Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Strategin som återredovisas i denna rapport grundar sig på en samlad bedömning av flera kunskapsunderlag – forskning, empiri och praktik – där särskilt samråd och dialoger har varit viktigt för att skapa en strategi som upplevs relevant och genomförbar.

Rapporten är en hälsoekonomisk utvärdering av vaccination mot pneumokocker för samtliga personer som vid vaccinationstillfället är 65, 70 eller 75 år. En målgrupp för rapporten är Sveriges regioner, där syftet är att tillhandahålla ett hälsoekonomiskt kunskapsunderlag som stöd i regionernas upphandling och planering.

Rapporten är tänkt att användas som ett kunskapsunderlag för yrkesverksamma på kommunal, regional och nationell nivå. Särskilt användbart kan resultatet vara för dig som arbetar med psykisk hälsa, suicidprevention, eller jämlikhets- och rättighetsfrågor.

Kunskapsunderlag om barns hälsa och utveckling vid vistelse i gröna miljöer med fokus på ekosystemtjänster. Rapporten riktar sig främst till beslutsfattare och handläggare som arbetar med miljörelaterad hälsa på nationell, regional och lokal nivå.

Rapporten är ett kunskapsunderlag för det övergripande målet för folkhälsopolitiken att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Rapporten utgör en del av det samlade underlaget för Folkhälsomyndighetens rekommendationsarbete för vaccination mot TBE och syftar till att tillhandahålla ett hälsoekonomiskt kunskapsunderlag som stöd i regionernas upphandling och planering.

Folkhälsomyndigheten har kartlagt nationella register och enkäter samt indikatorer och index som används för att följa upp barnhälsovården och små barns hälsa, och vi ser att datakällorna behöver utvecklas inom vissa områden. Denna kartläggning är tänkt att vara ett kunskapsunderlag för intressenter…

Denna rapport redogör för hur den svenska folkhälsopolitiken relaterar och bidrar till genomförandet av Agenda 2030. Rapporten beskriver även hur olika aspekter av folkhälsan i Sverige påverkats av covid-19-pandemin och diskuterar vikten av ett strategiskt folkhälsoarbete för återhämtning bortom

Ökningen av antibiotikaresistensen i Sverige fortsätter, visar en ny årsrapport från Folkhälsomyndigheten och SVA. Ökningen av bakterier som producerar ESBL-CARBA är särskilt oroande eftersom de är resistenta mot de flesta antibiotika.

I september 2013 rapporterades det första fallet i en smittspridning av vankomycinresistenta enterokocker på Gävle sjukhus. Smittspridningen har fortsatt under 2014 och hittills har 306 fall med samma VRE-typ rapporterats. Hudiksvalls sjukhus, Bollnäs sjukhus och Akademiska sjukhuset i Uppsala har vårdat fall som tidigare vårdats på sjukhuset i Gävle. Från…

Rapport från en arbetsgrupp med representanter från smittskydd och vårdhygien 2016-2017.

Antibiotikaresistensen fortsätter att öka långsamt men stadigt i Sverige. Särskilt oroande är utvecklingen av bakterier som producerar ESBL-CARBA. Samtidigt syns en inbromsning i försäljningen av antibiotika. Det visar årets Swedres-Svarm-rapport.

Antalet fall av antibiotikaresistenta bakterier ökade under förra året. Utbrott av VRE på sjukhus och tecken på samhällsspridning av ESBL-CARBA bidrog till ökningen, visar Folkhälsomyndighetens årssammanfattning för smittsamma sjukdomar.

Vankomycinresistenta enterokocker (VRE) är en viktig orsak till nosokomiala infektioner i många delar av världen, framför allt bland högriskgrupper såsom intensivvårdspatienter och immunosupprimerade. Under perioden 2000-2006 anmäldes 18-35 nya fall av VRE per år. Med början 2007 skedde en kraftig ökning av antalet fall, orsakad av flera stora…

Bakgrund VRE är enterokocker som är resistenta mot vankomycin, ett viktigt antibiotikum mot just enterokockinfektioner. Enterokocker är normala tarmbakterier som finns hos nästan alla människor och sällan orsakar sjukdom. VRE skiljer sig inte i det avseendet, de flesta smittade blir bärare utan att få någon infektion. Det är patienter som redan är…

VRE blev anmälningspliktiga år 2000 och smittspårningspliktiga år 2004. Under 2007 anmäldes 53 fall från 8 län, den högsta noteringen hittills. Antalet har tidigare år varierat mellan 19 och 47. Ökningen beror på en ansamling av VRE-fall på Huddinge Sjukhus med screening-odlingar som ett led i infektionskontrollen. Totalt 40 av årets anmälningar kommer från Stockholms län. 39 fall rapporterades vara…

Mellan åren 2000 och 2002 rapporterades inte mer än 20 VRE-fall per år. År 2003 ökade denna siffra markant till 51 fall. År 2004 halverades det totala antalet VRE-fall. Överraskande nog rapporterades endast 1 fall i Stockholms län år 2004. Under 2000–2003 rapporterade Stockholms län som minst 8 fall per år. Det skedde också en stor minskning av antalet fall (15 till 3) som rapporterades av Örebro…

Infektion med vankomycinresistenta enterokocker (VRE) blev anmälningspliktig år 2000. Under 2002 anmäldes totalt 20 fall. Dessa fall rapporterades från endast sex landsting. Drygt hälften (11 fall) rapporterades från Stockholm. Båda två patienter anmälda från Västra Götaland var utlandssmittade (Sydostasien). Ytterligare en patient…

Mellan 2000 och 2004 rapporterades mellan 18 och 47 VREfall årligen. Under 2005 rapporterades 35 fall (se figur). Fyra län, Stockholm (2000–2003), Västerbotten (2000), Skåne (2003– 2005) och Örebro (2003) har varit ansvariga för merparten av VRE-fallen. Under 2005 upptäcktes 19 fall i Skåne. 15 av dessa fall härleddes till en och samma kirurgavdelning…

Socialstyrelsen fick 2013 i uppdrag av regeringen att pröva om de vacciner som de tidigare gett ut rekommendationer eller motsvarande om uppfyllde kraven i den nya smittskyddslagstiftningen. Detta uppdrag fördes sedan över till Folkhälsomyndigheten. Här sammanfattas de lämnade förslagen samt senare

Bakgrund Vankomycinresistenta enterokocker (VRE) är en vanlig orsak till vårdrelaterade infektioner i många delar av världen, framför allt bland högriskgrupper såsom patienter med nedsatt immunförsvar och intensivvårdspatienter. VRE sprids framförallt på sjukhus. Liksom MRSA, blev VRE anmälningspliktig enligt den svenska smittskyddslagen…

Enterokocker är en grupp tarmbakterier som oftast är harmlösa och tillhör normalfloran. Ibland kan de orsaka infektioner såsom urinvägsinfektioner och även allvarligare infektioner, till exempel hjärtklaffinfektioner. Enterokockerna har också blivit allt vanligare som orsak till sjukhusförvärvade

Enterokocker är en av de vanligaste orsakerna till svår sjukhusförvärvad infektion och en bakterie som ofta ställer till med bekymmer då den är naturligt resistent mot ett flertal antibiotika, såsom aminoglykosider och cefalosporiner. Resistens mot tetracyklin, makrolider och kloramfenikol är också

Infektion och bärarskap av vancomycinresistenta Enterococcus faecalis och faecium (VRE) är anmälningspliktig sedan 1 januari 2000. Tjugo fall rapporterades under året. Tretton av dem anmäldes kliniskt. Som jämförelser med tidigare år har antalet fall legat mellan 10-20 per år enligt den så kallade "frivilliga laboratorierapporten". De flesta fall inträffade bland äldre patienter. Fjorton var över…

Infektion med vancomycinresistenta enterokocker (VRE) blev anmälningspliktig år 2000, men anmäldes liksom MRSA tidigare via den frivilliga laboratorierapporten. Antalet anmälda fall per år har legat mellan 10 och 20 de senaste åren. Under året anmäldes totalt 18 fall, flera av dessa var asymptomatiska bärare som hittades vid smittspårning. Två personer uppgavs vara smittade utomlands.