Sidan har uppdaterats inför säsongen 2018-2019.

  1. Vilka barn bör vaccineras mot säsongsinfluensa?
  2. Vilka typer av säsongsinfluensavacciner finns för barn?
  3. Kan man använda det levande försvagade influensavaccinet för alla barn?
  4. Behöver barn med nedsatt infektionsförsvar vaccineras?
  5. Varför rekommenderar man inte vaccin till alla barn?
  6. Är det fel att vaccinera ett friskt barn, som inte tillhör någon riskgrupp?
  7. Bör man vaccinera barn i riskgrupp om familjen ska resa till ett land med pågående influensaepidemi?
  8. Hur lång tid tar det innan vaccinet skyddar?
  9. Vilken dos rekommenderas för barn i riskgrupper?
  10. Innehåller några influensavacciner kvicksilver?
  11. Vilka biverkningar kan förekomma hos barn?
  12. Vilka länder i Europa rekommenderar vaccination för alla barn?
  13. Rekommenderas levande försvagade vacciner framför inaktiverade vacciner för barn?

1. Vilka barn bör vaccineras mot säsongsinfluensa?

Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination mot säsongsinfluensa till barn över 6 månader med följande sjukdomar eller tillstånd:

  • kronisk hjärtsjukdom
  • kronisk lungsjukdom, såsom KOL och svår astma
  • andra tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft och sekretstagnation (till exempel extrem fetma, neuromuskulära sjukdomar eller flerfunktionshinder)
  • kronisk lever- eller njursvikt
  • diabetes mellitus
  • tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling

Se Vaccination mot influensa för hela listan på rekommenderade riskgrupper.

Till sidans topp

2. Vilka typer av säsongsinfluensavacciner finns för barn?

Det finns ett antal tillgängliga vacciner mot säsongsinfluensa för barn i Sverige, såväl trivalenta som tetravalenta (fyrvalenta, quadrivalenta) inaktiverade influensavacciner (i de flesta fall från 6 månader), samt det levande attenuerade (försvagade) influensavaccinet (LAIV) för barn från 2 till 17 år. De inaktiverade vaccinerna ges som injektion och LAIV som nässpray. De trivalenta vaccinerna innehåller komponenter mot två typer av influensa A och en av två influensa B-linjetyper, medan de tetravalenta inaktiverade och levande försvagade vaccinerna innehåller båda influensa B-linjetyperna.

I åldersgruppen 2–17 år kan inaktiverade och levande attenuerade influensavacciner användas. Folkhälsomyndigheten rekommenderar i dagsläget inte någon vaccintyp framför den andra för denna åldersgrupp.

Till sidans topp

3. Kan man använda det levande försvagade influensavaccinet för alla barn?

Nej. Genom att vaccinet är levande försvagat ska det inte ges till barn som har försvagat immunförsvar på grund av sjukdomar såsom symtomatisk HIV-infektion, cancer eller vissa medicinska behandlingar. Dessutom ska barn som vaccinerats med levande vaccin undvika nära kontakt med personer med kraftigt nedsatt immunförsvar 1-2 veckor efter vaccinationen.

Vaccinet ska inte heller ges till barn med allvarlig astma eller med aktivt väsande andning. Influensainfektion hos barn som behandlas med salicylsyra kan ge en mycket ovanlig men allvarlig hjärnsjukdom, Reyes syndrom. På grund av risk för Reyes syndrom ska barn som vaccinerats med det levande vaccinet inte ta salicylsyra (aspirin, albyl) under 4 veckor efter vaccination.

Det levande attenuerade influensavaccinet kan innehålla rester av äggprotein men risken för reaktioner hos äggallergiker är liten. Om ett barn är äggallergisk bör detta lyftas med ordinerande läkare.

Till sidans topp

4. Behöver barn med nedsatt infektionsförsvar vaccineras?

Det beror helt på barnets sjukdom och det är barnets behandlande läkare som bedömer om vaccination bör rekommenderas eller inte. Skyddseffekten av influensavaccination hos barn med nedsatt immunologisk kompetens är dock osäker. Barn som kontinuerligt medicinerar med hög steroiddos (som motsvarar mer än 2 mg/kg av prednisolon per dag, eller mer än 20 mg per dygn) eller med biologiska immunhämmare och barn med HIV-infektion brukar vanligen erhålla avdödat säsongsinfluensavaccin årligen från sex månaders ålder. Barn med andra immunbristsjukdomar kan också rekommenderas vaccination med avdödat säsongsinfluensavaccin, liksom barn som genomgått transplantation eller cytostatikabehandling (men först viss tid efter sådan åtgärd). Det kan vara aktuellt att också – eller istället – erbjuda barnets familjemedlemmar och vårdare vaccination med avdödat säsongsinfluensavaccin samt att ge tidig antiviral behandling till barnet om det insjuknar i influensaliknande sjukdom. Antiviralprofylax efter familjeexposition bör övervägas vid svår immunbrist hos barnet även om det vaccinerats.

Det levande försvagade vaccinet (LAIV) som ges som nässpray ska inte ges till barn som har nedsatt infektionsförsvar på grund ett tillstånd eller på grund av immunsuppressiv behandling, såsom: akuta och kroniska leukemier, lymfom, symtomatisk HIV-infektion, brister i det cellulära immunförsvaret och höga doser kortikosteroider.

Till sidans topp

5. Varför rekommenderar man inte vaccination till alla barn?

Även om influensainfektion är besvärlig för många barn är risken för mycket svår sjukdom hos för övrigt friska barn liten. En naturlig infektion ger ett mer bestående grundskydd mot influensa än de vacciner som finns idag. Barn som riskerar allvarlig sjukdom eller död kan dock inte ta den risk det innebär att få influensa för att uppnå detta skydd.

Till sidans topp

6. Är det fel att vaccinera ett friskt barn, som inte tillhör någon riskgrupp?

Säkerhetsstudier för vacciner mot säsongsinfluensa visar att biverkningar kan förekomma men att de är lindriga och övergående (se nedan). Det finns därför ingen anledning att avråda från vaccination av ett friskt barn. Om det inte finns någon kontraindikation så är det möjligt att vaccinera barn med något av de inaktiverade influensavaccinerna som godkänts för barn från sex månaders ålder och med det levande försvagade vaccinet från 2 års ålder. Flera länder har infört influensavaccination i barnvaccinationsprogrammen (se fråga 12) så ytterligare data på effektiviteten av de olika vaccinen bland barn väntas under kommande år.

Till sidans topp

7. Bör man vaccinera barn i riskgrupp om familjen ska resa till ett land med pågående influensaepidemi?

Att ge råd om vaccinationer och annan reseprofylax är komplicerat eftersom råden måste vara individuellt utformade för varje enskilt fall och resa. Därför bör vårdnadshavare vända sig till en vaccinationsmottagning för att få råd både om resevaccinationer och om mer allmän reseprofylax. De kan då ta hänsyn dels till resan (resmål, aktuell smittrisk, resans längd, typ av vistelse) och dels till resenärerna (tidigare vaccinationer, eventuella sjukdomar och allergier, mm). De har dessutom aktuell information om andra länders eventuella krav på vaccinationer.

Det tar ungefär två veckor innan man får ett skydd av influensavaccination. För en del barn behövs två doser med minst fyra veckors mellanrum (se dosering nedan), vilket betyder att barnet får skydd först ungefär två veckor efter den andra dosen.

Under vissa tidpunkter på året kan det saknas influensavacciner i Sverige, vilket kan betyda att man får vänta med att vaccinera sig till dess att man kommit till resmålet.

Läs mer under Skyddseffekt av vaccination mot säsongsinfluensa.

Till sidans topp

8. Hur lång tid tar det innan vaccinet skyddar?

Det tar upp till 2 veckor innan man får ett skydd av influensavaccination. För en del barn behövs två doser med minst fyra veckors mellanrum (se dosering nedan), vilket betyder att barnet får hela sitt skydd först 2 veckor efter den andra dosen.

Vaccinationsskyddet mot att insjukna i influensa är aldrig 100 procent, men sjukdomen blir oftast lindrigare hos de som vaccinerats. Vaccinationseffekten varierar mellan säsonger och individer och påverkas bland annat av matchningen mellan vaccinet och cirkulerande stammar, ålder och immunförsvar, samt tid sedan vaccination.

Läs mer på sidan Skyddseffekt av vaccination mot säsongsinfluensa.

Till sidans topp

9. Vilken dos rekommenderas för barn i riskgrupper?

Doseringen av vaccinerna beror på patientens ålder och vaccinationshistoria.

Dosering av inaktiverade vacciner

Både trivalenta (TIV) och tetravalenta inaktiverade (QIV) influensavacciner ges som injektion och kan ges till vuxna inklusive gravida samt från 6 månaders ålder (gäller vaccinerna som är godkända för barn). Hel dos av TIV och QIV ges till alla, även barn i åldern 6–35 månader som tidigare rekommenderats en halv dos av TIV. Barn i åldern 6 månader–8 år som tidigare inte har vaccinerats mot influensa behöver två doser för att erhålla skydd under den första säsongen de vaccineras. Doserna bör ges med minst fyra veckors mellanrum. Efter grundvaccinationen räcker en dos vid årlig säsongsvaccination. Se Tabell 1 för dosering av TIV och QIV per åldersgrupp.

Tabell 1. Dosering av TIV och QIV per åldersgrupp

Barn 6 månader till < 9 årBarn
9-17 år
Vuxna
18 år+
Tidigare EJ vaccinerade mot säsongs­influensa Tidigare vaccinerade mot säsongs­influensa Oavsett tidigare vaccinationer
TIV 1 dos x 2
med minst fyra veckors mellanrum
1 dos x 1 1 dos x 1 1 dos x 1
QIV* 1 dos x 2
med minst fyra veckors mellanrum
1 dos x 1 1 dos x 1 1 dos x 1

* Ett av QIV-vaccinerna (Influvac tetra) är i nuläget (september 2018) inte godkänt för personer under 18 år.

Dosering av levande försvagade influensavaccin (LAIV)

LAIV ges som nässpray och är i Europa endast godkänt för barn i åldern 2–17 år. Barn och ungdomar som tidigare inte har vaccinerats mot influensa behöver två doser för att erhålla skydd under den första säsongen. Doserna ges med minst fyra veckors mellanrum. Efter grundvaccination ges en dos årligen vid årlig säsongsvaccination. Se Tabell 2 för dosering av LAIV per åldersgrupp.

Tabell 2. Dosering av LAIV per åldersgrupp

Barn 6 månader till < 2 årBarn 2 år till < 18 årVuxna 18 år+
EJ godkänt < 2 år Tidigare EJ vaccinerade mot säsongsinfluensa Tidigare vaccinerade mot säsongsinfluensa Ej godkänt för vuxna
1 dos (halv dos ges i varje näsborre) x 2
med minst fyra veckors mellanrum
1 dos (halv dos ges i varje näsborre)

Till sidans topp

10. Innehåller några influensavacciner kvicksilver?

Inget av de vacciner mot säsongsinfluensa som saluförs på den svenska marknaden innehåller kvicksilver/tiomersal.

Till sidans topp

11. Vilka biverkningar kan förekomma hos barn?

Liksom alla läkemedel kan influensavaccin orsaka biverkningar. De flesta eventuella biverkningar är lindriga och kortvariga oavsett typ av vaccin.

Det finns flera typer av influensavacciner som injiceras såväl trivalenta som tetravalenta och de dokumenterade biverkningarna skiljer sig något mellan dessa. Vanliga biverkningar kan till exempel vara aptitlöshet, huvudvärk, muskelvärk, feber, trötthet, diarré och rött, ont och svullet där sprutan stacks in. För att läsa bipacksedeln med information om biverkningar, med mera, klicka på vaccinets namn i högerkolumnen på Läkemedelsverkets information om säsongsinfluensa.

För barn som vaccinerats med det levande försvagade vaccinet som ges som nässpray (LAIV) är nästäppa, rinnsnuva, huvudvärk, svaghet, minskad aptit, muskelvärk samt feber vanliga biverkningar. Allvarliga allergiska reaktioner är mycket sällsynta. Se Fass-Allmänhet för bipacksedeln till LAIV.

En halv miljard doser av vaccin mot säsongsinfluensa ges årligen i världen sedan många år. Narkolepsi har aldrig rapporterats i samband med säsongsinfluensavaccination.

Läs mer på Läkemedelsverkets webbplats och FASS-Allmänhet för Fluenz Tetra.

Till sidans topp

12. Vilka länder i Europa rekommenderar vaccination för alla barn?

I Europa är det nasala vaccinet godkänt sedan 2011 för barn och ungdomar från 2 till 17 år. I Storbritannien påbörjade man 2013-2014 att stegvis införa vaccination mot säsongsinfluensa för alla barn. Inför säsongen 2018-2019 kommer alla barn i förskola och skolbarn upp till 9 år att erbjudas vaccinationen inom ramen för barnvaccinationsprogrammet. Enligt beslut från 2013 fasas erbjudanden av vaccination in för att till slut erbjudas alla barn 2-17 år. I Finland erbjuds alla barn från 2 till 3 år vaccination mot influensa sedan 2007. Inför säsongen 2018-2019 utökas åldersgruppen till 2 till 6 år. I Finland och Storbritannien ges levande försvagat influensavaccin (LAIV) i första hand till de barn som kan ta det. De flesta övriga länder i Europa inriktar sig däremot hittills, liksom Sverige, på att skydda barn med ökad risk för allvarlig sjukdom.

Till sidans topp

13. Rekommenderas levande försvagade vacciner framför inaktiverade vacciner för barn?

Nej, Folkhälsomyndigheten rekommenderar i dagsläget inte någon vaccintyp framför den andra för barn. I åldersgruppen 2-17 år kan både inaktiverade och levande försvagade vacciner användas.

Till sidans topp

Läs mer

Rekommendationer om influensavaccination till riskgrupper