Ojämlikhet och spel

Spelproblem drabbar grupper som redan är utsatta. Det gäller särskilt dem utan högskoleutbildning, med lägre inkomst och som är födda utanför Norden. Andra utsatta grupper är personer med ekonomiskt bistånd, arbetslöshetskassa eller ekonomiska problem.

Social otrygghet och tidigare spelproblem ökar risken

Personer utan stabila och trygga levnadsförhållanden har större risk att utveckla spelproblem. De har också svårare att ta sig ur problemen, när de väl har uppstått. Större livshändelser kan också öka risken. Det gäller exempelvis en separation, ett nytt förhållande, en närståendes död eller förändringar i ekonomin.

En person som tidigare har haft spelproblem har större risk att få problem igen.

Problemspelande vanligast bland 25-34 åringar

Problemspelande är vanligast bland män 25-34 år. Män spelar generellt oftare, för högre insatser och på fler och mer riskfyllda spelformer än kvinnor. För kvinnor är problemspelande vanligast i åldern 25–34 år (Swelogs 2018).

Fler spelställen där medelinkomsten är låg

Kommuner med lägre medelinkomst har fler spelställen. Det visade riksdagens utredningstjänst 2008. Låginkomstkommuner hade då 17,7 spelautomater per 10 000 invånare. Mer välbärgade kommuner hade 0,7 automater per 10 000 invånare. Situationen är densamma i dag.

Ett exempel är Göteborg. I Östra Göteborg bor det cirka 50 000 invånare. Medelinkomsten är låg, arbetslösheten är hög och andelen högskoleutbildade är under snittet för Göteborg. 2015 fanns det 33 spelautomater, enligt Spelinspektionen. I Västra Göteborg bor det ungefär lika många. Här är situationen den omvända. Medelinkomsten är högt över snittet, arbetslösheten är låg och de högskoleutbildade är många. Här fanns det inte någon spelautomat alls år 2015.

Läs mer

Hälsa och spelproblem  
Statistik om spelande och spelproblem