Om klienten själv tar upp en fråga så behövs förstås ingen "be-om-lov-fråga". Det kan dock finnas anledning att diskutera levnadsvanor utifrån de problem som klienten tar upp utan att det är uppenbart att dessa saker hänger ihop. Klienten är kanske inte alls förberedd på att prata om sina vanor och då blir det viktigt att be om lov. Om vi betraktar metaforen där MI-samtalet liknas vid en dans så skulle det ju vara märkligt om personer drog upp varandra på dansgolvet utan att fråga om de får lov.

Att be om lov kan formuleras på många olika sätt: Är det okay att vi talar om dina vanor idag? Jag tänker att det skulle vara viktigt för dig att veta mer om... Vill du att jag berättar? Jag skulle vilja använda några minuter i dag åt att informera dig om... passar det?

Att be om lov är det första steget i strategin om informationsutbyte, vilken beskrivs på sidan "Informera i dialog". Att be om lov är också ett sätt att betona samarbetet mellan rådgivaren och klienten, genom att stämma av att det som rådgivaren har på sin agenda också är relevant för klienten.