik i lagens mening (prop. 2020/21:79 sid. 94). Tillsynsmyndigheten behöver göra en bedömning av vilken del som är den huvudsakliga verksamheten. Exempelvis om försäljning av varor bedöms som den huvudsakliga verksamheten bör den betraktas som en butik och omfattas således av Covid-19-lagen. Den del av verksamheten som utgör ett serveringsställe omfattas dock alltid av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen.

    Serveringsställen som bara kan nås genom en annan verksamhet, som exempelvis en butik, kan dock indirekt komma att påverkas av föreskrifterna om butiker m.m. eftersom att butiken behöver fastställa ett maxantal för sina kunder. Verksam­heter som inhyser ett serveringsställe får därför räkna med serverings­ställets tillgängliga yta när verksamheten fastställer den totala tillgängliga ytan. Även dessa serveringsställen omfattas av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Se även fråga om ”Serveringsställen som utgör en del av en handelsplats” i tillsynsvägledning för serveringsställen på myndighetens webbplats.

    Tillsynsvägledning gällande smittskyddsåtgärder mot sjukdomen covid-19 på serveringsställen

    Uppdaterad: 2021-12-23 15:25

    Direktlänk till frågan
  • För sådana verksamheter bör det vara lämpligt att tillåta en besökare i taget, eller en vuxen i sällskap med barn som inte kan vänta utanför eller annan person som behöver stöd i sällskap med annan vuxen.

    Uppdaterad: 2021-12-23 15:26

    Direktlänk till frågan

Platser för privata sammankomster

  • För privata sammankomster som omfattas av pandemireglerna gäller en deltagar­begränsning om max 50 deltagare. Det är den som yrkesmässigt använder eller direkt eller indirekt upplåter lokaler eller andra utrymmen inomhus som har att se till att de inte används eller upplåts till en tillställning eller någon annan liknande privat sammankomst som har fler än 50 deltagare.

    Bestämmelsen kan t.ex. omfatta verksamhet som bedrivs av aktiebolag, handelsbolag, enskilda näringsidkare, ekonomiska föreningar, ideella föreningar, stiftelser och trossamfund, under förutsättning att den verksamhet som bedrivs är att anse som yrkesmässig. Även verksamhet som bedrivs i offentlig regi är att betrakta som yrkesmässig. Även en lokal som endast hyrs ut några gånger per år av exempelvis en kommun kommer att träffas av reglerna. Däremot faller rent privat verksamhet utanför, t.ex. att en privatperson lånar ut sin bostad till en bekant.

    Exempel på lokaler som kommer att omfattas av deltagarbegränsningen är festlokaler som hyrs ut på kommersiell grund, gemensamhetslokaler i hyres- och bostadsrättsfastigheter, föreningslokaler samt lokaler som tillhör universitet, högskolor och studentkårer. En förutsättning är dock att lokalen används eller upplåts för en sådan privat sammankomst.

    Sammankomster som omfattas av bestämmelsen är t.ex. fester med anledning av högtider, födelsedagar och studentfester. Huvudsyftet med sammankomsten är det sociala umgänget.

    Det är inte ovanligt att privata sammankomster hålls på restauranger och andra serveringsställen. Serveringsställen omfattas dock inte av covid-19-reglerna, utan ska följa det regelverk som gäller för serveringsställen, även om serveringsstället upplåts för en privat sammankomst. Har serveringsstället en uthyrningsdel eller liknande som kan abonneras för privata fester räknas även den som ett serveringsställe och omfattas således av regelverket för serveringsstället. Det innebär t.ex. att alla deltagare måste sitta ner.

    Att man använder catering eller erbjuder annan form av servering av mat och dryck för en privat sammankomst i en festlokal innebär fortfarande att verksamheten omfattas av begränsningsförordningens bestämmelse om max 50 deltagare.

    Mer information om det regelverk som gäller för serveringsställen (restauranger, barer m.m.) finns här.

    Uppdaterad: 2021-12-30 15:21

    Direktlänk till frågan
  • Myndighetens bedömning är att det är de personer som deltar i tillställningen som utgör deltagare. Det finns inget konkret skrivet om detta, varken i prop. 2020/21:79 (covid-19-lagen) eller i regeringens promemorior avseende begränsningsförordningen.

    Regeringen har dock lyft att det vid utformningen av föreskrifter om särskilda begränsningar vid privata sammankomster bör beaktas vilka praktiska möjligheter verksamhetsutövaren (dvs den som använder eller upplåter lokalen, området eller utrymmet för en sådan privat sammankomst som avses i 11 § covid-19-lagen, myndighetens notering) har att vidta smittskyddsåtgärder. En möjlig åtgärd är t.ex. att en lokal hyrs ut under villkor att hyrestagaren begränsar antalet deltagare vid sammankomsten och i de fall som verksamhetsutövaren har personal på plats bör det kunna ställas högre krav på vilka smittskyddsåtgärder som ska vidtas. (Prop. 2020/21:79, s. 101-102).

    Myndigheten menar att det kan tala för att det enbart är de som deltar i tillställningen som räknas som deltagare och inte verksamhetsutövarens personal när sådan finns. Det kan även gälla exempelvis inhyrd personal för servering eller ett band som uppträder.

    Detta stämmer även med Polismyndighetens information om vem som är deltagare vid en allmän sammankomst.

    Uppdaterad: 2021-12-30 15:22

    Direktlänk till frågan
  • Av begränsningsförordningen framgår att en begravningsceremoni som hålls i en hyrd lokal inte omfattas av maxtaket på 50 deltagare. Även om en borgerlig begravningsceremoni inte omfattas av begränsningsförordningen gäller Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19 m.m. (HSLF-FS 2021:104).

    Observera att undantaget från begränsningsförordningen enbart omfattar själva ceremonin inte eventuellt efterföljande sammankomst där släkt, vänner och andra träffas för att minnas den avlidne personen. Undantaget omfattar inte heller andra ceremonier som t.ex. bröllop och dop.

    Uppdaterad: 2022-01-14 08:11

    Direktlänk till frågan

Långväga kollektivtrafik

  • Folkhälsomyndigheten har kompletterat begränsningsförordningens bestämmelser. Det innebär t.ex. att den som bedriver eller organiserar kollektivtrafik med buss eller tåg med en linjesträckning som överstiger 150 km ska informera sina passagerare om hur smittspridning kan undvikas, om möjligt erbjuda sina passagerare möjlighet att tvätta händerna eller använda handdesinfektion, skriftligt dokumentera och följa upp smittskyddsåtgärder.

    Om det bedöms att det inte är möjligt att erbjuda passagerarna möjlighet att tvätta händerna med tvål och vatten eller att erbjuda handdesinfektion ska detta dokumenteras samt en kort motivering om varför, enligt 6 kap. 1 § punkten 3.

    Uppdaterad: 2021-12-30 15:26

    Direktlänk till frågan
  • Trängsel är den enskilt största risken för smittspridning av covid-19. Det huvudsakliga syftet med bestämmelsen om att ”så långt det är möjligt säkerställa att varje passagerare har tillgång till en sittplats eller motsvarande sovplats” är att minska risken för att det uppstår trängsel.

    Passagerarna måste dock givetvis kunna ta sig till och från sina sittplatser samt ha möjlighet att exempelvis besöka toaletten eller inhandla dryck eller förtäring om det finns möjlighet till det på det aktuella färdmedlet (bussen eller tåget).

    Det är dock viktigt att passagerarna tänker på att undvika trängsel vid sådana förflyttningar vilket t.ex. den som bedriver kollektivtrafiken kan påminna om genom skyltar eller utrop.

    Uppdaterad: 2021-12-30 15:26

    Direktlänk till frågan
  • I Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19 m.m. (HSLF-FS 2021:104) finns en bestämmelse om att var och en är skyldig att vidta försiktighetsåtgärder för att skydda sig själv och andra mot spridning av covid-19 och att det är särskilt viktigt att ta hänsyn till personer i riskgrupper och personer 70 år och äldre. Till bestämmelsen finns allmänna råd om bl.a. att arbeta hemifrån när arbetet så tillåter, hålla avstånd till andra och undvika offentliga miljöer med trängsel särskilt inomhus samt anpassa arbetstiden för att kunna reda vid andra tider än i rusningstrafik. Vidare finns det allmänna råd till vuxna om att bl.a. välja att resa andra tider än i rusningstrafik eller använda andra färdsätt och att använda munskydd i kollektivtrafiken när det inte är möjligt att hålla avstånd till andra resenärer, t.ex. när man sitter på sätet bredvid en okänd person.

    Genom att informera sina passagerare om hur smittspridning kan undvikas kan den som bedriver eller organiserar långväga kollektivtrafik med buss eller tåg påminna passagerarna om vikten att t.ex. hålla avstånd. För att trängsel ska kunna undvikas på ett effektivt sätt krävs ett samspel mellan de som bedriver eller organiserar den långväga kollektivtrafiken och deras passagerare. Det är ett gemensamt ansvar att var och en på sitt sätt bidrar till att trängsel undviks och därmed att smittspridningen hålls nere.

    HSLF-FS 2021:104 

    Uppdaterad: 2022-01-14 08:12

    Direktlänk till frågan
  • Det huvudsakliga syftet med bestämmelsen är att trängsel ska undvikas eftersom trängsel är den enskilt största risken för smittspridning av covid-19.

    Genom att begränsa antalet passagerare till det antal sittplatser som finns på bussen eller tåget minskar risken att det uppstår trängsel i t.ex. gångar eller vid dörrar där passagerare som inte fått sittplats annars måste stå. I dessa utrymmen rör sig även passagerare som kliver på eller av samt förflyttar sig till toaletten eller en restaurangvagn.

    I vissa delar av landet är det dock vanligt att buss och tåg som har en linjesträckning som överstiger 150 km även används av passagerare med t.ex. olika varianter av ”pendlarbiljetter” och som reser kortare sträckor. Biljettsystemen kan då vara utformade så att det inte är möjligt att säkerställa att alla passagerare har en tillgång till en sittplats/sovplats.

    Av 6 kap. 1 § HSLF-FS 2021:87 framgår att den som bedriver eller organiserar kollektivtrafik med buss eller tåg som överstiger 150 km ska skriftligen dokumentera de övriga smittskyddsåtgärder som verksamheten har vidtagit. I detta ligger att om det bedöms att det inte är möjligt att t.ex. säkerställa att alla passagerare har tillgång till en sittplats göra en skriftlig notering om detta samt kort redogöra för bedömningen om varför det inte är möjligt.

    Uppdaterad: 2021-12-30 15:28

    Direktlänk till frågan

Allmänna råd till begränsningsförordningen

  • Gym- och sportanläggningar, badanläggningar, museer och konsthallar

    Av begränsningsförordningen följer att den som bedriver verksamhet som är öppen för allmänheten i form av en gym- eller sportanläggning, en badanläggning, ett museum eller en konsthall ska:

    1. begränsa antalet besökare i verksamhetslokaler inomhus på ett sätt som är säkert från smittskyddssynpunkt,
    2. utforma verksamhetslokaler inomhus samt områden och utrymmen utomhus som den som driver verksamheten disponerar, på ett sådant sätt att trängsel undviks och att besökare kan hålla ett från smittskyddssynpunkt säkert avstånd från varandra, och
    3. se till att in- och utpassage till verksamhetslokaler inomhus samt områden och utrymmen utomhus som den som driver verksamheten disponerar, kan ske på ett sådant sätt att trängsel undviks.

    Av Folkhälsomyndighetens allmänna råd till denna bestämmelse framgår att för att undvika trängsel kan den som bedriver verksamheten:

    1. vidta åtgärder för att sprida ut besökares ankomsttid,
    2. informera besökare om vilka dagar och tider det är mindre risk för trängsel,
    3. uppmuntra besökare att reservera plats eller köpa biljett i förväg, t.ex. via telefon eller annat bokningssystem,
    4. anvisa besökare till särskilt angiven in- eller utgång,
    5. ta fram alternativa lösningar till fysiska köer,
    6. anvisa vilket avstånd som besökare bör hålla till varandra t.ex. genom markeringar på golvet eller marken,
    7. anvisa i vilken riktning som besökare bör förflytta sig, och
    8. vidta åtgärder för att förhindra att spontana folksamlingar uppstår, t.ex. genom att personal vägleder besökare.

    Allmänna råd anger hur någon kan eller bör göra för att uppfylla en bindande regel i en lag, förordning eller föreskrift. Allmänna råd är inte bindande, men om den som bedriver verksamheten väljer att inte göra på det sätt som står i det allmänna rådet ska hen kunna visa att samma resultat uppnås på annat sätt. I det här fallet anger de allmänna råden hur verksamhetsutövaren kan göra för att uppfylla kravet i begränsningsförordningen om att trängsel ska undvikas.

    Nöjesparker, djurparker, temaparker och liknande anläggningar, samt vissa stadigvarande tivolinöjen och tivolianordningar

    Av begränsningsförordningen följer att den som bedriver verksamhet som är öppen för allmänheten i form av en nöjespark, djurpark, temapark eller liknande anläggning, ska

    1. begränsa antalet besökare inom anläggningsområdet på ett sätt som är säkert från smittskyddssynpunkt,
    2. utforma verksamheten på ett sådant sätt att trängsel undviks och att besökare kan hålla ett från smittskyddssynpunkt säkert avstånd från varandra, och
    3. se till att in- och utpassage till anläggningsområdet och verksamhetslokaler, samt till avgränsade områden och utrymmen utomhus, kan ske på ett sådant sätt att trängsel undviks.

    Av begränsningsförordningen framgår att bestämmelsen ovan även gäller för stadigvarande tivolinöjen som omfattas av 2 kap. 3 § första stycket 3 ordningslagen och tivolianordningar i nöjesparker, djurparker, temaparker och liknande anläggningar som omfattas av 2 kap. 3 § första stycket 5 samma lag.

    Av Folkhälsomyndighetens allmänna råd till bestämmelsen ovan framgår att för att undvika trängsel kan den som bedriver verksamheten

    1. vidta åtgärder för att sprida ut besökares ankomsttid,
    2. informera besökare om vilka dagar och tider det är mindre risk för trängsel,
    3. uppmuntra besökare att reservera plats eller köpa biljett i förväg, t.ex. via telefon eller annat bokningssystem,
    4. anvisa besökare till särskilt angiven in- eller utgång,
    5. ta fram alternativa lösningar till fysiska köer,
    6. anvisa vilket avstånd som besökare bör hålla till varandra t.ex. genom markeringar på golvet eller marken,
    7. anvisa i vilken riktning som besökare bör förflytta sig, och
    8. vidta åtgärder för att förhindra att spontana folksamlingar uppstår, t.ex. genom att personal vägleder besökare.

    Allmänna råd anger hur någon kan eller bör göra för att uppfylla en bindande regel i en lag, förordning eller föreskrift. Allmänna råd är inte bindande, men om den som bedriver verksamheten väljer att inte göra på det sätt som står i det allmänna rådet ska hen kunna visa att samma resultat uppnås på annat sätt. I det här fallet anger de allmänna råden hur verksamhetsutövaren kan göra för att uppfylla kravet i begränsningsförordningen om att trängsel ska undvikas.

    Uppdaterad: 2021-12-17 08:52

    Direktlänk till frågan
  • Av begränsningsförordningen följer att den som bedriver verksamhet på en handelsplats som är öppen för allmänheten, ska:

    1. begränsa antalet kunder och andra besökare på ett sätt som är säkert från smittskyddssynpunkt,
    2. utforma verksamhetslokaler samt områden och utrymmen utomhus som den som bedriver verksamheten disponerar, på ett sådant sätt att trängsel undviks och att kunder och andra besökare kan hålla ett från smittskyddssynpunkt säkert avstånd från varandra, och
    3. se till att in- och utpassage till verksamhetslokaler, samt områden och utrymmen utomhus som den som bedriver verksamheten disponerar, kan ske på ett sådant sätt att trängsel undviks.

    Av Folkhälsomyndighetens allmänna råd till bestämmelsen ovan framgår att för att undvika trängsel kan den som bedriver verksamheten:

    1. anvisa kunder och andra besökare till en särskilt angiven in- eller utgång,
    2. informera kunder och andra besökare om vilka dagar och tider det är mindre risk för trängsel,
    3. ta fram alternativa lösningar till fysiska köer,
    4. anvisa vilket avstånd som kunder och andra besökare bör hålla till varandra t.ex. genom markeringar på golvet eller marken, och
    5. anvisa i vilken riktning som kunder och andra besökare bör förflytta sig.

    Allmänna råd anger hur någon kan eller bör göra för att uppfylla en bindande regel i en lag, förordning eller föreskrift. Allmänna råd är inte bindande, men om den som bedriver verksamheten väljer att inte göra på det sätt som står i det allmänna rådet ska hen kunna visa att samma resultat uppnås på annat sätt. I det här fallet anger de allmänna råden hur verksamhetsutövaren kan göra för att uppfylla kravet i begränsningsförordningen om att trängsel ska undvikas.

    Uppdaterad: 2021-12-17 08:56

    Direktlänk till frågan
  • Av begränsningsförordningen följer att den som bedriver verksamhet på en handelsplats som är öppen för allmänheten, ska:

    1. begränsa antalet kunder och andra besökare på ett sätt som är säkert från smittskyddssynpunkt,
    2. utforma verksamhetslokaler samt områden och utrymmen utomhus som den som bedriver verksamheten disponerar, på ett sådant sätt att trängsel undviks och att kunder och andra besökare kan hålla ett från smittskyddssynpunkt säkert avstånd från varandra, och
    3. se till att in- och utpassage till verksamhetslokaler, samt områden och utrymmen utomhus som den som bedriver verksamheten disponerar, kan ske på ett sådant sätt att trängsel undviks.

    Av begränsningsförordningen framgår att bestämmelsen ovan som riktar sig till handelsplatser även gäller för marknader som omfattas av 2 kap. 3 § första stycket 4 ordningslagen. Folkhälsomyndigheten har dock bedömt att de allmänna råden för handelsplatser som kopplar till denna bestämmelse inte är lämpliga för dessa marknader. Marknaderna har därför istället fått dessa allmänna råd.

    För att undvika att trängsel uppstår kan anordnaren:

    1. låta marknaden pågå under flera dagar,
    2. anvisa i vilken riktning besökare bör förflytta sig, och
    3. förhindra folksamlingar genom att personal på plats vägleder deltagarna, för att det ska vara en jämn genomströmning.

    Allmänna råd anger hur någon kan eller bör göra för att uppfylla en bindande regel i en lag, förordning eller föreskrift. Allmänna råd är inte bindande, men om den som bedriver verksamheten väljer att inte göra på det sätt som står i det allmänna rådet ska hen kunna visa att samma resultat uppnås på annat sätt. I det här fallet anger de allmänna råden hur verksamhetsutövaren kan göra för att uppfylla kravet i begränsningsförordningen om att trängsel ska undvikas.

    Uppdaterad: 2021-12-17 08:56

    Direktlänk till frågan
  • Allmänna råd inte bindande men de anger hur någon kan eller bör göra för att uppfylla en bindande regel i en lag, förordning eller föreskrift. De allmänna råden anger hur en arrangör eller verksamhet kan göra för att undvika trängsel på sitt arrangemang/i sin verksamhet och därmed minska risken för smittspridning.

    Finns det möjlighet att använda separata dörrar/passager där den ena kan användas för ingång och den andra för utgång är det bra. Det är dock inte alltid som det finns två olika dörrar/passager eller där det av andra skäl, som t.ex. hur dessa är placerade i lokalen, inte är lämpligt att ha separerade in- och utgångar. I dessa fall kan arrangören/verksamhetsutövaren istället genom markeringar visa hur kunder eller andra besökare ska röra sig vid in- och utpassage för att så långt som möjligt hålla flödena i separerade ”filer” för att minska risken för trängsel.

    Uppdaterad: 2021-12-17 08:57

    Direktlänk till frågan
  • Allmänna råd inte bindande men de anger hur någon kan eller bör göra för att uppfylla en bindande regel i en lag, förordning eller föreskrift. De allmänna råden anger hur en arrangör eller verksamhet kan göra för att undvika trängsel på sitt arrangemang/i sin verksamhet och därmed minska risken för smittspridning.

    Ett sätt att informera kan vara att använda sig av de kommunikationskanaler som arrangören/verksamhetsutövaren redan har t.ex. i sociala medier, på en webbplats, i en app eller genom skyltar i den fysiska butiken. Informationen bygger på den kunskap/erfarenhet arrangören/verksamhetsutövaren har sedan tidigare om besöksflöden. Oväntade situationer kan så klart alltid uppstå precis som informationen i sig kan skapa nya tider då trängsel uppstår och informationen därigenom kan behöva uppdateras.

    Uppdaterad: 2021-12-17 08:57

    Direktlänk till frågan
  • Allmänna råd inte bindande men de anger hur någon kan eller bör göra för att uppfylla en bindande regel i en lag, förordning eller föreskrift. De allmänna råden anger hur en arrangör eller verksamhet kan göra för att undvika trängsel på sitt arrangemang/i sin verksamhet och därmed minska risken för smittspridning.

    Exempel på alternativa lösningar till fysiska köer kan vara nummerlapp, fler kassor, digitala lösningar, självutcheckning osv.

    Uppdaterad: 2021-12-17 08:57

    Direktlänk till frågan
  • Allmänna råd inte bindande men de anger hur någon kan eller bör göra för att uppfylla en bindande regel i en lag, förordning eller föreskrift. De allmänna råden anger hur en arrangör eller verksamhet kan göra för att undvika trängsel på sitt arrangemang/i sin verksamhet och därmed minska risken för smittspridning.

    Det är den som har rådighet över den aktuella ytan som har befogenhet att göra markeringarna. Vilka ytor som avses för arrangemang och de olika verksamheterna framgår av formuleringarna i de aktuella bestämmelserna i begränsningsförordningen.

    Se även relevanta rubriker:

    Uppdaterad: 2021-12-17 09:07

    Direktlänk till frågan

Gränsdragningsfrågor och förhållande till annan lagstiftning

  • I Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19 m.m (HSLF-FS 2021:104) finns en bestämmelse om att var och en är skyldig att vidta försiktighetsåtgärder för att skydda sig själv och andra mot spridning av covid-19 och att det är särskilt viktigt att ta hänsyn till personer i riskgrupper och personer 70 år och äldre. Till bestämmelsen finns allmänna råd om bl.a. att hålla avstånd till andra och undvika offentliga miljöer med trängsel, särskilt inomhus.

    En arrangör eller verksamhetsutövare kan genom att t.ex. möblera om, ange riktningar eller avståndsmarkeringar i golvet, visa hur kunder och andra besökare bör förflytta sig i butiken och vilka avstånd som bör hållas. En arrangör eller verksamhet kan dock inte tvinga enskilda att följa dessa anvisningar. Arrangören/verksamhetsutövaren har dock genom att vidta sådana åtgärder skapat en möjlighet/underlättat för de enskilda att ta sitt ansvar och hålla avstånd. För att trängsel ska kunna undvikas på ett effektivt sätt krävs ett samspel mellan arrangörer/verksamhetsutövare och deras kunder och andra besökare. Det är ett gemensamt ansvar att var och en på sitt sätt bidrar till att trängsel undviks och därmed att smittspridningen hålls nere.

    Uppdaterad: 2021-12-17 08:59

    Direktlänk till frågan
  • På många museer och konsthallar finns det butiker och serveringsställen som är fysiskt sammankopplade med verksamheten. Dessa verksamheter omfattas av begränsningsförordningens regler för handelsplatser samt bestämmelserna i lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Det innebär bland annat att kommunen är tillsynsmyndighet för serveringsställena och att länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för handelsplatserna. Folkhälsomyndigheten har beslutat om föreskrifter både för handelsplatser och serveringsställen och allmänna råd kopplade till båda lagarna. Det finns en länk längst upp på den här sidan till föreskrifterna.

    Uppdaterad: 2021-12-23 15:42

    Direktlänk till frågan
  • Det förekommer normalt även handelsplatser och serveringsställen i nöjesparker, djurparker etc. Dessa verksamheter omfattas av bestämmelserna för handelsplatser i begränsningsförordningen respektive bestämmelserna för serveringsställen i lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Folkhälsomyndigheten har beslutat om föreskrifter både för handelsplatser och serveringsställen och allmänna råd kopplade till båda lagarna. Det finns en länk längst upp på den här sidan till föreskrifterna.

    Uppdaterad: 2021-12-23 15:43

    Direktlänk till frågan
  • När en verksamhet, t.ex. en butik eller serviceinrättning, är belägen i en galleria eller i ett varuhus är det den som driver butiken eller serviceinrättningen som bär ansvaret för att vidta åtgärder inom ramen för sin verksamhet, medan den som driver gallerian eller varuhuset ansvarar för att åtgärder vidtas i övriga miljöer i byggnaden och tillhörande områden utomhus.

    Regeringens promemoria Särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (Socialdepartementet S2020/09963 sid. 15) (Regeringen.se)

    Uppdaterad: 2021-12-17 09:04

    Direktlänk till frågan
  • När en verksamhet, t.ex. en butik eller serviceinrättning, är belägen i en galleria eller i ett varuhus är det den som driver butiken eller serviceinrättningen som bär ansvaret för att vidta åtgärder inom ramen för sin verksamhet, medan den som driver gallerian eller varuhuset ansvarar för att åtgärder vidtas i övriga miljöer i byggnaden och tillhörande områden utomhus.

    Regeringens promemoria Särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (Socialdepartementet S2020/09963 sid. 15) (Regeringen.se)

    Med ledning av detta resonemang i förarbetena är det lämpligt att köpcentret eller gallerian ansvarar för eventuell köbildning som uppstår utanför butiken. För att gallerior och köpcentrum ska kunna genomföra ändamålsenliga åtgärder är det av vikt att det finns en fungerande samverkan mellan de verksamhetsutövare som delar utrymmen i en och samma byggnad.

    Uppdaterad: 2021-12-17 09:05

    Direktlänk till frågan
  • Det är den som bedriver en verksamhet som är ansvarig att vidta åtgärder enligt lagen, förordningen och föreskrifterna. Oftast bör en sådan aktör också ha mest rådighet över den dagliga situationen i butiken vad avser besöksantal, skyltning etc.

    När en verksamhet, t.ex. en butik eller serviceinrättning, är belägen i en galleria eller i ett varuhus är det den som driver butiken eller serviceinrättningen som bär ansvaret för att vidta åtgärder inom ramen för sin verksamhet, medan den som driver gallerian eller varuhuset ansvarar för att åtgärder vidtas i övriga miljöer i byggnaden och tillhörande områden utomhus.

    Regeringens promemoria Särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (Socialdepartementet S2020/09963 sid. 15) (Regeringen.se)

    När en verksamhet upplåter sina lokaler tillfälligt till någon annan, exempelvis en förening, är ansvaret för smittskyddsåtgärder delat mellan den som upplåter lokalen och den som använder den. Tillsynsmyndigheten får göra en bedömning i det enskilda fallet av vem som har möjlighet att vidta åtgärder och säkerställa att kraven efterlevs. En utgångspunkt är att den som upplåter lokalen har ansvar för mer beständiga åtgärder såsom att anslå lokalens maxantal, medan den som använder lokaler har ansvar för att säkerställa att maxantalet inte överskrids.

    Uppdaterad: 2021-12-17 09:06

    Direktlänk till frågan
  • Om verksamheten har besökare som talar andra språk än svenska kan det vara lämpligt att ge information på olika språk och ha skyltar med bildspråk istället för text.

    Uppdaterad: 2021-12-17 09:06

    Direktlänk till frågan

De olika begreppen i covid-19-lagstiftningen

  • Folkhälsomyndighetens föreskrifter använder samma begrepp som lagen och förordningen. Lagen innehåller ingen tydlig definition men ledning kan sökas i förarbetena. Det finns en exemplifierande uppräkning av vilka typer av verksamheter som omfattas av begränsningar. Nedan följer exempel och resonemang som kan utgöra stöd för bedömning av de olika begreppen.

    Uppdaterad: 2021-12-03 09:16

    Direktlänk till frågan
  • Köpcentrum, varuhus, gallerior, butiker och serviceinrättningar som är öppna för allmänheten utgör exempel på handelsplatser vilket framgår av propositionen till lagen. Handelsplatser utomhus omfattas och därmed också andra platser av liknande karaktär, t.ex. platser för torghandel, omfattas. Exekutiva auktioner och andra myndighetsförrättningar är dock inte att anse som handelsplatser.

    Regeringens proposition 2020/21:79, s. 94 och s. 40 (Regeringen.se)

    Med butik avses som utgångspunkt en lokal för försäljning av varor. Någon begränsning avseende vad som säljs uppställs inte. Att det förutom försäljning av varor även tillhandahålls tjänster utesluter inte att det är fråga om en butik. Inte heller att det också bedrivs viss annan verksamhet i lokalen, t.ex. ett kafé, restaurang (med eller utan serveringstillstånd) eller dylikt utesluter detta. Det är den huvudsakliga verksamheten som avgör om det är fråga om en butik i lagens mening.

    Med köpcentrum avses ett område med butiker och annan likartad verksamhet. Med varuhus avses en stor lokal med försäljning av många olika slags varor. Med galleria avses en inbyggd gågata med butiker.

    Med serviceinrättningar avses platser med kommersiellt betonad försäljning av tjänster, t.ex. frisörsalonger, skönhetsmottagningar och cykelverkstäder. Platser för hälso- och sjukvård eller tandvård, t.ex. vårdcentraler och tandläkarmottagningar, och platser för utbildning är inte serviceinrättningar.

    I propositionen hänvisar även regeringen till att exempel på handelsplatser bör ges samma innebörd som de har i allmänt språkbruk.

    Regeringens proposition 2020/21:79, s. 40 (Regeringen.se)

    Uppdaterad: 2021-12-17 09:12

    Direktlänk till frågan
  • En marknad är också en handelsplats som är öppen för allmänheten. Det finns vissa faktorer som kännetecknar en marknad. Polisen har på sin webbplats skrivit om begreppet marknad, se under rubriken ”Vad avses med marknad?” .

    Det här gäller för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar (polisen.se)

    Uppdaterad: 2021-12-17 09:12

    Direktlänk till frågan
  • För att det ska vara fråga om en plats för fritids- eller kulturverksamhet i lagens mening krävs att platsen är öppen för allmänheten. Med uttrycket öppen för allmänheten avses att den verksamhet som bedrivs vänder sig till allmänheten och inte endast till en begränsad krets. En plats kan vara öppen för allmänheten även om det ställs krav på medlemskap, vilket t.ex. kan vara fallet i fråga om gymanläggningar. Verksamhet på en plats för fritids- eller kulturverksamhet kan bedrivas i såväl privat som offentlig regi.

    Regeringens proposition 2020/21:79, s. 93 (Regeringen.se)

    Exempel på vad som ryms inom fritidsverksamhet är gym- och sportanläggningar som är öppna för allmänheten. Lokaler som tillhör exempelvis bostadsrättsföreningar och arbetsplatser och som inte är tillgängliga för utomstående omfattas alltså inte av uttrycket. Notera också att badanläggningar med bassäng utomhus ingår om omklädningsrum, duschar, bastur och liknande finns inomhus.

    Uppdaterad: 2021-12-17 09:13

    Direktlänk till frågan
  • Med gym- och sportanläggningar avses anläggningar som huvudsakligen används för fysisk träning eller sport och som är öppna för allmänheten. En plats kan vara öppen för allmänheten även om det ställs krav på medlemskap, vilket t.ex. kan vara fallet i fråga om gymanläggningar. En gymlokal som tillhör exempelvis en bostadsrättsförening eller en arbetsplats och som inte är tillgänglig för utomstående omfattas alltså inte av uttrycket. Notera också att badanläggningar med bassäng utomhus ingår om omklädningsrum, duschar, bastur och liknande finns inomhus.

    Uppdaterad: 2021-12-17 09:14

    Direktlänk till frågan
  • Med museum avses en institution som är öppen för allmänheten och som ställer ut materiella och immateriella vittnesbörd om människan och människans omvärld (2 § museilagen (2017:563). För att en institution ska betraktas som ett museum krävs någon form av öppen, publik verksamhet som innefattar förmedling och även ett arbete med samlingar av något slag som bl.a. förvärvas och bevaras

    Konsthallar är en plats för fritids- eller kulturverksamhet och omfattas därför av både begränsningsförordningen och Folkhälsomyndighetens föreskrifter. Konsthallar är på samma sätt som museer platser där det kan uppstå trängsel mellan människor. Av förarbetena till begränsningsförordningen framgår ingen närmare definition av vad som bör ingå i begreppet konsthall. Enligt allmänt språkbruk får det dock anses att det avser en lokal alternativt ett område utomhus där konst visas.

    Regeringens promemoria Ändringar i begränsningsförordningen (Socialdepartementet S2021/01524, sid. 15) (Regeringen.se)

    Uppdaterad: 2021-12-17 09:15

    Direktlänk till frågan
  • Kulturhus som begrepp förekommer inte i covid-19-lagstiftningen men bör som utgångspunkt kunna omfattas av gällande lagstiftning i de delar som utgör museum eller konsthall. Kulturhus som företeelse är ofta ett byggnadsskal till andra mångskiftande verksamheter, däribland museer, konsthallar, bibliotek, serveringsställen och i vissa fall handelsplatser. Dessa byggnader kan naturligtvis se ut på olika sätt och det kan ibland finnas svårigheter att avgöra den fysiska gränsen mellan vad som utgör exempelvis en konsthall i kulturhuset . Som utgångspunkt kan tillsynsmyndigheten tillämpa liknande resonemang om rådighet som gäller butiker i exempelvis en galleria eller ett köpcentrum.

    Regeringens promemoria Ändringar i begränsningsförordningen (Socialdepartementet S2021/01524, sid. 15) (Regeringen.se)

    Notera dock att kulturhuset och liknande samlingsbyggnader inte omfattas alls av gällande lagstiftning. I sådana gränsfall saknas förutsättningar att ge närmare vägledning och tillsynsmyndigheten får göra en bedömning i varje enskilt fall.

    Uppdaterad: 2021-12-17 09:16

    Direktlänk till frågan
  • Som tivolinöje brukar betraktas en offentlig tillställning vid vilken allmänheten erbjuds att mot betalning använda olika mekaniska anordningar för nöjesändamål, t.ex. karuseller, bilbanor, bergbanor och skjutbanor. Vanliga lekredskap på en lekplats anses däremot falla utanför begreppet tivolinöje (Prop. 1992/93:210, s. 88). Delar av en nöjespark kan exempelvis också vara ett tivolinöje. Ett tivolinöje brukar även kallas nöjesfält eller tivoli.

    Enligt begränsningsförordningen ska huvudsakligen reglerna som gäller för nöjesparker, djurparker, temaparker och liknande anläggningar tillämpas även tillämpas av stadigvarande tivolinöjen och vissa tivolianordningar. För tivolinöjen som inte är stadigvarande, dvs. ambulerande, samt för tivolianordningar som inte omfattas av bestämmelsen tillämpas istället enbart bestämmelserna för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. För frågor kring gränsdragningen mellan ett ambulerande eller ett stadigvarande tivoli kan man kontakta Polismyndigheten som ansvarar för tillstånd till de här verksamheterna.

    Enligt 2 kap. 13 § ordningslagen så ses som tivolianordningar t.ex. karuseller, pariserhjul, berg- och dalbanor, bilbanor, vattenrutschkanor och liknande personförande eller personbärande anordningar för nöjesändamål.

    Enligt Polismyndighetens allmänna råd betraktas inte enklare anordningar som är av den typen som kan finnas uppställda exempelvis i anslutning till affärer och restauranger eller vattenrutschkanor/banor med en fallhöjd under två meter som en tivolianordning (RPSFS 2012:15).

    Uppdaterad: 2021-12-17 09:16

    Direktlänk till frågan
  • En grundläggande förutsättning för att vissa av reglerna ska vara tillämpliga är att verksamheten är öppen för allmänheten. Bedömningen av om en plats är öppen för allmänheten är i många fall beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Ett eventuellt krav på medlemskap i en förening för att kunna nyttja en gym- eller sportanläggning eller ett badhus medför inte att verksamheten faller utanför den föreslagna regleringen så länge som verksamheten vid anläggningen vänder sig till allmänheten.

    Regeringens promemoriaärskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (Socialdepartementet, S2020/09963 sid. 14) (Regeringen.se)

    När ett hotell som exempelvis har ett spa, ett gym eller en butik som inte endast är tillgänglig för hotellgästerna bör dessa verksamheter anses vara öppna för allmänheten.

    En verksamhet som bara riktar sig till exempelvis anställda är inte öppen för allmänheten. Notera dock att det finns bestämmelser i lag och förordning om till exempel privata sammankomster.

    Lokaler som används för insatser enligt LSS eller socialtjänstlagen, t.ex. daglig verksamhet, omfattas inte.

    Uppdaterad: 2021-12-17 09:18

    Direktlänk till frågan

Tillsyn

  • Ett allmänt råd är inte bindande, utan en slags rekommendation till verksamheten för hur den kan göra för att uppfylla det som står i en lag, förordning eller föreskrift.

    Den som är ansvarig för serveringsstället måste inte göra exakt som det allmänna rådet säger. Men väljer hen att göra på ett annat sätt ska hen ändå kunna visa att kravet i bestämmelsen i begränsningsförordningen eller föreskriften, som det allmänna rådet är kopplat till, är uppfyllt.

    Tillsynen behöver inte bara bedrivas med förelägganden och förbud, det finns även andra metoder för tillsyn t.ex. information, dialog, syn på stället. Om verksamheter och privatpersoner tillsammans kan hjälpas åt att hålla smittspridningen nere kan mer ingripande smittskyddsåtgärder undvikas. Det finns även ett ansvar för alla att hålla avstånd till andra i offentliga miljöer, särskilt inomhus. Tillsammans med de smittskyddsåtgärder som arrangörerna eller verksamheterna ska vidta för att trängsel ska undvikas kan detta bidra till minskad trängsel.

    Uppdaterad: 2021-12-17 09:18

    Direktlänk till frågan
  • Det finns ingen exakt definition av begreppet trängsel. Vikten av att hålla avstånd och undvika trängsel behöver balanseras med nivån av smittspridning av covid-19 i samhället. Med högre nivåer av smittspridning behöver man vara mer försiktig och det blir mer viktigt att hålla avstånd till andra. Det är även skillnad när besökare rör sig under en kort tid i lokalen, då bedöms smittrisken vara något mindre i jämförelse med om besökarna sitter ner intill varandra under en längre tid. Samtidigt bör det också beaktas att rörelse av besökare ökar risken för nya smittspridningskedjor eftersom kontakterna mellan olika sällskap samt personal ökar. Det viktiga är att det är möjligt för besökare och personal att kunna hålla avstånd.

    Uppdaterad: 2021-12-17 09:19

    Direktlänk till frågan
  • Covid-19-lagen tar sikte på vitt skilda verksamheter och av förklarliga skäl är det därför svårt att ge uttömmande exempel på när och hur lagstiftningen bör tillämpas. Dialogen med de regionala smittskyddsenheterna är viktig då information från dem kan utgöra stöd vid prioritering av tillsynen. Vid behov får länsstyrelsen samråda med smittskyddsläkaren inför beslut i tillsynen (20 § covid-19-lagen).

    Enligt 6 § i lagen framgår att föreskrifter och besluten bör utformas med beaktande av risken för smittspridning i olika typer av verksamheter och deras förutsättningar för att vidta åtgärder för att förhindra smittspridning. Det kan därför vara lämpligt om liknande riskbaserat förhållningssätt eftersträvas hos tillsynsmyndigheterna.

    Risk för spridning av det virus som orsakar sjukdomen covid-19  sker i första hand vid nära kontakter mellan personer genom små och stora droppar från luftvägarna. Det kan således vara fråga om olika fysiska förutsättningar som planlösning, yta, besöksantal etc. och antalet besökare kan dessutom variera över tid. Det är därför inte möjligt att peka ut specifika tillsynsobjekt utifrån exempelvis verksamhetens art. En generell bedömning är att särskilt stora risker uppkommer om det samlas många människor under lång tid på en begränsad yta, och om möjligt kan sådana arrangemang och verksamheter vara lämpliga att prioritera vid tillsyn.

    Länsstyrelsen är en självständig myndighet och avgör slutligen själv hur den väljer att prioritera och utöva tillsyn samt måste även i det enskild fallen själv avgöra om de åtgärder som en specifik arrangör eller verksamhet vidtagit är tillräckliga eller inte.

    Uppdaterad: 2021-12-17 09:19

    Direktlänk till frågan