Uppdaterad 2 januari 2019

Datorspel och spel om pengar

De flesta som spelar tv-spel eller datorspel spelar utan att få problem. Men de som spelar ofta har högre risk att få problem med spel om pengar. Att lägga mycket tid på datorspel kan också ge problem med skola, relationer och hälsa.

Sambandet mellan tv- eller datorspelande och problem med spel om pengar, framgår av Swelogs, Swedish longitudinal gambling study, och två svenska avhandlingar.

Datorspelande kan ge problem med spel om pengar

Swelogs visar att de som har spelat tv-spel eller datorspel det senaste året, har större risk att få problem med spel om pengar. Andelen med problemspelande är dubbelt så hög bland dem som spelar datorspel dagligen, jämfört med dem som spelar mer sällan.

Detta stämmer med resultaten i en norsk studie, som fann ett samband mellan problematiskt datorspelande och att senare utveckla problem med spel om pengar. I studien används mätinstrumentet Gaming Addiction Scale for Adolescents.

Sambandet mellan tv- eller datorspelande och problem med spel om pengar bekräftas också av två svenska avhandlingar:

Datorspelande kan påverka skolgång, relationer och psykisk hälsa

Avhandlingarna ovan visar på samband mellan datorspelande och psykisk ohälsa, som depression och ångest. Det gäller datorspelande definierat som problematiskt eller mer än fem timmar per dag.

Att spela mer än fem timmar per dag påverkade även skolarbetet och de sociala relationerna negativt i Hellströms avhandling. Ungdomarna kunde också få för lite sömn, på grund av att de spelade på natten. Spelandet tog även tid från läxläsning och vänner.

Statens medieråd ger kunskap om tv-spel och datorspel

Är du orolig för någon som spelar mycket tv-spel eller datorspel? Läs mer om problematiskt datorspelande på Statens medieråds webbplats.

Här finns kunskap om barns och ungas tv-spelande och datorspelande. Det finns också en vägledning om konsekvenserna av problematiskt datorspelande, och vad du som vuxen kan göra om spelandet blir ett problem.

Folkhälsomyndigheten har inget uppdrag om datorspel.

Fler killar än tjejer spelar mer än tre timmar varje dag

Över hälften av alla unga 9–18 år spelade tv-spel eller datorspel år 2016, enligt Statens medieråd. Tidigare har man betecknat unga som spelar mer än tre timmar per dag som högkonsumenter. Den beteckningen är inte längre lika relevant, eftersom en stor andel av de unga spelar i den omfattningen i dag. Statens medieråd har därför även börjat mäta andelen som spelar mer än sex timmar per dag vilket cirka 4 procent av 13–16-åringarna gör.

Andelen som spelar mer än tre timmar per dag varierar mellan olika åldrar och kön. Andelen har ökat, framför allt bland 13–16-åringar, från 16 procent 2005 till 21 procent 2016. Att spela datorspel mer än tre timmar per dag är vanligare bland killar än tjejer.

Figur 1. Andelen unga som spelar tv- och datorspel mer än tre timmar per dag är högst bland 16-åriga killar.

 

Diagrammet visar andelen killar och tjejer som spelar mer än tre timmar per dag redovisas för åldrarna 9-18 år. Killarna spelar mer än tjejerna i alla åldrar men skillnaden är störst för 16-åringar där 47 procent av killarna spelar mer än tre timmar per dag jämfört med tre procent av tjejerna.
Källa: Statens medieråd

Swelogs visade att ungefär hälften av alla män och en dryg tredjedel av alla kvinnor 16–84 år hade spelat datorspel det senaste året. Siffrorna är oförändrade från den tidigare undersökningen 2008/2009. Men andelen som spelade dagligen hade fördubblats mellan mätningarna, och uppgick 2015 till cirka 14 procent.

Datorspel kan innehålla moment som liknar spel om pengar

Datorspel och tv-spel kan ha lotteriliknande moment inbyggda i spelen. Den som spelar kan till exempel köpa lootlådor, lådor med slumpmässigt innehåll. Lootlådor omfattas inte av lotterilagen och lotterier per definition. Läs mer om momenten på Spelinspektionens webbplats.

Datorspelsberoende som diagnos

I juni 2018 beslutade WHO att personer som är beroende av dator-, tv- eller onlinespel ska inkluderas i Världshälsoorganisationens klassificeringssystem för olika diagnoser, med kod 6C51. Sedan ska medlemsländerna besluta om implementering och översättning.

Diagnosen beskrivs som ett mönster av spelbeteenden och definieras som

  • nedsatt kontroll över spelande
  • ökad prioritering av spelande över andra intressen och dagliga aktiviteter
  • att spelandet fortsätter eller eskalerar trots negativa konsekvenser.

För att ställa diagnosen bör personen ha haft problemen under minst ett år. Men tiden kan vara kortare om symtomen är svåra och samtliga diagnostiska krav uppfylls.

Två händer som håller en kontroll till datorspel
Foto: Justem Johnsson, Scandinav bildbyrå

Läs mer

Ungas mediavanor