Uppdaterad 3 januari 2019

Idrottsrörelsen som förebyggande arena

Majoriteten av landets barn och unga kommer i kontakt med idrottsföreningar någon gång under sin uppväxt. I delar av idrottsrörelsen är spel om pengar och spelproblem vanliga. Idrottsrörelsen är därför en arena för att förebygga spelproblem.

Idrottsrörelsen bidrar till positiva ekonomiska, hälsomässiga och sociala effekter. Samtidigt visar studier att unga inom idrottsrörelsen och på idrottsutbildningar har en ökad risk för spelproblem. Det gör idrottsrörelsen och skolan till viktiga arenor för det förebyggande arbetet om spel.

Spel om pengar och spelproblem på idrottsutbildningar

2016/2017 gjordes en enkätundersökning bland gymnasieelever vid nationella idrottsutbildningar (NIU), av Centrum för psykiatriforskning och Riksidrottsförbundet. Syftet var att kartlägga förekomsten av spel om pengar och spelproblem. Svarsfrekvensen var dock relativt låg, och resultaten bör tolkas med försiktighet (se metodruta).

Problemspelande hos unga över 18 år

Bland killarna vid NIU över 18 år var andelen med problemspelande högre än på andra gymnasieprogram – drygt 18 procent jämfört med 2 procent. Bland tjejerna fanns ingen skillnad.

Av eleverna med ett problemspelande vid NIU uppgav 44 procent att de hade en riskabel alkoholkonsumtion. 25 procent av dessa uppgav att spelandet ofta eller alltid skedde under skoltid.

Problemspelande hos unga under 18 år

Åldersgränsen på spel om pengar i Sverige är 18 år. Ändå hade omkring 9 procent bland killarna på NIU under 18 år ett problemspelande, jämfört med 3 procent i övriga befolkningen. Detta samband upptäcktes inte bland tjejerna.

36 procent på NIU under 18 år hade spelat om pengar någon gång de senaste 12 månaderna, jämfört med 20 procent bland andra unga. 36 procent av dem som hade spelat om pengar någon gång de senaste 12 månaderna, uppgav att spelandet hade skett på skoltid.

Många har en närstående med spelproblem

Var femte elev uppgav att de hade någon i sin närhet som har eller har haft problem med spel om pengar. En högre andel killar än tjejer uppgav det, 24 jämfört med 14 procent. Över 60 procent av killarna uppgav att det rörde sig om en kamrat, medan det för tjejerna oftare handlade om en släkting eller förälder.

Få talar om spelproblem inom idrottsrörelsen

Undersökningen visar på behovet av åtgärder för att upptäcka, förebygga och hantera spelproblem. Majoriteten av eleverna i undersökningen uppgav att varken lärare eller idrottsföreningens ledare pratar om spel om pengar ur ett förebyggande perspektiv.

Det fanns en stor osäkerhet bland gymnasieeleverna om deras uppfattning om lärarnas och ledarnas attityder till spel om pengar. Bara var tionde elev uppgav att lärarna och ledarna hade en restriktiv attityd till spel om pengar.

Spel och spelproblem bland elitidrottare

Centrum för psykiatriforskning och Riksidrottsförbundet gjorde även en enkätundersökning bland elitidrottare och ledare inom fotboll, ishockey, innebandy och basket. Fler manliga elitidrottare hade ett problemspelande än genomsnittet för män 18–44 år i Sverige – 11 procent jämfört med 3–5 procent. Problemspelandet bland kvinnliga elitidrottare var 1 procent, vilket inte skiljer sig från genomsnittet för kvinnor 18–44 år.

Mer än hälften (53 procent) av alla manliga elitidrottare talade om spel om pengar i träningssammanhang, jämfört med 7 procent bland de kvinnliga elitidrottarna.

Studien visade på skillnader mellan både kön och idrotter i hur de uppfattade den egna klubbens och ledarnas attityder till spel om pengar. Den idrott som utmärkte sig mest var basket, där både idrottare och ledare uppgav sig ha en mer restriktiv inställning till spel om pengar. Basket hade även en lägre andel problemspelande än de andra sporterna.

Läs mer

Rapporten om spel om pengar och spelproblem av Centrum Psykiatriforskning

Metod

Tre enkäter utvecklades i samarbete med Folkhälsomyndigheten: en för NIU-eleverna, en för elitidrottarna och en för elitidrottarnas ledare.

Gemensamt för alla var sociodemografiska frågor om ålder, kön, boendeförhållanden och umgänge på fritiden, frågor om problemspelande via Problem Gambling Severity Index, frågor om val av spelformer (poker, lotter etc.) och spelsätt (online på mobilen, spelombud etc.), frågor om alkoholkonsumtion via Alcohol Disorders Identification Test-Consumption och frågor om attityder till spel.

NIU-eleverna fick även frågor om lärarnas preventionsarbete för spel om pengar, pengaspel under skoltid och motiv till att spela.

Deltagande

NIU-eleverna: En webbenkät gick ut till 4 964 elever genom lärarna på 84 skolor. Totalt besvarade 1 638 elever enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 33 procent. I 80 procent av fallen besvarades enkäterna utanför skoltid. 8 skolor valde att inte medverka i studien.

Elitidrotten: Totalt nådde enkäten 171 idrottsföreningar. 1 438 idrottare och 401 ledare svarade. Svarsfrekvensen bland idrottarna var 39 procent, och bland ledarna 56 procent.

Den låga svarsfrekvensen gör att resultaten ska tolkas med försiktighet.