Närvarande

  • Barnhälsovårdsenheterna: Susanne Olsson Kristiansson
  • Barnmorskeförbundet: Anna-Karin Hannerfors
  • Föreningen för klinisk mikrobiologi (FKM): Kristian Riesbeck och Erik Sturegård
  • Läkemedelsverket: Charlotta Bergquist
  • Skolläkarföreningen: Mats Swenson
  • Smittskyddsläkarföreningen: Malin Bengnér och Per Hagstam
  • Socialstyrelsen: Carl-Erik Flodmark
  • Svensk förening för allmänmedicin (SFAM): Margareta Ehnebom
  • Svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG): Birgitta Segeblad
  • Svenska Barnläkarföreningen (BLF): Ann-Sofie Cavefors och Kathy Falkenstein Hagander
  • Sveriges Kommuner och Regioner (SKR): Mikael Svensson
  • Folkhälsomyndigheten: Sören Andersson (ordf.), Emma Appelqvist, Hélène Englund, Kari Johansen, Tiia Lepp och Jann Storsäter.

Inledning

Sören Andersson, chef för enheten för vaccinationsprogram, välkomnade alla deltagare till mötet.

Folkhälsomyndigheten informerade om att flera organisationer kommer att tillfrågas om att nominera en eller två nya ledamöter fr.o.m. årsskiftet, då förordnandet löper ut. Det är möjligt att nominera nuvarande ledamöter för en till period, om organisationen så önskar.

Margareta Ehnebom, som idag är ordinarie ledamot för SFAM, meddelade att hon från och med årsskiftet kommer att bli ersättare, och att den nuvarande ersättaren Helena Kornfält Isberg istället kommer att ingå i gruppen som ordinarie ledamot.

Folkhälsomyndighetens pågående arbete avseende nationella vaccinationsprogram

Utredning om nationella vaccinationsprogram mot vattkoppor och bältros

Folkhälsomyndigheten färdigställde underlagen inom utredningen under 2020 och de föredrogs för generaldirektören och Folkhälsomyndighetens ledningsgrupp i december 2020. Då föreslogs att utredningen skulle pausas fram till hösten 2021 på grund av den höga arbetsbelastningen relaterad till pandemin. Målsättningen är att återuppta utredningen under 2022. Det mesta är redan gjort, men en del litteratur har tillkommit som behöver beaktas. Det saknas också en hälsoekonomisk bedömning som beaktar bältrosvaccinet Shingrix. En sådan är nu möjlig att genomföra då vaccinet är tillgängligt i Sverige och prisuppgifter finns.

Det pågår diskussioner om att upprätta ett folkhälsoetiskt råd vid Folkhälsomyndigheten, men det kommer dröja innan ett sådant finns på plats.

Statens medicinsk-etiska råd (SMER) utlåtande är ännu inte publicerat. De har uttryckt sig villiga att diskutera just denna utredning, och utredningar gällande vaccinationsprogram i stort.

Diskussion

I diskussionen som följde meddelade Folkhälsomyndigheten att det skulle kunna vara möjligt att avsluta utredningen under år 2022, men att det sedan kan ta ytterligare några år innan ett eventuellt förslag om vaccinationsprogram behandlats, beslutats och implementerats. Beroende på vad utredningen resulterar i, kan vaccination mot vattkoppor respektive bältros föras fram i samma eller olika förslag; de behöver inte hanteras tillsammans.

Vidare meddelades att nationella vaccinationsprogram inte har någon särskild budgetpost, och att budgeten för vacciner mot covid-19 hanteras helt separat.

Representanten för FKM anförde att vaccination mot vattkoppor är en jämlikhetsfråga då man kan misstänka att det huvudsakligen är välinformerade föräldrar med god ekonomi som aktivt söker upp och har möjlighet att bekosta vaccinationen.

Representanten för SKR lyfte återigen att vaccinet Shingrix omfattas av nationell samverkan inom NT-rådet (rådet för nya terapier). Innan NT-rådet kan rekommendera användning krävs en hälsoekonomisk värdering, men TLV har inte någon pågående utvärdering, eftersom Folkhälsomyndigheten arbetar med frågan. Det framkom att Folkhälsomyndigheten inte haft någon egen direkt dialog med TLV i denna fråga, men att det kan finnas ett värde av en avstämning mellan NT-rådet, TLV och Folkhälsomyndigheten.

Mer om rekommendationen: Shingrix – förebyggande mot Herpes zoster och postherpetisk neuralgi (Janusinfo.se)

Nationellt vaccinationsprogram mot pneumokocker för personer 75 år

I budgetpropositionen för 2022 gjorde regeringen bedömningen att de nationella vaccinationsprogrammen ska utökas med vaccinationsprogram mot invasiv pneumokocksjukdom till personer i medicinska riskgrupper och personer som är 75 år. Finansieringen föreslogs ske via det generella statsbidraget till kommuner och vara 40 miljoner kronor per år fr.o.m. 2022.

Budgetpropositionen för 2022 (Regeringen.se)

Programmet är således avhängigt budgetbeslut i riksdagen, där budgetens ramar ska upp till beslut den 24 november, och berörda utgiftsområden (OU) beslutas den 16 december.

Om det fattas beslut om finansiering och därmed implementering påbörjar Folkhälsomyndigheten ett arbete med att ta fram föreskrifter, och vaccin ska upphandlas.

Diskussion

I efterföljande diskussion meddelande Folkhälsomyndigheten de flesta regioner redan har infört kostnadsfri vaccination, men att vi inte har några uppgifter om vaccinationstäckningen i gruppen.

Folkhälsomyndighetens rekommendationer om pneumokockvaccination till riskgrupper omfattar fler grupper, än som skulle komma att inkluderas i ett nationellt program. Därmed kommer rekommendationerna behöva finnas kvar, men också för att förtydliga vilka riskgrupper som avses, då detta kan vara svårt att få in i föreskriften. Det är dock inte säkert att rekommendationerna kommer att kvarstå i samma utformning. Mot bakgrund av den nuvarande pneumokockrelaterade sjukligheten i olika åldrar, är det möjligt att rekommendationen som utgår ifrån 65 år kommer att förändras.

Rekommendationer om pneumokockvaccination till riskgrupper

Smittskyddsläkarföreningens representanter påtalade att det skulle bli märkligt om vaccination av en åldersgrupp skulle ske på regionernas bekostnad, medan en annan åldersgrupp skulle omfattas av ett nationellt program, samt att beslut om subventionerad vaccination till särskilda befolkningsgrupper innebär att regionala politiska beslut behöver tas.

Smittskyddsläkarföreningens representant informerade om att pneumokockvaccin till vuxna inte ingår i den nuvarande nationella upphandlingen, men finns med som ett möjligt vaccin.

Slutligen konstaterades att nya konjugatvaccin mot pneumokocker är på väg.

Övriga inlämnade underlag om nationella vaccinationsprogram

Regeringen har ännu inte gått vidare med föreslagen om vaccinationsprogram för riskgrupper mot hepatit B, influensa eller tuberkulos, som Folkhälsomyndigheten lämnade in 2016.

Undersökning för ökad förståelse av vaccination för gravida

Emma Appelqvist från Folkhälsomyndigheten presenterade resultaten av en enkät riktad till mödrahälsovårdsöverläkare och samordningsbarnmorskor som genomfördes under våren 2021. Enkäten gjordes i samband med ett regeringsuppdrag om att förbättra barns skydd mot smittsamma sjukdomar.

Sammanfattningsvis visade enkäten bland annat;

  • God kännedom kring rekommendation om influensavaccination för gravida
  • God kännedom om kikhosta som allvarlig sjukdom för spädbarn
  • Majoriteten ställer sig positiv till att Folkhälsomyndigheten skulle rekommendera vaccination mot kikhosta för gravida i framtiden
  • Resurser och lägre vaccinacceptans bland gravida är en utmaning för ökad vaccinationstäckning
  • Olika behov av stöd från Folkhälsomyndigheten kring vaccination av gravida

Mödrahälsovården är en viktig resurs för blivande föräldrar för frågor om vaccinationer och det är viktigt att det finns möjlighet för den gravida och partnern att få sina frågor och funderingar besvarade.

Resultaten har gett Folkhälsomyndigheten mer kunskap om förutsättningarna för att erbjuda gravida kvinnor vaccination mot bland annat kikhosta, och en grund för att utforma aktiviteter.

Uppdatering om vaccination av gravida mot kikhosta

Kunskapen om långtidseffekter och effektiviteten av maternell vaccination mot kikhosta har förstärkts de senaste åren och nya studier har fyllt de kunskapsluckor som tidigare identifierats.

Förekomsten av kikhosta har minskat dramatiskt under pandemin. Mellan maj 2020 och november 2021 har endast två fall av kikhosta rapporterats bland spädbarn. Detta har möjligen lett till lägre immunitet i befolkning, vilket kan innebära en snabb ökning framöver.

Utifrån nuvarande rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn i kombination med det nya kunskapsläget kring gravidvaccination mot kikhosta och det epidemiologiska läget planerar Folkhälsomyndigheten att se över rekommendationerna på nytt under 2022. En nationell rekommendation om gravidvaccination mot kikhosta kan bli aktuell för att förhindra livshotande sjukdom bland de yngsta spädbarnen. Dessutom planeras en publikation i Läkartidningen med en sammanfattning av nuvarande kunskapsläge.

Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn

Diskussion

Flera av ledamöterna inom referensgruppen uttryckte att vaccination inom mödrahälsovården skulle kunna vara den bästa lösningen för att nå gravida kvinnor. De bedömde att mödrahälsovården som plattform är viktig att arbeta vidare med, då det kan bidra till att skydda både den gravida kvinnan och det nyfödda barnet. För denna målgrupp är vaccination mot kikhosta, influensa och covid-19 relevanta, och i framtiden sannolikt även vaccination mot RSV.

Samtidigt lyftes svårigheter som tids- och personalbrist, samt att mödrahälsovårdens uppdrag inte omfattar vaccinationer i dagsläget. Mödrahälsovården har idag ett mycket stort informationsansvar och kvinnor med psykosocial problematik behöver ett särskilt fokus. Ordinationsrätten förutsätter också en utbildning som omfattar vaccinologi och en generell höjning av kunskapsnivån vad gäller vaccinationer, samt en förmåga att självständigt kunna ta hand om överkänslighetsreaktioner, med mera. Kunskaps- och utbildningskraven kan vara värda att undersöka närmare, redan innan en ordinationsrätt blir aktuell. En ökad kunskap om vaccinationer skulle sannolikt också bidra till en trygghet i arbetet med att rekommendera dessa. Vad gäller influensa vore det dessutom sannolikt svårt att genomföra vaccinationerna som kampanjer, på samma sätt som de är organiserade idag genom vårdcentralerna.

Representanten för Socialstyrelsen informerade att de haft en intern dialog angående ordinationsrätt och att de är beredda att se över föreskriften som gäller behörighet (HSLF-FS 2018:43), som då även skulle inkludera kompetenskrav. De bjöd in Folkhälsomyndigheten till en fortsatt dialog.

Senaste versionen av HSLF-FS 2018:43 om behörighet för sjuksköterskor att förskriva och ordinera läkemedel; (Socialstyrelsen.se)

Som en parallell nämndes också utredningen om bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven, som innehöll ett konkret förslag om dimensioneringen av elevhälsan, formulerat som ett förslag till ny förordning. Det är alltså möjligt att resurssätta verksamheter på detta sätt. Nyligen fick Socialstyrelsen ett regeringsuppdrag om att göra en förstudie avseende ett nationellt hälsovårdsprogram för barn och unga. Vaccinationer genomförs med stöd av smittskyddslagen (SFS 2004:168), men andra delar av t.ex. barnhälsovårdens, elevhälsans och mödrahälsovårdens verksamheter regleras genom Socialstyrelsens vägledningar. Fler regeringsuppdrag är möjliga, som eventuellt skulle kunna titta på frågor om kvalitet och resurser.

Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (Regeringen.se)

Uppdrag att genomföra en förstudie avseende ett nationellt hälsovårdsprogram för barn och unga (Regeringen.se)

Vaccination mot covid-19

Rekommendationer för vaccination mot covid-19

Folkhälsomyndigheten arbetar löpande för att anpassa rekommendationerna för vaccination mot covid-19 efter den senaste kunskapen. Myndigheten arbetar just nu med underlag om påfyllnadsdoser för bland annat medicinska riskgrupper och hälso- och sjukvårdspersonal. Därefter planeras en bedömning av behovet av påfyllnadsdoser för personer 50–64 år. Nya rekommendationer kommer att publiceras i närtid.

Myndigheten bereder också frågan om vaccination av barn 5–11 år, då vi förväntar oss att vacciner mot covid-19 kommer att godkännas för användning i denna åldersgrupp i närtid.

Slutligen informerades referensgruppen om att vaccinet Novavax (ett proteinbaserat, adjuvanterat vaccin) kanske kommer att bli godkänt redan i mitten av december 2021.

Diskussion

Frågan lyftes om eventuella pågående studier av vacciner mot covid-19 för barn under 5 år. Folkhälsomyndigheten informerade om att ett fåtal studier finns publicerade, men att flera prövningar pågår, bland annat för barn 2–5 år och barn 6 månader till 2 år.

Covid-19 som nationellt vaccinationsprogram

Folkhälsomyndigheten redogjorde för skillnaderna mellan vaccinationer som omfattas av nationella vaccinationsprogram respektive nationella rekommendationer. Vaccinationer mot covid-19 utgör dock ett undantag, då de inte omfattas av ett nationellt vaccinationsprogram, men ändå ska erbjudas till befolkningen av regionerna, ska registreras i det nationella vaccinationsregistret och ska vara kostnadsfria för den enskilde.

Nationella vaccinationsprogram

I framtiden kan det bli aktuellt för Folkhälsomyndigheten att utreda förutsättningarna för ett nationellt vaccinationsprogram mot covid-19, i enlighet med smittskyddslagstiftningen. Inom en sådan utredning ska tretton faktorer analyseras i tillämpliga delar, vilket framgår av 7 d § smittskyddsförordningen (SFS 2004:255). Flera av faktorerna utvärderas redan löpande inom ramen för utvecklingen av rekommendationer, som t.ex. vaccinets effekt och säkerhet, samt målgrupper. Någon hälsoekonomisk analys av de samhällsekonomiska effekterna (punkt 10) har dock inte genomförts, och medicinetiska och humanitära överväganden (punkt 13) är högst aktuella. Vilka målgrupper som ska erbjudas vaccination (punkt 4) och vaccinationens påverkan på verksamhet i regioner, kommuner och hos privata vårdgivare (punkt 6) är också högst relevanta i övergången från rekommendationer till nationellt program.

Diskussion

Referensgruppen hade inte några särskilda förslag eller synpunkter som myndigheten särskilt borde beakta vid en sådan utredning.

Pandemins påverkan på barnvaccinationsprogrammet

Folkhälsomyndigheten har följt vaccinationstäckningen inom det allmänna barnvaccinationsprogrammet under pandemin, och har inte sett någon nedgång i täckningsgrad nationellt eller regionalt. Det kan dock finnas områden lokalt där vaccinationstäckningen har påverkats under pandemin.

Implementeringen av könsneutral vaccination mot HPV har gått bra trots pandemin. Bland flickor födda 2009 har 89 procent fått minst en dos och bland pojkar födda samma år är motsvarande siffra strax över 84 procent. Man ser också att äldre flickor vaccineras, så att täckningsgraden ökar för varje år även i äldre födelsekohorter.

Diskussion

Referensgruppen tillfrågades om de på regional eller lokal nivå fått signaler om förändringar i vaccinationstäckning eller vaccinationsvilja, på grund av pandemin respektive den nya vaccinationen av barn mot covid-19.

Representanten för Skolläkarföreningen informerade om att det kan finnas en liten ”vårdskuld” avseende dos 5 mot difteri, stelkramp och kikhosta, medan vaccinationerna mot MPR och HPV har genomförts då barnen inte berörts åldersmässigt av vaccinationerna mot covid-19. Dessutom hade han fått rapporter om att det upplevs som positivt att pojkarna nu erbjuds HPV-vaccination, från såväl elever som föräldrar, och att fler pojkar än flickor vaccinerar sig i vissa klasser och skolor.

Representanterna för Svenska barnläkarföreningen informerade om att vaccinationsprogrammet inom barnhälsovården i Västra Götalandsregionen har kunnat följas i sin helhet under pandemin. I nuläget finns inga indikationer på en trend av ökad tveksamhet hos föräldrar, men enstaka fall har beskrivit och frågan behöver följas. I Skåne sammanställs just nu data över vaccinationstäckning. Där upplever man snarare att fler föräldrar har valt att vaccinera sina barn inom barnhälsovården, för att göra allt för att hålla barnen friska. Besöket vid 12 månaders ålder skjuts oftare upp än förut, men vaccinationerna genomförs och täckningsgraden är densamma.

Smittskyddsläkarföreningens representant berättade att man i Region Skåne följer vaccinationstäckningen mot covid-19 mycket noggrant, ner på stadsdelsnivå i Malmö, samt på postnummernivå och DeSo-områden (Demografiska statistikområden). Därigenom har man sett mycket tydliga socioekonomiska skillnader i täckningsgrad, där både socioekonomiskt utsatta områden och landsbygdskommuner sticker ut.

Avslutningsvis informerade representanten för Socialstyrelsen att de beräknat en barnanpassad CNI (Care Need Index) för att ”beskriva barnens uppväxtvillkor och identifiera socioekonomisk utsatthet på kommun- stadsdels- och områdesnivå”. Denna skulle kunna ligga till grund för en mer detaljerad analys av vaccinationstäckningen. Folkhälsomyndigheten inbjöds att kontakta Socialstyrelsen för mer information.

Slutrapport: Ökad medvetenhet om barnhälsovårdens betydelse för en jämlik hälsa (Socialstyrelsen.se) [Länk borttagen 2022-03-25]

Prioritering

Vid det förra referensgruppsmötet bedömdes följande utredningar ha högst prioritet (utan inbördes rangordning):

  • Allmän vaccination av barn mot vattkoppor och särskild vaccination av äldre mot bältros (Utredningen nästan genomförd, men pausad på grund av pandemin.)
  • Nationella rekommendationer för vaccination mot fästingburen encefalit (TBE) (Arbete påbörjat, men pausat på grund av pandemin.)
  • Vaccination av icke-immuna vuxna mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) (Utredning ej påbörjad.)
  • Särskild vaccination av gravida kvinnor mot kikhosta, med fokus på implementering och utveckling av en maternell plattform (Arbete påbörjat.)

Folkhälsomyndigheten presenterade också ett stort antal förslag om andra utredningar som föreslagits tidigare. Till denna lista fördes nu vaccinationsprogram mot covid-19.

Diskussion

Referensgruppen tillfrågades om de hade fler förslag på utredningar avseende nationella vaccinationsprogram som Folkhälsomyndigheten borde prioritera i närtid.

Allmän vaccination av barn mot hepatit B

Folkhälsomyndigheten uppmanades av smittskyddsläkarföreningens representant att återigen utreda förutsättningarna för allmän vaccination av barn mot hepatit B. Regeringen beslutade utifrån de förra underlagen att vaccinationen inte skulle införas i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn, framförallt baserat på den hälsoekonomiska utvärderingen. Vaccination av spädbarn omfattas idag av Folkhälsomyndighetens rekommendationer, men eftersom vaccinationen inte ingår i programmet finns det inte någon skyldighet att erbjuda kompletterande vaccinationer till äldre barn. Detta drabbar framförallt nyanlända barn och unga som inte tillhör någon riskgrupp, men även barn i riskgrupper drabbas genom att de måste ombesörja vaccinationen själva. Han ansåg att den allmänna vaccinationen av spädbarn genom regionernas försorg inte var skäl nog för att avstå från att inkludera vaccination mot hepatit B i programmet, och att vaccinationen borde ingå i ett nationellt vaccinationsprogram. Flera i referensgruppen stödde hans problembeskrivning och förslag.

Rekommendationer om vaccination mot hepatit B

Vaccination mot RSV

Frågan lyftes om det vore möjligt att påbörja en utredning om vaccination mot RSV redan innan ett vaccin blivit godkänt, för att på så sätt korta beslutsprocessen. Folkhälsomyndigheten svarade att vissa delar, såsom sjukdomsbördan, vore möjligt att utreda redan nu, medan många andra delar som effekt, säkerhet, förväntad påverkan på sjukdomsbördan och den hälsoekonomiska utvärderingen var avhängig det godkända vaccinets egenskaper. Dessutom påverkas implementeringen efter ett godkännande inte bara av myndighetens utredning, utan också av företagens beslut om marknadsföring av vaccinerna i olika länder.

I efterföljande diskussion lyftes behovet av en maternell plattform för vaccination, då de vacciner mot RSV som kommit längst i utvecklingen riktar sig mot gravida kvinnor, samt att det är angeläget att inte försena skyddet för spädbarn genom att påbörja en utredning först när ett vaccin blivit godkänt.

Vaccinationsstrategier för att skydda spädbarn mot kikhosta

Referensgruppen anförde också att det kunde finnas behov av att återigen se över vaccinationsstrategierna för att skydda spädbarn mot kikhosta. Folkhälsomyndigheten förtydligade att vaccination av gravida mot influensa och covid-19 redan omfattas av nationella rekommendationer – och därigenom möjliggör för sjuksköterskor med särskild kompetens att självständigt ordinera vaccin. Vaccination av gravida mot kikhosta måste alltså inte bli ett nationellt vaccinationsprogram, utan skulle på motsvarande sätt kunna omfattas av rekommendationer.

Vaccination mot MPR

Referensgruppen avslutade med att konstatera att vaccination mot MPR borde ingå i det grundskydd som alla i befolkningen bör ha, och att den utredningen således kvarstår som högt prioriterad.

Information från respektive organisation om aktuella frågor

Möjlighet att lyfta aktuella frågor för information eller diskussion.

Barnhälsovårdsenheterna

Inget att lyfta.

Svenska infektionsläkarföreningen (SILF)

Organisationen var inte representerad vid mötet men hade skickat ut följande frågor via e-post.

  1. 1. Önskemål om nationell rekommendation för influensavaccinering direkt efter genomgången hjärtinfarkt, utifrån nyligen publicerad studie av Fröbert och kollegor.
  2. 2. Förslag om en-dos priming med mRNA-vacciner mot covid-19 till barn.

Influenza Vaccination After Myocardial Infarction: A Randomized, Double-Blind, Placebo-Controlled, Multicenter Trial (AHAJournals.org)

Folkhälsomyndigheten tar med sig detta i arbetet med respektive rekommendationer.

Svenska barnläkarföreningen

  • Undrade hur övervakningen och rapporteringen kring RSV kommer att se ut i framtiden, bl.a. när den ska det starta, vilka åldrar som ska redovisas i figurerna och hur redovisningen per regioner ska se ut.

Folkhälsomyndigheten bad att få återkomma och skulle vidarebefordra frågorna till ansvariga utredare.

  • Undrade på temat vaccin mot covid-19 till barn 5-11 år hur Folkhälsomyndigheten ställer sig till en sådan vaccination, eventuell delaktighet från elevhälsan och barnhälsovården, hur barnvaccinations-programmet kan påverkas och lyfte även frågor kring etik och barnets bästa: sker vaccinationen för barnets egen skull eller för att skydda befolkningen?

Folkhälsomyndigheten kommer att inkludera detta i den utredning som just nu pågår.

  • Kikhosta - Framtida strategier för att minska risk för spädbarn. Undrade över en eventuell minskande immunitet hos gravida, möjligheterna till maternell vaccination och om vi, liksom för covid-19, ska resonera kring social distansering när det finns nyfödda i familjen även fortsättningsvis, med tanke på kikhosta?

Flera delar hade redan diskuterats under mötet. Övriga delar tar myndigheten med sig i det fortsatta arbetet.

Barnmorskeförbundet

Instämmer i tidigare förda resonemang om ordinationsrätt för barnmorskor.

Undrade kring eventuella planer för catch-up vaccination mot HPV för unga kvinnor. Folkhälsomyndigheten informerade om att några regioner, t.ex. i samband med screening mot livmoderhalscancer, erbjuder HPV-vaccination. I Stockholm genomförs ett pilotprojekt i samarbete med Karolinska Institutet. Projektet ser gärna att fler regioner ansluter sig. Under diskussionerna framkom att Region Uppsala har haft en egen plan om catch-up av kvinnor födda 1993–1999 och att Region Västmanland har haft detta med i primärvårdsprogrammet länge.

Ny satsning på vaccination mot HPV-virus (Region Stockholm.se)

Föreningen för klinisk mikrobiologi (FKM)

Inget särskilt att framföra.

Läkemedelsverket

Inget särskilt att framföra.

Riksföreningen för skolsköterskor

Ej närvarande.

Skolläkarföreningen

Inget övrigt att framföra.

Smittskyddsläkarföreningen

Aktuella frågor är just nu covid-19 och tillgång till influensavaccin.

Socialstyrelsen

Inget övrigt att framföra.

Svensk förening för allmänmedicin (SFAM)

Inget övrigt att framföra.

Svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG)

Inget övrigt att framföra.

Sveriges kommuner och regioner (SKR)

Inte längre närvarande vid denna mötespunkt