Spel om pengar bland unga har minskat
Över tid har spelandet om pengar minskat bland elever i årskurs 9 och i årskurs 2 på gymnasiet i Stockholms kommun. Det problematiska spelandet som medför negativa konsekvenser har dock ökat bland eleverna som spelar. Det visar Stockholmsenkäten 2020.
Sammanlagt besvarades Stockholmsenkäten 2020 av närmare 9 600 elever i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet i Stockholms kommun. Resultatet visar att spel om pengar har minskat över tid. I årets mätning är det 20 procent bland pojkarna och 4 procent bland flickorna som har spelat om pengar. Det kan jämföras med år 2006, då det var hälften av pojkarna och en av fyra flickor som svarade att de spelat om pengar.
I årets mätning, precis som vid tidigare mätningar, är det vanligare att pojkar i båda årskurserna spelar mer än flickor. Pojkar satsar även högre summor än flickor och elever i årskurs 2 satsar mer pengar än elever i årskurs 9. Även om det är få flickor som spelar om pengar, så har insatserna bland dem som spelar blivit högre.
Fler upplever problem kopplat till sitt spelande
Både bland flickor och pojkar som spelat om pengar de senaste 12 månaderna syns en ökning i upplevda problem som är kopplade till spelandet. Tydligast är denna ökning bland flickor, 21 procent i årets mätning jämfört med 10 procent år 2018. För pojkarna är det främst i årskurs 9 som de uppger att de haft problem med spelandet, 37 procent i årets mätning jämfört med 33 procent 2018.
Få elever får spela om pengar för sina föräldrar
I årets mätning ställs en ny fråga om man får spela om pengar för sina föräldrar. Majoriteten av eleverna i båda årskurserna svarar att de inte får göra det. Pojkar svarar i högre utsträckning än flickor att de får det. Tolv procent av pojkarna, oavsett studieår, uppger att de får satsa pengar medan motsvarande andelar flickor är tre procent i årskurs 9 och fyra procent i år 2 på gymnasiet.
Var tredje till fjärde elev vet inte hur deras föräldrar ställer sig till att de spelar om pengar.
Läs mer
Om Stockholmsenkäten
Vartannat år genomförs Stockholmsenkäten bland elever i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet. I enkäten ingår frågor om bland annat ANTDS, kriminalitet, brott, otrygghet i bostadsområde och psykisk ohälsa. I årets undersökning svarade 9 574 elever i Stockholms kommun motsvarande 72 procent på enkäten.