Uppdaterad 27 maj 2020

Förebyggande arbete kring spel om pengar behöver stärkas

En ny kartläggning visar att kommuner och regioner behöver stärka sitt förebyggande arbete när det gäller spelproblem, särskilt gentemot barn och unga. Insatser som stöd och behandling har kommit längre.

Kontakt

För frågor om kartläggningen
Jannike Nilbrink
Folkhälsomyndigheten

Frågor om spelförebyggande arbete
Jessika Spångberg
Folkhälsomyndigheten

Det är i samarbete med länsstyrelserna, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som Folkhälsomyndigheten har genomfört en kartläggning av kommuners och regioners arbete med spel om pengar under 2018-2019. Alla 21 regioner svarade på enkäten samt 198 av 290 kommuner.

Det förebyggande arbetet med spelfrågan har inte implementerats i samma utsträckning som stöd och behandling i regioner och kommuner. Man har främst arbetat med kompetensutveckling av egen personal vilket även var det man angav 2017 att man planerade genomföra. Av de insatser som planerades under år 2017 genomfördes över 60 procent i regionerna och 55 procent i kommunerna.

– Det är viktigt att analysera skälen till varför en så stor del av de planerade insatserna inte genomförts. Detta för att identifiera vilka hinder som finns för implementeringen, säger Jessika Spångberg utredare vid Folkhälsomyndigheten.

Stärk det spelförebyggande arbetet bland barn och unga

Kommuner har ansvar att motverka spelproblem, särskilt bland barn och unga, enligt socialtjänstlagen. Få kommuner hade arbetat med detta. Kommunerna efterfrågade dock kunskap om barn och unga i relation till spelproblem och kunskapsstöd till föräldrar om spelproblem. Då hälso- och sjukvårdslagen anger att barn som bor med vuxna med spelproblem särskilt ska beaktas, ställdes frågor kring rutiner för att identifiera barn som har föräldrar med spelproblem och vilka insatser dessa barn erbjuds.

– Sammanlagt pekar kartläggningen på att drygt hälften av regionerna och omkring hälften av kommunerna uppgav att de hade rutiner och insatser för att identifiera barn till föräldrar med spelproblem, säger Jannike Nilbrink utredare vid Folkhälsomyndigheten.

Exempel på verksamheter med rutiner och insatser var socialtjänsten, missbruks- och beroendeenheter, individ- och familjeomsorgen och öppenvården.

För att få ett effektivt arbete kring barn och unga behöver olika verksamheter och insatser koordineras i en logisk kedja. För att identifiera barn som lever med vuxna med spelproblem är det t ex viktigt att ha verktyg att identifiera vuxna med dessa problem. Det var cirka hälften av regionerna och kommunerna som uppgav att man använde olika bedömningsinstrument för att tidigt kunna upptäcka spelproblem. Det är även problematiskt att ha rutiner för att identifiera barn men inte erbjuda dessa insatser. Bara var fjärde kommun och region svarade att de arbetade med samtliga av följande insatser:

  • rutiner för att identifiera barn som lever med vuxna med spelproblem
  • erbjuda insatser till dessa barn
  • använda bedömningsinstrument

Inkludera ideella föreningar i det förebyggande arbetet

I alla län utom ett finns det stödgrupper för personer med spelproblem som drivs av ideella föreningar, som lokala grupper i Spelberoendes riksförbund och Spelberoendegruppen.

– Ökad samverkan med ideella föreningar kan vara ytterligare ett sätt för kommuner och regioner att stärka det spelförebyggande arbetet, menar Jessika Spångberg utredare vid Folkhälsomyndigheten.

Samverkan med ideella föreningar ligger också i linje med socialtjänstlagen. 27 procent av kommunerna och drygt hälften av regionerna samverkade med en ideell förening.

Läs mer

Insatser i regioner och kommuner

Kartläggning kommuner

Kartläggning regioner