Nedan presenterar vi några av de mer vanliga mätinstrumenten. Mätinstrumenten används ofta för självskattning och många av instrumenten kan användas vid kartläggningar på befolkningsnivå. De olika instrumenten har olika styrkor och svagheter, se nedan under respektive instrument.
I Socialstyrelsens behandlingsrekommendationer har instrumenten delats upp på korta och långa bedömningsinstrument där de korta består av färre frågor och kan användas för att identifiera spelproblem och de längre instrumenten kan användas för bedömning.
Korta instrument för identifiering och kartläggning av spelproblem
| Namn | Beskrivning | Tidsaspekt | Används | Formulär |
|---|---|---|---|---|
| NODS-PERC |
Fyra frågor från NODS |
Någon gång i livet |
Nämns i Socialstyrelsens Använts t ex i screening i pilotprojekt vid socialkontor i Göteborg. |
NODS-PERC (PDF, 116 kB) |
| NODS-CLIP |
Tre frågor från NODS |
Någon gång i livet |
Nämns i Socialstyrelsens behandlingsrekommendationer |
NODS-CLIP (PDF, 109 kB) |
| Lie/Bet |
Två frågor |
Någon gång i livet |
Nämns i Socialstyrelsens Används bland annat i Centralförbundet |
LieBet livstid (PDF, 109 kB) |
| Riskabelt spelande |
Fyra frågor från PGSI |
Senaste året |
Används i nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor |
Riskabelt spelande (PDF, 108 kB) |
| Namn | Beskrivning | Tidsaspekt | Används | Formulär |
|---|---|---|---|---|
| NODS |
17 ja/nej-frågor |
Finns tre format: någon gång i livet, senaste 12 månaderna, senaste 30 dagarna. |
Nämns i Socialstyrelsens behandlingsrekommendationer |
|
| PGSI |
9 frågor med svarsalternativ |
Senaste 12 månaderna | Används i Swelogs | PGSI (PDF, 119 kB) |
| PPGM |
14 ja/nej-frågor |
Senaste 12 månaderna | Nämns i Socialstyrelsens behandlings-rekommendationer |
Publiceras höst 2018 |
| SOGS-R | 20 ja/nej-frågor från DMS-3-kriterier, det vill säga äldre kriterier. |
Användes i SWEGS, befolkningsstudie 1997/98 Första mätningen i Swelogs 2008/09 Används inte längre |
SOGS-R (PDF, 154 kB) |
| Namn | Beskrivning | Används | Formulär |
|---|---|---|---|
| Speldagbok |
För att få information om spelmönster hos personer med spelproblem genom en kalender |
Speldagbok (PDF, 123 kB) | |
| ASI-Spel |
Kartläggning och bedömning av spelproblem. En personlig intervju med personen som har spelproblem. |
Instrument i utvärderings-studier och som bedömnings- och uppföljningsmetod i missbruks- och beroendevård och närliggande områden. Metoden förvaltas och utvecklas av Socialstyrelsen. |
ASI-Spel Grund ASI-spel Uppföljning |
| Namn | Beskrivning | Används | Formulär |
|---|---|---|---|
| DSM-5 | System för att kategorisera psykiatriska sjukdomar och tillstånd |
För klinisk diagnos | DSM-5 (PDF, 112 kB) |
| ICD-10 | Klassifikationssystem för att klassificera och koda tillstånd och sjukdomar |
Inom hälso- och sjukvården | - |
Korta instrument för identifiering och kartläggning av spelproblem
NODS-PERC
En variant på NODS är kortinstrumentet NODS-PERC som är särskilt utprövat för att identifiera spelproblem bland personer som har andra problem som till exempel med alkohol och droger. Det är utvärderat i Sverige och har bland annat använts av Socialtjänsten i projekt för att upptäcka spelproblem.
Formulär NODS-PERC (PDF, 116 kB)
NODS-CLIP
En variant på NODS är kortinstrumentet NODS-CLIP. NODS-CLIP tar upp DSM-kriterierna upptagenhet, misslyckade försök att sluta spela och lögner för familj och vänner. Vid en jämförelse med NODS-PERC och med klinikerskattning som utgick från DSM-4 visade sig NODS-CLIP överskatta förekomsten av spelproblem.
Lie/Bet
Lie/Bet har tagit sitt namn från de två DSM-kriterier som frågorna i formuläret bygger på: lögner om spelandets omfattning för vänner och familj, och ett behov av ökade insatser för att nå samma tillfredsställelse. Mätinstrumentet överskattar i allmänhet förekomsten av spelproblem. Mätinstrumentet används för kartläggningar på befolkningsnivå och används bland annat i Centralförbundet mot narkotikas (CAN:s) undersökning Skolelevers drogvanor.
Riskabelt spelande
Riskabelt spelande omfattar såväl att ligga i riskzonen för att utveckla ett spelproblem som att ha allvarliga spelproblem. Folkhälsomyndigheten genomför vartannat år en folkhälsoenkät; Hälsa på lika villkor. I denna har det ingått frågor om svenskars spelvanor sedan 2004 och sedan 2014 mäter enkäten riskabelt spelande. Riskabelt spelande mäts med hjälp av en kortversion av PGSI, (som ersatte mätinstrumentet Frågor om riskabla spelvanor (FORS), som användes mellan 2004 och 2014). Kortversionen är utvärderad och representerar mätinstrumentet PGSI:s olika delar. Riskabelt spelande innebär att en person fått minst en negativ ekonomisk konsekvens eller minst ett beroendesymptom. Mätinstrumentet används för kartläggningar på befolkningsnivå.
Längre instrument för bedömning och kartläggning av spelproblem
NODS
National Opinion Research Center DSM-IV Screen for Gambling (NODS) är ett av de vanligaste internationella mätinstrumenten vid kliniska studier. Det har även använts i flera befolkningsstudier för att mäta nuvarande och tidigare nivå av förekomsten av spelproblem i befolkningen. Bedömningsinstrumentet har fått kritik för att inte upptäcka alla med spelproblem, men är bra på att utesluta personer som inte är problemspelare, till skillnad från PGSI.
Formulär NODS 30 dagar (PDF, 130 kB)
Formulär NODS senaste året (PDF, 129 kB)
Formulär NODS livstid (PDF, 129 kB)
PGSI
Problem Gambling Severity Index (PGSI) är ett instrument som mäter spelproblem och risk för spelproblem under det senaste året. Instrumentet är utvärderat för att användas i befolkningsstudier och lämpar sig därför bra för kartläggningar.
PGSI utvecklades för att ta större hänsyn till sociala konsekvenser än vad till exempel NODS gör. PGSI har bland annat använts i Swelogs.
PPGM
Problem and Pathological Gambling Measure (PPGM) mäter graden av spelproblem utifrån kategorierna patologiskt spelare, problemspelare och riskspelare under det senaste året PPGM har använts i befolkningsstudier (Best practices in the population assessment of problem gambling) och har visat hög precision i att både identifiera personer med spelproblem och att utesluta personer utan spelproblem.
Formulär publiceras i juni 2018.
SOGS-R
South Oaks Gambling Screen – Revised (SOGS-R) är ett instrument för att mäta spelproblem som har förekommit någon gång i spelarens liv och det senaste året. Instrumentet är utvärderat för att fungera i befolkningsstudier och passar därför i första hand för kartläggningar. Frågorna fokuserar på hur personen som spelar får pengar till sitt spelande. Vissa av dessa frågor är inte aktuella idag.
Speldagbok och ASI-Spel
För att få en helhetsbild av en persons situation kring spela kan speldagbok och ASI-spel användas.
Speldagbok
Speldagbok används för att få information om spelmönster hos personer med problem med spel om pengar. En speldagbok är en kalender där personen som spelar får fylla i vilka dagar och hur mycket han eller hon har spelat för. Speldagbok är en form av självmonitorering som ger överblick över själva spelandet.
Formulär Speldagbok (PDF, 123 kB)
ASI Spel
ASI Spel är ett formulär för kartläggning och bedömning av spelproblem. Grundfrågorna är utformade efter en amerikansk förlaga (ASI-G), som är validerad för att mäta allvarlighetsgraden av spelproblem i grupperna frekventa spelare, spelberoende i öppenvård, spelberoende i behandlingsstudie samt spelberoende vid samtidigt substansberoende. Frågorna i ASI Spel omfattar spelandets historik och dess konsekvenser, samt graden av hjälpbehov. Uppföljning sker med ASI Spel Uppföljning som syftar till att kartlägga det senaste halvårets spelande, med fokus på de senaste 30 dagarna. Utifrån frågorna skapas en aktuell bild av spelandets konsekvenser och graden av hjälpbehov.
ASI-Spel Grund
ASI-spel Uppföljning
Diagnossystem
Här presenteras kriterierna för diagnoserna för allvarliga spelproblem DSM-5 och ICD-10. Mer om stöd och behandling kan du läsa om på kunskapsguiden.se.
DSM-5
Diagnosmanualen DSM är en förkortning för Diagnostic and statistical manual of mental disorders. DSM-systemet är, tillsammans med Världshälsoorganisationens ICD-system, det mest utbredda systemet för att kategoriska psykiatriska sjukdomar och tillstånd. I den femte upplagan, DSM-5 klassificeras spelproblem tillsammans med problem med alkohol och narkotika som ett beroende.
För att få diagnosen för hasardspelsyndrom (som det kallas vid beroende gällande spel om pengar) ska en person uppfylla fyra utav nio diagnoskriterier inom en tolv månaders period. Den svenska översättningen hasardspelsyndrom syftar till att det blir tydligare att definitionen avser spel om pengar och inte exempelvis datorspel.
ICD-11
Inom hälso- och sjukvården används i hög grad WHO:s klassifikationssystem ICD-system (International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems) för att klassificera och koda tillstånd och sjukdomar. I ICD-11 finns diagnosen spelberoende med koden 6C50, där spelberoende karakteriserats av frekventa och upprepade spelepisoder som dominerar personens liv på bekostad av sociala, arbetsmässiga eller familjemässiga förpliktelser. Sedan juni 2018 ligger spelberoende under diagnoserna för missbruk och beroende. I den tidigare versionen, ICD-10, definierades spelberoende som en impulskontrollstörning under koden F63.0. Koderna i ICD-11 används för att en uppgift om diagnos ska registreras i Socialstyrelsens register. I ICD-11 har spel om pengar även en klassifikation under QE21 Hazardous gambling and betting.
En nyhet i ICD-11 är att datorspelsberoende ingår som diagnos (kod 6C51) under samma sektion som spelberoende.
