Mässling är en mycket smittsam sjukdom som kan orsaka allvarlig sjukdom och komplikationer, t.ex. lunginflammation och hjärninflammation hos både barn och vuxna. Påssjukevirus orsakar oftast inflammation av spottkörtlar, men kan även angripa testiklar, äggstockar och bukspottskörteln, samt orsaka hjärnhinneinflammation. Röda hund är vanligen en lindrig infektion som kan ge hudutslag eller helt passera utan att personen utvecklar symtom. Om en kvinna däremot infekteras under tidig graviditet (första trimestern) innebär detta en mycket hög risk - upp till 90 procent - för allvarliga fosterskador.

Läs mer om sjukdomarna här.

Vaccination av barn

Barn ska erbjudas vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund genom det nationella allmänna vaccinationsprogrammet för barn, med två doser vid 18 månaders ålder respektive i årskurs 1−2. Den första dosen kan erbjudas från 12 månaders ålder. Läs mer i Folkhälsomyndighetens föreskrifter om vaccination av barn i enlighet med det allmänna vaccinationsprogrammet för barn (HSLF 2016:51).

Rekommendationer för MPR-vaccination före 18 månaders ålder

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att barn över 9 månaders ålder erbjuds vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund inför utlandsresor som innebär en ökad smittrisk (under resan eller på resmålet). Det innebär att den första dosen MPR-vaccin inom vaccinationsprogrammet kan behöva tidigareläggas, eller att en extra dos behöver ges. Även i samband med utbrott i Sverige kan det vara aktuellt att ge barn i berört område MPR-vaccin före den ordinarie tidpunkten vid 18 månaders ålder.

Bedömningen av om ett visst barn har behov av MPR-vaccination före 18 månaders ålder kan göras på t.ex. barnets BVC, en resemedicinsk mottagning eller en vaccinationsmottagning, beroende på barnets ålder och lokala förutsättningar. Även själva vaccinationen kan ske på antingen BVC eller en annan mottagning.

De i Sverige tillgängliga MPR-vaccinen är registrerade för användning från 9 månaders ålder, men vid särskilt hög smittrisk kan läkare ordinera vaccin redan från 6 månaders ålder genom så kallad "off label"-användning. Studier och erfarenhet talar för att MPR-vaccinerna är säkra för användning ned till 6 månaders ålder. Vaccinerna har dock sämre effekt om barnen är yngre vid vaccination.

Effektiviteten av första dosen MPR-vaccin är tillräckligt hög för att de barn som vaccineras vid eller efter 12 månaders ålder inte ska behöva vaccineras igen vid 18 månaders ålder. Doser givna från 12 månaders ålder ingår därför i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn (se ovan). Barn som vaccineras med MPR-vaccin före 12 månaders ålder ska däremot erbjudas den ordinarie dosen inom vaccinationsprogrammet vid 18 månaders ålder.

Tabell. Vägledning för MPR-vaccination av barn

Barnets ålderAnvändning av MPR-vaccinFår sjuksköterskor ordinera? *Ingår en given dos i vaccinations-programmet? **
0−5 mån Vaccinet är inte godkänt.
Användning rekommenderas
inte.
Nej Nej
6−8 mån Vaccinet är inte godkänt.
Kan förskrivas off-label vid
särskilt hög smittrisk.
Nej Nej
9−11 mån Vaccinet är godkänt från 9 månaders ålder.
Rekommenderas
vid ökad smittrisk, t.ex. inför utlandsresor.
Nej Nej
12−17 mån Rekommenderas vid ökad smittrisk, t.ex. inför utlandsresor. Ja Ja
18 mån − 17 år Alla barn ska erbjudas MPR-vaccination enligt HSLF 2016:51. Ja Ja

* Sjuksköterskor som genomgått vissa specialistutbildningar får ordinera MPR-vaccin till barn från 12 månaders ålder. Läkare får ordinera MPR-vaccin oberoende av barnets ålder.

** Alla barn ska erbjudas två doser MPR-vaccin efter 12 månaders ålder, som regel vid 18 månaders ålder och i årskurs 1-2. Doser som getts före 12 månaders ålder är extradoser.

Rekommendationer för vaccination av vuxna

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att samtliga i befolkningen har ett skydd mot mässling, påssjuka och röda hund, i syfte att förebygga sjukdomsfall och minska risken för att gravida kvinnor exponeras.

Risken att smittas av mässling och röda hund i Sverige är låg, eftersom sjukdomarna inte längre cirkulerar inom landet. Utomlands är risken att smittas högre. Vuxna bör därför särskilt se över behovet av kompletterande vaccination inför resor utomlands.

Kvinnor bör särskilt se över sitt behov av kompletterande vaccination mot röda hund inför en eventuell graviditet, eftersom MPR-vaccinet inte får ges under pågående graviditet.

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1982:13) om diagnostik av och förebyggande åtgärder mot rubellainfektion anger att nyförlösta kvinnor, som vid en serologisk undersökning visats sakna immunitet mot röda hund, bör erbjudas vaccination eftersom det kan skydda vid en eventuell följande graviditet.

Risken att bli smittad av mässling är högre för icke-immun hälso- och sjukvårdspersonal jämfört med den allmänna befolkningen. Det gäller inte enbart personer med direkt patientkontakt, utan även andra yrkesgrupper som vistas i samma miljöer. Vilken personal som ska erbjudas MPR-vaccination är upp till varje arbetsgivare att avgöra efter en riskbedömning i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter om mikrobiologiska arbetsmiljörisker (AFS 2005:1).

Vuxna som misstänks sakna skydd mot någon av sjukdomarna (se Stöd för bedömning av skydd, nedan) rekommenderas kompletterande vaccination med kombinerat vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR-vaccin). Endast kombinationsvacciner finns idag tillgängliga i Sverige.

De som inte har kvar sitt vaccinationskort och inte kommer ihåg om de har vaccinerats eller har haft sjukdomen kan vaccineras utan föregående immunitetskontroll.

För fullgott, bestående skydd mot mässling bör man ha fått två doser vaccin mot sjukdomen. Doserna ges med minst fyra veckors mellanrum, men intervallet mellan doserna kan vara betydligt längre, som det till exempel är inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

Stöd för bedömning av skydd

Man kan få skydd mot respektive sjukdom genom vaccination eller genom
att ha haft sjukdomen. Det finns inga heltäckande nationella
register över vilka som vaccinerats eller varit sjuka. Vaccination mot mässling
infördes 1971, men få vaccinerades i början av 1970-talet. Vaccination av
flickor mot röda hund startade 1974. 1982 infördes allmän vaccination med
MPR-vaccin i ett två-dosschema. Alla barn erbjuds idag MPR-vaccination inom
ramen för det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

Läs mer om gamla och nya vaccinationsprogram här.

Personer uppvuxna utomlands utgör en heterogen grupp och individernas immunitet är beroende av hemlandets vaccinationsprogram och i vilken utsträckning sjukdomarna förekommit där under uppväxten. För asylsökande har Folkhälsomyndigheten tagit fram särskilda rekommendationer för att underlätta bedömningen av behovet av vaccination, särskilt vid första vårdkontakterna. Rekommendationerna gäller främst asylsökande från Syrien, Afghanistan och Irak. Läs mer i våra rekommendationer om Vaccinationer till människor på flykt.

Mässling

Nedanstående tabell kan ge vägledning vid bedömning av vilket skydd mot mässling en person som vuxit upp i Sverige kan tänkas ha. Personer som är födda före 1960 har nästan alltid haft mässling som barn. Personer födda på 1960- och 1970-talet som är uppvuxna i Sverige kan däremot ha undgått mässlingsinfektion och heller inte blivit vaccinerade med två doser. Sedan mitten av 1980-talet har 90-97 procent av alla barn vaccinerats. Det finns dock personer utan fullgott skydd även bland unga vuxna uppvuxna i Sverige.

Tabell. Sannolikhet för genomgången mässling respektive vaccination mot mässling utifrån födelseår, för personer uppvuxna i Sverige
FödelseårHaft mässling?Vaccination erbjuden?
Före 1960 I stort sett alla har haft mässling. Nej.
1960-1969 Nästan alla har haft mässling. Personer födda i slutet av 1960-talet kan ha erbjudits vaccination i förskoleåldern om de inte redan hade haft mässling.
1970-1974 Många har haft mässling. En del har vaccinerats med mässlingsvaccin under andra levnadsåret. De flesta har vaccinerats med en dos MPR-vaccin i skolan. Majoriteten har alltså fått minst en dos vaccin mot mässling.
1975-1980 En avtagande andel har haft mässling. Nästan alla har vaccinerats med mässlingsvaccin under andra levnadsåret. De flesta har även vaccinerats med en dos MPR-vaccin i skolan. Majoriteten har alltså fått två doser vaccin mot mässling.
1981 och senare De flesta har inte haft mässling. Nästan alla har fått två doser MPR-vaccin.

Röda hund

Nedanstående tabell kan ge vägledning vid bedömning av vilket skydd mot röda hund som män respektive kvinnor som vuxit upp i Sverige kan tänkas ha. Sedan mitten av 1980-talet har 90-97 procent av alla barn vaccinerats. Det finns dock personer utan fullgott skydd även bland unga vuxna uppvuxna i Sverige.

Studier från bl.a. Sverige och Spanien har visat att invandrade kvinnor saknade skydd mot röda hund i större utsträckning än inhemskt födda kvinnor.

Tabell. Sannolikhet för vaccination mot röda hund utifrån födelseår och kön, för personer uppvuxna i Sverige.

FödelseårKönVaccination erbjuden?
Före 1962 Kvinnor och män Nej.
1962-1969 Kvinnor De flesta kvinnor har erbjudits vaccination mot röda hund vid 12 års ålder.
Män De flesta män har inte vaccinerats mot röda hund.
1970-1980 Kvinnor och män De flesta har erbjudits vaccination mot röda hund med en dos MPR-vaccin i skolan vid 12 års ålder.
1981 och senare Kvinnor och män Nästan alla har fått två doser MPR-vaccin.

Vad innebär en rekommendation?

Utöver de nationella vaccinationsprogrammen (allmänna och särskilda) kan Folkhälsomyndigheten ge ut rekommendationer om vaccinationer. Dessa rekommendationer är inte bindande, utan landsting och kommuner beslutar själva om rekommendationerna ska följas och om eventuella avgifter för patienterna.

Läs mer

Sjukdomsinformation om mässling

Sjukdomsinformation om påssjuka

Sjukdomsinformation om röda hund

Vaccin mot mässling

Vaccin mot påssjuka

Vaccin mot röda hund

Externa länkar om utbrottsinformation och reseråd

Kunskapsunderlag och rekommendationer:

Tidpunkt för första dosen vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund

Mässling och röda hund – ett kunskapsunderlag till nationell handlingsplan

Vaccinationer till människor på flykt. Rekommendationer till hälso- och sjukvården.

Vaccination av barn och ungdomar (vägledning)

Relevanta föreskrifter:

Folkhälsomyndighetens föreskrifter om vaccination av barn i enlighet med det allmänna vaccinationsprogrammet för barn (HSLF 2016:51)

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1982:13) om diagnostik av och förebyggande åtgärder mot rubellainfektion

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om mikrobiologiska arbetsmiljörisker (AFS 2005:1) – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet

OBS! Den 19 november 2018 börjar Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter (AFS 2018:4) om smittrisker att gälla och ersätter då AFS 2005:1