Psykisk hälsa och spel om pengar

Genom att förebygga spelproblem kan vi minska ohälsan och allvarliga konsekvenser som suicid. Det förebyggande arbetet blir mer effektivt om vi samordnar det och lär oss mer om kopplingarna mellan dessa områden. På så sätt kan vi bidra till en bättre folkhälsa, det vill säga att fler mår bra och att skillnaderna i hälsa minskar.

Samordna det förebyggande arbetet och satsa på tidig upptäckt

En god psykisk hälsa kan, liksom goda uppväxtvillkor och social och ekonomisk trygghet, bidra till minskad risk för spelproblem. Föräldraskapsstöd, både universellt och mer inriktat på spel, kan vara en viktig insats för att förebygga psykisk ohälsa och spelproblem i ett tidigt stadium. Genom ett samordnat förebyggande arbete skapas en helhetsbild av de olika insatserna.

Förekomsten av samsjuklighet innebär att det behövs screening för psykisk ohälsa bland patienter som söker stöd, vård eller påbörjar behandling för spelproblem. På samma sätt behöver de som behandlar psykisk ohälsa också screena för spelproblem. För att förebygga psykisk ohälsa respektive spelproblem är det alltså viktigt att tidigt upptäcka spelproblem inom andra verksamheter.

Tydligt samband mellan spelproblem och psykisk ohälsa

Det finns en tydlig samvariation mellan psykisk ohälsa och spelproblem. Personer med någon grad av spelproblem anger i högre grad att de också har psykisk påfrestning jämfört med dem som inte spelar eller har spelproblem (Figur 1). Figuren visar även att risken för psykisk påfrestning ökar ju större spelproblem, enligt PGSI, man har.

PGSI (Mäta och upptäcka spelproblem)

Figur 1. Självrapporterad psykisk påfrestning bland personer med olika grader av spelproblem enligt PGSI (Swelogs 2021).

Både Swelogs och internationella longitudinella studier visar att sambandet kan gå åt båda hållen, det vill säga att psykisk ohälsa kan leda till spelproblem och att spelproblem kan leda till psykisk ohälsa. Det framkommer även att problemen förvärras över tid.

Kliniska studier av personer som behandlas för spelproblem visar att många även har ett psykiatriskt tillstånd. Det är vanligt med olika former av affektiva störningar, alltså förändringar i stämningsläget, såsom depression och ångestsjukdomar. Det finns även samband mellan spelproblem och adhd respektive antisocial personlighetsstörning. På en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning har man funnit en högre andel med spelproblem jämfört med en generell population och ett positivt samband mellan adhd och spelproblem.

En svensk studie som undersökte samsjuklighet hos drygt 2 000 personer med en spelberoendediagnos, utifrån patientregistret 2005–2016 visade att:

• cirka 75 procent också hade en psykiatrisk diagnos
• de vanligaste diagnoserna var ångestsjukdomar (34 procent) och affektiva störningar inklusive depression (33 procent).

Psykisk ohälsa vid spelproblem var något vanligare bland kvinnor (77 procent) än bland män (71 procent). Det stämmer med läget i den vuxna befolkningen i stort, där både självrapporterad ohälsa och psykiatriska diagnoser är vanligare bland kvinnor.

Högre risk för suicid

Det finns en koppling mellan suicid och spelproblem. Bland annat visade Swelogs fördjupningsstudie en förhöjd risk för suicidtankar och suicidförsök bland personer med spelproblem jämfört med andra. För både män och kvinnor var risken ungefär fördubblad jämfört med personer utan spelproblem. Nationella folkhälsoenkäten visar också att det är dubbelt så vanligt både att ha haft suicidtankar och att ha gjort suicidförsök bland personer med riskabelt spelande än bland dem som inte har ett riskabelt spelande. Många med riskabelt spelande har också ekonomiska problem eller skulder, vilket även det är en riskfaktor för suicid.

Risk- och skyddsfaktorer för problemspelande

Ekonomi och spelproblem

Konsekvenserna av spelproblem visade sig också i studien av patientregistret mellan 2005–2016:

• En knapp femtedel av studiedeltagarna gjorde suicidförsök under studieperioden.
• Suicid var den ledande dödsorsaken och utgjorde 31 procent av dödsfallen.
• Dödligheten till följd av suicid var 15 gånger högre i åldrarna 20–74 år, jämfört med övriga befolkningen. Högst risk var det i åldersgruppen 20–49 år (19 gånger högre).
• En samtidig depressionsdiagnos ökade risken för suicid.

Med tanke på suicidrisken vid spelproblem är det viktigt att agera skyndsamt och ha kunskap om bemötande och stöd när spelproblem upptäcks.

Närstående drabbas

Närstående till personer som har problem med spel om pengar påverkas ofta negativt. Till exempel är det vanligare med psykisk ohälsa, ekonomiska problem och utsatthet för våld bland närstående till personer med spelproblem, jämfört med andra. Det är särskilt viktigt att identifiera, uppmärksamma och ge stöd till barn som växer upp i familjer där det finns spelproblem, andra missbruksproblem, psykisk ohälsa, eller där våld förekommer. Att fråga om det finns barn i hushållen bör vara en rutin när man upptäcker spelproblem eller psykisk ohälsa hos vuxna.

Närstående och spel

Konsekvenserna påverkar hela samhället

Konsekvenserna för individen, omgivningen och samhället beror på strukturer i samhället i stort, men också på individens livsvillkor, övriga levnadsvanor och sociala nätverk. Dessa bestämningsfaktorer påverkar varandra. Arbetslöshet kan ge psykisk ohälsa, som i sin tur kan påverka spelvanor.

Spelproblem, liksom psykisk ohälsa, påverkar samhället som får betala för produktionsbortfall, kostnader för vård och behandling, försörjningsstöd, rättstillämpning och brottslighet, liksom för problem med sociala relationer, skilsmässor, självmord eller otrygga uppväxtvillkor för barn. Kostnaderna för spelproblem under 2021 beräknades uppgå till mellan 9 och 11,5 miljarder kronor. Att förebygga spelproblem och psykisk ohälsa kan därmed också ge samhällsekonomiska vinster.

Spelproblem ger stora samhällskostnader

Läs mer

• Förebygga spelproblem
• Risk- och skyddsfaktorer för spelproblem
• Ojämlikhet och spel om pengar
• Psykisk hälsa och ohälsa (folkhalsomyndigheten.se)
• Suicidprevention (folkhalsomyndigheten.se)
• Ojämlikhet i psykisk hälsa i Sverige
• Spelproblem (kunskapsguiden.se)
• Svensk studie om samsjuklighet baserad på Patientregistret (frontiersin.org)