Harpest (Sverige juli-september 2019)

Lyssna

Detta utbrott av harpest är över.

Från slutet av juli och fram till sista veckan av september var antalet personer som drabbades av harpest ovanligt högt och fler fall än på 50 år rapporterades in.

30 september 2019

De två senaste veckorna har antalet personer som insjuknat i harpest minskat avsevärt och under förra veckan inkom det inte fler rapporter än under ett genomsnittsår (se figur). Årets säsong av harpest har annars varit den värsta sedan 1960-talet med hittills 960 rapporterade sjukdomsfall. Nu tyder alltså en markant nedgång av nyanmälningar på att betydligt färre kommer att insjukna under resterande del av säsongen.

Figur 1. Antal rapporterade fall av harpest per vecka. Statistiken för 2019 sträcker sig fram till och med vecka 39.

Antal fall av harpest fram till 30 september

16 september 2019

Under den gångna veckan har det kommit in knappt 90 nyanmälningar om personer som insjuknat i harpest vilket innebär att 875 personer har insjuknat hittills i år. Avmattningen i antalet nyanmälningar som har setts under de föregående veckorna verkar därför fortsätta (se figur). Den främsta orsaken till minskningen är att färre nu verkar bli smittade i Gävleborg och, framförallt, Dalarna. Jämfört med ett normalår är det dock fortfarande många som insjuknar.

Figur 2. Antal rapporterade fall av harpest per vecka. Statistiken för 2019 sträcker sig fram till och med vecka 37.

Figur. Antal rapporterade fall av harpest per vecka. Statistiken för 2019 sträcker sig fram till och med vecka 37.

9 september 2019

Det är fortfarande ovanligt många som insjuknar i harpest och det totala antalet fall i år är nu nära 800. Avmattningen i antalet nyanmälningar har dock fortsatt och under den gångna veckan har drygt 100 rapporterade sjukdomsfall anmälts vilket kan jämföras mot de drygt 150 anmälningar per vecka som inkom vecka 32-34 (se figur). Liksom tidigare rapporteras flest nya sjukdomsfall från några platser i region Dalarna och Gävleborg men även större smittspridning än under ett normalår förekommer lokalt inom andra regioner, främst i Norrland. I en stor andel av rapporterna anges insektsbett med framförallt myggbett som smittväg. Heltäckande klädsel och myggmedel är därför en lämplig förebyggande åtgärd då man befinner sig i ett riskområde.

Figur 3. Antal rapporterade fall av harpest per vecka. Statistiken för 2019 sträcker sig fram till och med vecka 36.

Antal rapporterade fall av harpest per vecka. Statistiken för 2019 sträcker sig fram till och med vecka 36.

2 september 2019

Den senaste veckan har ytterligare drygt 120 personer insjuknat i harpest vilket innebär att det är nära 690 som har insjuknat hittills i år. I jämförelse mot de närmast föregående veckorna syns det en viss avmattning i antalet nyanmälningar medan det jämfört med tidigare år fortfarande är ovanligt många som insjuknar (se figur). Flest nya sjukdomsfall rapporteras in från region Dalarna och Gävleborg som tillsammans nu har över 400 anmälningar medan antalet nya anmälningar från Örebro län har minskat.

Figur. Antal rapporterade fall av harpest per vecka. Statistiken för 2019 sträcker sig fram till och med vecka 35.

Utvecklingen av utbrottet av harpest fram till 2 september

26 augusti 2019

Hittills i år har cirka 560 personer smittats av harpest vilket är betydligt fler än vid samma tid under ett normalår, och även fler än 2015 då det var ovanligt många som blev sjuka (se figur). De flesta sjukdomsfallen rapporteras in från Mellansverige (region Dalarna, Gävleborg och Örebro), men ett ökat antal anmälningar börjar även komma in från andra regioner, framförallt i norra Sverige. Av sjukdomsfallen är 53% män och 47% kvinnor. Cirka 70% är 40 år eller äldre.

Då antalet sjukdomsfall vanligtvis är som störst under september förväntas utbrottet att växa ytterligare under de kommande veckorna.

Figur. Antal rapporterade fall av harpest per vecka. Statistiken för 2019 sträcker sig fram till och med vecka 34.

Figur. Antal rapporterade fall av harpest per vecka. Statistiken för 2019 sträcker sig fram till och med vecka 34.

Spridningen är oftast begränsad till specifika och från år till år återkommande riskområden, vilket hittills även är fallet i år. Det är känt att harar och även gnagare såsom möss, sorkar och lämlar kan vara bärare av sjukdomen, och den sprids oftast till människor via myggbett. Ett bra sätt att skydda sig är därför att bära heltäckande klädsel och använda myggmedel samt att undvika närkontakt med döda djur.

Tidigare i augusti informerade Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) om att sjukdomen har påvisats i döda harar i Norrbotten, Västra Götaland och Dalarna.