Uppdaterad 30 september 2020

Psykisk hälsa och spel

Många med spelproblem har också psykisk ohälsa. Spelproblem och psykisk ohälsa fungerar som riskfaktorer för varandra, och större spelproblem innebär större risk för allvarlig ohälsa. Genom att förebygga spelproblem kan vi bidra till prevention av psykisk ohälsa och suicid.

Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa omfattar flera olika tillstånd, med olika allvarlighetsgrad och varaktighet: från mildare och övergående besvär, till långvariga tillstånd som kraftigt minskar funktionsförmågan. Här används psykisk ohälsa som ett samlingsbegrepp för både självrapporterade psykiska besvär och psykiatriska diagnoser. I Swelogs rapporteras psykisk ohälsa med mätinstrumentet Kessler 6 som mäter psykiska besvär.

Genom att förebygga spelproblem kan vi minska ohälsan och allvarliga konsekvenser som suicid. Det förebyggande arbetet blir mer effektivt om vi samordnar det och lär oss mer om kopplingarna mellan dessa områden. På så sätt kan vi bidra till en bättre folkhälsa, det vill säga att fler mår bättre och att skillnaderna i hälsa minskar.

Satsa på tidig upptäckt och ett samordnat förebyggande arbete

En god psykisk hälsa kan, liksom goda uppväxtvillkor och social och ekonomisk trygghet, bidra till minskad risk för spelproblem. Föräldraskapsstöd, både universellt och mer inriktat på spel, kan vara en viktig insats för att förebygga psykisk ohälsa och spelproblem i ett tidigt stadie. Ett samordnat förebyggande arbete ser helheten i de olika insatserna.

Samsjukligheten innebär att det behövs screening för psykisk ohälsa bland patienter som söker vård eller påbörjar behandling för spelproblem. På samma sätt behöver de som behandlar psykisk ohälsa också screena för spelproblem. För att förebygga psykisk ohälsa är det alltså viktigt att tidigt upptäcka spelproblem inom andra verksamheter.

Tydligt samband mellan spelproblem och psykisk ohälsa

Det finns en tydlig samvariation mellan psykisk ohälsa och spelproblem. Personer med någon grad av spelproblem anger i högre grad att de också har psykiska besvär jämfört med dem som inte spelar eller har spelproblem, se figur 1. Figuren visar även att risken för allvarliga psykiska besvär ökar ju större spelproblem man har.

Figur 1. Självrapporterade psykiska besvär och olika grader av spelproblem enligt PGSI, Swelogs 2018.

Figur 1. Självrapporterade psykiska besvär och olika grader av spelproblem enligt PGSI, Swelogs 2018.

Både Swelogs och internationella longitudinella studier visar att sambandet kan gå åt båda hållen, det vill säga att psykisk ohälsa kan leda till spelproblem och att spelproblem kan leda till psykisk ohälsa. Det framkommer även att problemen förvärras över tid.

Kliniska studier av personer som behandlas för spelproblem visar att många även har ett psykiatriskt tillstånd. Det är vanligt med olika former av affektiva störningar, alltså förändringar i stämningsläget, såsom depression och ångestsjukdomar. Det finns även samband mellan spelproblem och adhd respektive antisocial personlighetsstörning.

En svensk studie som undersökt samsjuklighet hos drygt 2 000 personer med en spelberoendediagnos, utifrån patientregistret 2005–2016 visar att:

  • cirka 75 procent också hade en psykiatrisk diagnos
  • de vanligaste diagnoserna var ångestsjukdomar (34 procent) och affektiva störningar inklusive depression (33 procent).

Psykisk ohälsa vid spelproblem var något vanligare bland kvinnor än män, 77 respektive 71 procent hade samtidigt en psykiatrisk diagnos. Det stämmer med läget i den vuxna befolkningen i stort där både självrapporterad ohälsa och psykiatriska diagnoser är vanligare bland kvinnor.

Högre risk för suicid

Det finns en koppling mellan suicid och spelproblem. Bland annat visar Swelogs fördjupningsstudie en förhöjd risk för suicidtankar och suicidförsök bland personer med spelproblem jämfört med andra. För både män och kvinnor var risken ungefär fördubblad jämfört med personer utan spelproblem. Nationella folkhälsoenkäten visar också att personer med riskabelt spelande har mer än dubbelt så hög risk för suicidtankar jämfört med andra. Många med riskabelt spelande har också ekonomiska problem eller skulder, vilket också är en riskfaktor för suicid.

Konsekvenserna av spelproblem visar sig också i en studie av patientregistret mellan 2005–2016:

  • En knapp femtedel av studiedeltagarna gjorde suicidförsök under studietiden.
  • Suicid var den ledande dödsorsaken (31 procent av dödsfallen).
  • Dödligheten till följd av suicid var 15 gånger högre i åldrarna 20–74 år, jämfört med övriga befolkningen. Högst risk var det i åldersgruppen 20–49 år (19 gånger högre).
  • En samtidig depressionsdiagnos ökade risken för suicid.

Med tanke på suicidrisken vid spelproblem är det viktigt att agera skyndsamt och ha kunskap om bemötande och stöd när spelproblem upptäcks.

Närstående drabbas

Närstående till personer som har problem med spel om pengar påverkas ofta negativt. Till exempel är det vanligare med psykisk ohälsa, ekonomiska problem och utsatthet för våld bland närstående till personer med spelproblem, jämfört med andra. Det är särskilt viktigt att identifiera, uppmärksamma och ge stöd till barn som växer upp i familjer där det finns spelproblem, andra missbruksproblem, psykisk ohälsa, eller där våld förekommer. Att fråga om det finns barn i hushållen bör vara en rutin när man upptäcker spelproblem eller psykisk ohälsa hos vuxna.

Konsekvenserna påverkar hela samhället

Konsekvenserna för individen, omgivningen och samhället beror på strukturer i samhället i stort, men också på individens livsvillkor, övriga levnadsvanor och sociala nätverk. Dessa bestämningsfaktorer påverkar varandra. Arbetslöshet kan exempelvis påverka spelvanor, som i sin tur påverkar den psykiska hälsan.

Spelproblem, liksom psykisk ohälsa, påverkar samhället som får betala för produktionsbortfall, kostnader för vård och behandling, försörjningsstöd, rättstillämpning och brottslighet, liksom för problem med sociala relationer, skilsmässor, självmord eller otrygga uppväxtvillkor för barn. Kostnaderna för spelproblem beräknades till cirka 14 miljarder kronor för år 2018. Att förebygga spelproblem och psykisk ohälsa kan därmed också ge samhällsekonomiska vinster.

Metodruta

Folkhälsomyndigheten gjorde 2018 en kartläggande litteraturöversikt av systematiska översikter om sambandet mellan spel om pengar och hälsa, publicerade 2011–2018. En av frågeställningarna berörde samband mellan spel och psykisk hälsa. En annan rörde sambandet mellan spel och alkohol, och mer information om den finns här. Sju översikter gällde psykisk hälsa, varav två var systematiska översikter med metaanalys. Tabellen i pdf:en ger en sammanställning av översikterna om psykisk hälsa och spel.

Läs mer

Förebygga spelproblem

Risk- och skyddsfaktorer

Ojämlikhet

Samhällskostnader

Närstående

Psykisk hälsa och ohälsa

Suicidprevention.se

Socialstyrelsens kunskapsstöd

Ojämlikhet i psykisk hälsa i Sverige